Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Förekomsten av resistenta bakterier i miljön koordinerar med förekomsten av bajsbakterier, säger Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi, är en av författarna bakom studien.

Bajs orsak till resistenta bakterier i miljön

Mänsklig avföring kan ofta förklara förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier i miljön. Det visar en studie av forskare vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Det finns en stor oro att allt fler bakterier blir resistenta mot antibiotika och det finns flera teorier kring orsakerna. Att miljön har en roll tror många men den nya studien, som publiceras i Nature Communications på tisdagen, pekar mot att de flesta resistenta bakterier i miljön verkar komma direkt från mänsklig avföring.

Särskilt virus

- Förekomsten av resistenta bakterier i miljön korrelerar mycket väl med förekomsten av ett speciellt bakterie-virus som bara finns i mänskliga tarmbakterier, säger Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi, och en av författarna bakom studien.

Forskarna drar därför slutsatsen att förekomsten av resistenta bakterier i miljön i stor utsträckning beror på mänsklig avföring. Det förklarar att förekomsten av resistenta bakterier är mycket mer vanlig i andra delar av världen där man inte renar avlopp, utan mänsklig avföring förs direkt ut i naturen.

Även läkemedelsindustrier

Det är människans bruk av antibiotika som har orsakat att bakterierna i tarmen, och därmed i vår avföring, har blivit mer resistenta. Men mänsklig avföring är inte den enda orsaken till resistenta bakterier.

- Det finns miljöer som har höga halter av antibiotika, till exempel utanför läkemedelsindustrier. Där finns inte mycket avföring men ändå mycket stor förekomst av resistenta bakterier, säger Joakim Larsson.

- Där har antibiotikan givit bakterierna en fördel och riskerar att driva fram nya former av resistens.

Fortfarande finns det områden kvar som behöver utforskas mer.

- Vi behöver mer forskning för att ta reda på vad låga halter av antibiotika i miljön betyder, säger Joakim Larsson, och syftar särskilt på antibiotika som utsöndras i kiss och bajs och når miljön via våra toaletter och reningsverk.