Kronprinsessan Victoria träffar överlevande vid minneshögtiden i Auschwitz.
Kronprinsessan Victoria träffar överlevande vid minneshögtiden i Auschwitz. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Världen minns Auschwitz på befrielsens årsdag

Den 27 januari 1945 befriades förintelselägret Auschwitz-Birkenau av den sovjetiska armén. Platsen fungerar i dag som en minnesplats över den systematiska utrotning som ägde rum i södra Polen – och på dagen 75 år senare samlades många av världens politiska ledare för att hedra Förintelsens offer.

ANNONS

Minnesceremonin i Auschwitz inleddes med tal av Polens president Andrzej Duda.

– Det har gått 75 år sedan slutet av den monstruösa och hemska mardröm som utspelade sig på den här platsen under fem år, sade han från scenen.

På de främsta raderna nedanför honom satt de runt 200 Förintelseöverlevare som tagit sig till Auschwitz för att närvara under minneshögtiden. Många av dem bar randiga näsdukar och mössor som påminde om de kläder som nazisterna tilldelade fångarna i lägret.

"Må minnet bestå"

Statsminister Stefan Löfven, kronprinsessan Victoria och riksdagens talman Andreas Norlén närvarade för Sveriges räkning.

Vi får aldrig glömma vad som hände på den här platsen, sade Andrzej Duda.

ANNONS

– Sanningen om Förintelsen, och sanningen om Auschwitz måste bestå. Jag tackar alla er överlevare som är här i dag, och må minnet av Förintelsens offer leva kvar för alltid.

Auschwitzöverlevaren Elza Baker berättade från scenen om de långa köerna till gaskamrarna, de "öronbedövande skriken", som hon minns än i dag.

– Jag var bara åtta år och jag förstod kanske inte allt, men jag hörde andra som pratade. Vi såg en stor öppen eld, då hörde jag någon säga "de måste ha fått slut på gas, för nu bränner de folk till döds".

Även Elza Baker framhöll vikten av att minnas.

– Förhoppningsvis kommer denna minnesplats, detta museum, vara kvar som en varning. Så att inte rasism och galna ideologier tillåts få kraft igen. I tider som dessa när minoriteter återigen känner sig utsatta kan jag bara hoppas att alla står upp för demokrati och mänskliga rättigheter.

Svenska manifestationer

FN deklarerade 2005 den 27 januari som internationell minnesdag för Förintelsens offer, och sedan 2001 har den även varit nationell minnesdag i Sverige. I Sverige hölls en rad manifestationer för att uppmärksamma dagen.

I Stockholm arrangerade Forum för levande historia en minnesceremoni på Raoul Wallenbergs torg och Judiska församlingen i Stockholm högtidlighöll dagen i Stora synagogan.

ANNONS

I Malmö uppmärksammades dagen av Judiska församlingen, Judiska kulturföreningen 1945 samt Romska rådet och Romska kulturcentret.

I Göteborg högtidlighöll Judiska församlingen dagen, bland annat genom att erbjuda skolor föreläsningar med personliga vittnesmål från Förintelsen.

Marc Skogelin/TT

Auschwitzöverlevaren Marian Turski var en av många som höll tal vid minnesceremonin i Auschwitz, på dagen 75 år efter förintelselägrets befrielse.
Auschwitzöverlevaren Marian Turski var en av många som höll tal vid minnesceremonin i Auschwitz, på dagen 75 år efter förintelselägrets befrielse. Bild: Markus Schreiber
Överlevaren Elza Baker håller tal vid minneshögtiden.
Överlevaren Elza Baker håller tal vid minneshögtiden. Bild: Jonas Ekströmer/TT
Kronprinsessan Victoria och i bakgrunden statsminister Stefan Löfven (S) med ambassadör Stefan Gullgren vid ankomsten till Katowice, Polen. De båda deltog vid minneshögtiden i Auschwitz med anledning av 75-årsdagen av koncentrationslägret befrielse.
Kronprinsessan Victoria och i bakgrunden statsminister Stefan Löfven (S) med ambassadör Stefan Gullgren vid ankomsten till Katowice, Polen. De båda deltog vid minneshögtiden i Auschwitz med anledning av 75-årsdagen av koncentrationslägret befrielse. Bild: Jonas Ekströmer/TT
Kronprinsessan Victoria och statsminister Stefan Löfven (S) med ambassadör Stefan Gullgren vid ankomsten till Katowice, Polen.
Kronprinsessan Victoria och statsminister Stefan Löfven (S) med ambassadör Stefan Gullgren vid ankomsten till Katowice, Polen. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Det beräknas att nazisterna under sina tolv år vid makten dödade omkring sex miljoner judar, av dessa dog nästan tre miljoner i koncentrationslägren. Det mest beryktade lägret var Auschwitz-Birkenau, beläget i det ockuperade Polen. Huvudlägret öppnades 20 maj 1940. Gaskamrarna byggdes i slutet av 1941.

Auschwitz-Birkenau var ett kombinerat koncentrations- och förintelseläger, som bestod av tre stora lägerkomplex – Auschwitz, Birkenau och Monowitz – samt ett fyrtiotal satellitläger.

Totalt deporterades omkring 1,3 miljoner människor till Auschwitz-Birkenau, varav 1,1 miljoner räknades som judar av nazisterna. Omkring en miljon av dessa mördades i lägret. De flesta av dem i gaskamrarna. Dessutom mördades också många andra i lägren, omkring 75 000 polacker, 21 000 romer, 15 000 sovjetiska krigsfångar och 15 000 fångar av andra nationaliteter.

När den sovjetiska armén närmade sig i mitten av januari 1945 evakuerades hela lägerkomplexet. Fångarna tvingades ut på dödsmarscher till andra koncentrationsläger i Tyskland. Omkring 7 500 fångar som var för sjuka och svaga för att gå lämnades kvar i lägret. Auschwitz befriades den 27 januari 1945 av ryska trupper. Enligt beräkningar överlevde sammanlagt omkring 200 000 lägerfångar.

Fakta: levandehistoria.se

ANNONS