Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Ärenden där barn och unga delar kränkande fotografier på varandra är svårutredda, enligt Brå. Arkivbild.

Få åker dit för kränkande fotografering

Bara var femte anmälan om kränkande fotografering leder till åtal, visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå). Ärenden där barn och unga delar bilderna i sociala medier är bland de svåraste att utreda.

Lagen om kränkande fotografering infördes den 1 juli 2013, och gör det olagligt att smygfotografera någon i omklädningsrum, på toaletter, i bostäder och liknande utrymmen.

Enligt Brås nya rapport har lagen varit svår att tillämpa. Av 293 undersökta ärenden ledde bara vart femte till åtal, och 78 procent av dessa åtal till en fällande dom.

Internationell rättshjälp

De flesta ärenden gäller fotografier med naket motiv, och framför allt två typer av ärenden är svåra att utreda. Dels gäller det ärenden där barn och unga smygfotograferar varandra i syfte att sprida dem till vänner och bekanta via sociala medier, såsom Snapchat.

- Bilderna är ofta inte tillgängliga om man inte begär internationell rättshjälp för att få ut dem från företagen. Då krävs att ärendet är prioriterat, men det är sällan möjligt. Utredningar av brott med högre straffvärde än kränkande fotografering går före när man måste prioritera, säger Katharina Tollin, utredare på Brå.

I andra hand gäller det ärenden där fotograferingen utförts på andra platser än de tre privata utrymmen som nämns i lagen. Lagen ska även skydda mot smygfotografering i liknande utrymmen.

Förebyggande arbete

- I ett ärende 2016 fastställde hovrätten att en läkarmottagning där mindre barn undersöktes inte omfattades av lagen. Sedan dess förefaller tolkningsutrymmet ha krympt vad gäller vilka platser som kan anses likna de tre privata utrymmen som lagen omfattar, säger Tollin.

Enligt Brå pekar deras intervjuer med polis och åklagare på ett behov av förebyggande arbete.

- Framför allt borde samarbete inledas mellan polis och skola för att informera ungdomar dels om att det här är en olaglig gärning, men också vilka konsekvenser den får för de drabbade, säger Tollin.