Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Coronavirusvarianten omikron har flera egenskaper som gör den mer smittsam än tidigare varianter. Bilden är en illustration.
Coronavirusvarianten omikron har flera egenskaper som gör den mer smittsam än tidigare varianter. Bilden är en illustration. Bild: Illustration: Stefan Hörberg/Rithuset AB

Därför rundar omikron vårt försvar

Omikron har på kort tid blivit den dominerande virusvarianten – och det är ingen slump.
– Varianten är något utöver det vanliga, säger vaccinforskaren Ali Harandi.

Under senare delen av november förra året larmade sydafrikanska forskare om den då nyss upptäckta coronavirusvarianten B.1.1.529. Den 26 november betecknade Världshälsoorganisationen, WHO, den som en ”virusvariant av särskild betydelse" och varianten fick namnet omikron.

Nu med facit i hand, drygt en och halv månad senare, går det att konstatera att omikron spritts över världen med aldrig tidigare skådad snabbhet.

Många mutationer

Kunskapsläget om omikron är fortfarande osäkert, men forskningen pekar på två egenskaper som möjliggjort den snabba utbredningen. Dels har omikron en förmåga att lättare binda till celler och dels en förmåga att ta sig förbi det skydd som byggts upp av vaccin och tidigare genomgången covid-19. Det gör omikron långt mer smittsam än tidigare varianter.

I en kinesisk studie, som ännu inte genomgått obligatorisk granskning, pekar forskarna på att omikron bär på 30 mutationer från tidigare varianter, varav 10 rör förmågan att binda till cellreceptorer – så kallad affinitet.

Enligt Ali Harandi, forskare i immunologi vid Göteborgs universitet, är omikron att betrakta som något utöver det vanliga.

– Ser vi till andra virusvarianter av särskild betydelse så har de inte ackumulerat så många mutationer. I omikron ser vi många mutationer på ett ställe som är kritiskt för virusets förmåga att infektera och ta sig förbi immunitet från tidigare genomgången infektion eller vaccination.

Väntad utveckling

De faktum att viruset är mera smittsamt och i högre utsträckning attackerar de övre luftvägarna underlättar spridningen. Samtidigt – utifrån vad som nu är känt – blir människor i regel inte lika sjuka av omikron. Sammantaget är det till nytta för viruset – att förmå att infektera fler, men att samtidigt inte ta död på sina värdar.

– Rent evolutionärt var det här väntat. Men sett till hur många mutationer det handlar om och hur snabbt det gått så var det här oväntat, tillägger Ali Harandi.

Ytterligare en kinesisk studie, som officiellt kommer att publiceras i slutet av januari, gör gällande att det skydd som antikroppar ger mot tidigare varianter ger är 85 procent svagare mot omikron.

Ali Harandi påpekar dock att det är svårt att fastslå en procentsats när det gäller graden av immunologiskt skydd och att kroppens förmåga att stå emot infektioner är mycket komplex att begripa.

– Man måste sätta allt i kontext. Antikroppar är bara en del i immuniteten mot virus, säger han för klarar att ett visst antikroppsskydd kvarstår samt att det utöver en rad andra försvarsmekanismer i kroppen också finns immunitet från T-celler.

– Vad vi hitintills sett så har inte T-cellsimmunitet påverkats nämnvärt. Enkelt uttryckt kan viruset inte kringgå T-cellsimmuntet lika dramatiskt som ett antikroppsvar.

Ursprung okänt

Det är inte klarlagt hur omikron uppstått, men forskningen fokuserar på tre teorier.

Ett: Viruset kan ha cirkulerat inom en avgränsad grupp människor och där haft möjlighet att mutera för att sedan spridas i större skala.

Två: Viruset kan ha muterat inom en människa med kraftigt försvagat immunförsvar, till exempel en person med en långt gången obehandlad hiv-infektion.

– De kan vara sjuka i covid-19 i upp till sex månader och det ger viruset utrymme att mutera, säger Ali Harandi.

Tre: Viruset kan ha spritts från människa till djur där det muterat för att sedan åter spridas till människa.

– Man har tidigare talat om att viruset härrör från fladdermöss, men det finns ett antal tamdäggdjur som också kan blir infekterade av coronavirus, säger Ali Harandi.

Ali Harandi leder ett laboratorium för vaccinforskning med omkring åtta medlemmar vid Göteborgs universitet.
Ali Harandi leder ett laboratorium för vaccinforskning med omkring åtta medlemmar vid Göteborgs universitet. Bild: Foto: Johan Wingborg/Göteborgs universitet.

Fakta: T-celler

T-celler är en del av immunförsvaret och en typ av vit blodkropp som är specialiserad på att känna igen virusinfekterade celler. Antikroppar attackerar själva viruset, medan T-cellen dödar den infekterade och på så sätt går virusantalet ner.

T-cellsimmunitet har i studier bevisats kunnat komplettera skyddet från antikroppar mot covid-19. T-cellsimmunitet skulle kunna förklara varför familjemedlemmar till personer som varit sjuka själva inte utvecklar några symtom.

Källor: "Robust T Cell Immunity in Convalescent Individuals with Asymptomatic or Mild COVID-19", "Immunity to COVID-19 is probably higher than tests have shown"