Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto ser på när Natochefen Jens Stoltenberg välkomnar Sveriges utrikesminister Ann Linde med en kram i Bryssel.
Finlands utrikesminister Pekka Haavisto ser på när Natochefen Jens Stoltenberg välkomnar Sveriges utrikesminister Ann Linde med en kram i Bryssel. Bild: Wiktor Nummelin/TT

Danmark godkänner Sverige och Finland i Nato

Sverige och Finland är nu "inbjudna medlemmar" i Nato, med undertecknade anslutningsprotokoll.
Danmark blev senare på tisdagen ett av de första av de 30 medlemsländerna att ratificera protokollet.
– En historisk tidpunkt i Sveriges historia, säger statsminister Magdalena Andersson (S).

Redan strax efter klockan 10 på tisdagen kunde Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ställa upp sig för fotografering med utrikesminister Ann Linde (S) och hennes finländske kollega Pekka Haavisto och de 30 Natoländernas ambassadörer.

Då hade alla undertecknat de svenska och finländska anslutningsprotokollen, vilket nu ger de två länderna status som "blivande medlemmar" – invitees, på Natoengelska.

Applåderna var glada och norske Stoltenberg är nöjd.

– Jag ser fram mot att se ytterligare två flaggor vaja högt utanför Natohögkvarteret, säger generalsekreteraren på en presskonferens efteråt.

Därmed inleds nu den ratificeringsprocess då samtliga Natoländer ska godkänna anslutningen även på hemmaplan, i de olika parlamenten. Först när det är gjort, och anslutningsprotokollet arkiverats på rätt ställe i Washington, blir Sverige och Finland fullständiga medlemmar i militäralliansen.

Klart i Köpenhamn

Redan på tisdagen lämnade den danska ambassadören i Washington in de formella handlingarna till det amerikanska utrikesdepartementet.

”Jag är stolt över att Danmark har nått målet att välkomna Finland och Sverige in i Nato så snabbt. Detta har bara varit möjligt på grund av den stora flexibilitet vi har sett från alla partier i folketinget under hela processen", säger Danmarks utrikesminister Jeppe Kofod i ett pressmeddelande.

Norges utrikesminister Anniken Huitfeldt har skrivit under protokollet genom ett förhandsgodkännande från stortinget. Dokumenten lämnas in på onsdagen, skriver det norska utrikesdepartementet i ett pressmeddelande.

Även Kanada väntas ratificera de nya medlemskapen under dagen, enligt Ann Linde.

Samtidigt tar Sverige ett rejält steg in i Nato redan nu. Antalet anställda på Natodelegationen kommer att tredubblas när dörrarna öppnas på ett helt nytt sätt.

– Det här är ett väldigt viktigt steg. Vi får nu tillträde till ungefär 150 arbetsgrupper, all information, all post och mejl som kommer, säger Linde.

Samtidigt återstår frågan om hur Turkiet kommer att göra – trots den uppgörelse som nåddes vid Natotoppmötet i Madrid i förra veckan, då Turkiet lyfte sitt veto mot att inleda medlemskapsprocessen. Turkiet har dock tydligt uttalat att man vill se konkreta följder av de ordalydelser om kamp mot terrorism, vapenexport och utlämningar som länderna enades om i Madrid.

Olika tolkningar

Regeringen är samtidigt noga med att allt ska gå lagenligt till.

– Jag tror inte att du hittar ett enda internationellt avtal där du inte har olika tolkningar. Men vi har tillsammans skrivit under detta – de tre länderna – och vi kommer att hedra det, säger utrikesministern.

– Men vi kommer att följa svenska lagar och europeiska och internationella konventioner.

Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, tror att frågan om det turkiska parlamentets ratificering handlar om när, snarare än om.

– Det är inte rimligt att tro att Turkiet ska skjuta på det här parlamentsbeslutet i oändlighet. Men här har vi bekymret med tidslinjen, att Turkiet håller val nästa år, och möjligen kan ha ett intresse av att dra ut på saken, säger han.

Ett år?

Magdalena Andersson anser ändå att Sverige nu är "betydligt säkrare" än tidigare. Även om ratificeringen skulle dröja.

– Det kan ta lite tid och det är därför vi har jobbat så hårt för att vi ska kunna ha de här säkerhetsförsäkringarna under den här processen. Regeringens bedömning har varit att det här kan ta ett år och det är en bedömning som ligger fast, säger hon på en pressträff i Växjö.

Ann Linde lovar samtidigt att Sverige inte kommer att agera överdrivet försiktigt gentemot Turkiet under väntetiden, för att inte skada processen.

– Sverige kan vara kritiskt mot alla länder. Det är inte så att vare sig Turkiet eller Finland eller Sverige eller något annat Natoland har ålagt sig något förbud mot yttrandefrihet eller liknande.

Hon säger sig själv inte ha sett någon lista över de 73 personer som Turkiets president Recep Tayyip Erdogan hävdar sig ha fått löfte om att Sverige ska utvisa. Och hon tar relativt lätt på kritiken mot förra veckans avtal.

– Jag har väl sett lika många tolkningar av folkrättsexperter som det finns folkrättsexperter. De får gärna kritisera avtalet – eller tycka att avtalet är bra. Vi välkomnar alla typer av synpunkter i Sverige, säger Linde i Bryssel.

Applåder inne på Nato sedan de 30 medlemsländernas ambassadörer undertecknat Sveriges och Finlands anslutningsprotokoll.
Applåder inne på Nato sedan de 30 medlemsländernas ambassadörer undertecknat Sveriges och Finlands anslutningsprotokoll. Bild: Wiktor Nummelin/TT
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg håller upp Sveriges och Finlands underskrivna anslutningsprotokoll på Natos högkvarter.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg håller upp Sveriges och Finlands underskrivna anslutningsprotokoll på Natos högkvarter. Bild: Wiktor Nummelin/TT
Sveriges utrikesminister Ann Linde skriver under på Sveriges avsikt om att gå med i Nato inne på Natohögkvarteret i Bryssel.
Sveriges utrikesminister Ann Linde skriver under på Sveriges avsikt om att gå med i Nato inne på Natohögkvarteret i Bryssel. Bild: Wiktor Nummelin/TT

Fakta: Natos utvidgningar

Tolv länder fanns med från start när militäralliansen Nato bildades 1949: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.

Sedan dess har 18 länder tillkommit i följande åtta utvidgningar – och med en nionde nu på gång:

1952: Grekland och Turkiet.

1955: Västtyskland (hela Tyskland från 1990).

1982: Spanien.

1999: Polen, Tjeckien och Ungern.

2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien.

2009: Albanien och Kroatien.

2017: Montenegro.

2020: Nordmakedonien.

Tidigast 2022: Finland och Sverige.