Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Huset på Ådalagatan där spärngladdningen detonerade. Ett hundratal lägenheter fick skador på fönster och balkonger. Arkivbild.
Huset på Ådalagatan där spärngladdningen detonerade. Ett hundratal lägenheter fick skador på fönster och balkonger. Arkivbild. Bild: Jeppe Gustafsson/TT

Efter Linköpingsbomben: "Ser mörkt ut"

Det har gått drygt tre år sedan junimorgonen 2019 när en bomb detonerade vid ett bostadshus i Linköping. Än vet man inte vem eller vilka som låg bakom dådet och ingen lösning är i sikte.
– Det ser lite mörkt ut, säger polisens spaningsledare John Skoog.

Sprängladdningen i lådcykeln utanför flerfamiljshusen på Ådalagatan i centrala Linköping var mer än väl tilltagen för att kunna orsaka mycket stor skada. Smällen hördes över stora delar av staden.

Enligt en rapport från polisens nationella bombskydd tros mellan 15 och 20 kilo sprängmedel ha detonerat den tidiga försommarmorgonen. Det jämfördes med bomber som tidigare sprängts i Malmö med i snitt ett halvt till ett kilo sprängmedel.

Mirakulöst nog var det ingen person som skadades allvarligt fysiskt när sprängladdningen detonerade. 20 personer fick lindriga skador. Att ingen befunnit sig utomhus i närheten var ren tur, sade polisen efteråt.

Utredningen av bombdådet har nu pågått i drygt tre år och polisens spaningsledare John Skoog berättar att det just nu inte händer så mycket i den eftersom flera mord i staden kopplade till en gängkonflikt som urartat har prioriterats.

– Tyvärr har vi inte kunnat arbeta så mycket med händelsen 2019. Vi har i och för sig gjort rätt mycket och kanske till och med att vi har gjort det som går att göra, säger John Skoog.

Saknas resurser

Han säger att det kanske funnits ytterligare åtgärder som man kunnat vidta.

– Men det har vi inte resurser till.

Utredningen kommer dock inte att läggas ned utan ambitionen är att hålla den öppen så länge det går.

– Och det är för att vi tror att utredningsläget kanske kan förändras om det är så att vissa personer kliver fram och vill berätta, säger John Skoog.

Ett annat skäl att fortsatt ha utredningen öppen är att teknisk utveckling kan bidra till ny information om brottet.

– I vissa utredningar har vi möjlighet att med ny teknik genomföra nya utredningar på redan undersökt material.

Grusade förhoppningar

Förra året sade John Skoog att polisen hade förhoppningar om att material från knäckta krypterade meddelandetjänster som Enchrochat, Sky ECC och Anom skulle kunna bidra till att hitta gärningspersonerna bakom bomben. Men tyvärr infriades inte de förhoppningarna.

– Vi har inte fått något material som vi bedömer kommer att leda ärendet framåt, tyvärr.

Men han tror fortfarande att det kan komma nya uppgifter som polisen kan arbeta med och att ärendet därför förblir öppet.

– Jag hoppas att jag någon gång i framtiden kan komma med bättre besked. Men det ser lite mörkt ut, säger John Skoog.

Enligt en rapport från polisens nationella bombskydd tros mellan 15 och 20 kilo sprängmedel ha detonerat vid bostadshusen den 7 juni 2019. Arkivbild.
Enligt en rapport från polisens nationella bombskydd tros mellan 15 och 20 kilo sprängmedel ha detonerat vid bostadshusen den 7 juni 2019. Arkivbild. Bild: Jeppe Gustafsson/TT