Enligt Socialstyrelsen beror den ökade utskrivningen av ångestdämpande läkemedel på en större psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Arkivbild.
Enligt Socialstyrelsen beror den ökade utskrivningen av ångestdämpande läkemedel på en större psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Arkivbild.

Expert: Mer psykoterapi till unga

Antalet recept på lugnande och ångestdämpande läkemedel till unga har fördubblats på elva år. Fler borde kunna erbjudas terapi i stället, säger en expert.

ANNONS
|

- Läkemedelsanvändningen skulle kanske kunna minska om ungdomarna optimalt kunde erbjudas psykologisk behandling, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.

2006 skrevs det ut 15 recept per 1000 individer av lugnande och ångestdämpande läkemedel till barn och unga i åldrarna 10–19 år, skriver Dagens Medicin. 2017 har den siffran mer än fördubblats till drygt 37 recept, enligt siffror från Socialstyrelsen.

ANNONS

Ökningen är en direkt konsekvens av att diagnoserna för psykisk ohälsa bland barn och unga ökat, enligt Peter Salmi.

- Då blir läkemedelsbehandlingen också högre. Det gäller även antidepressiva läkemedel, säger han.

Brist på psykologer

Men fler skulle sannolikt också kunna erbjudas psykologisk behandling, som exempelvis KBT-terapi, anser han.

- Rekommendationen i våra nationella riktlinjer är att psykologisk behandling är att föredra när det handlar om lindriga och medelsvåra fall av depression och ångestsyndrom, säger Peter Salmi.

TT: Får barn och unga för lite av detta i dag?

- Nu börjar ju vårdcentraler få psykologer anställda, men man får nog anse det vara en bristvara fortfarande. En bredare grupp av ungdomar borde kunna erbjudas psykologisk behandling, säger han.

ANNONS

Bland läkemedlen som skrivs ut till unga ingår både beroendeframkallande preparat, som bensodiazepiner, och icke-beroendeframkallande preparat, till exempel hydroxizin, enligt Socialstyrelsen.

Enklare söka hjälp

Det är framför allt de icke-beroendeframkallande preparaten som har ökat.

- Bensodiazepiner går snarare ner bland barn och unga. Det är ändå positivt och en viktig aspekt i det hela, säger Peter Salmi.

Att den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar kan ha flera förklaringar. Exempelvis finns i dag en ökad acceptans i samhället för att söka hjälp vid psykiska problem.

- Ungdomar i dag är kanske mer benägna att prata om problem, det vill säga att det fanns ett mörkertal tidigare som man nu upptäcker. Men vår tolkning är att det också finns en reell ökning i det här, som dessutom drabbar en bred ungdomsgrupp, säger Peter Salmi.

TT

Fakta: Fler unga mår dåligt

Psykisk ohälsa hos barn i åldern 10–17 år har ökat med över 100 procent på tio år (2006–2016).

För unga vuxna, 18–24 år, är ökningen närmare 70 procent.

Totalt handlar det om närmare 190000 barn och unga vuxna i Sverige som lider av någon form av psykisk ohälsa. Den enskilt största gruppen, drygt

63000 personer, är unga kvinnor i åldern 18–24 år.

Det är framför allt diagnoser för depressioner och olika ångestsyndrom som bidrar till ökningen.

Källa: Socialstyrelsen

ANNONS