Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Intresset för alpin vandring har ökat tack vare inomhusklättringen, säger bergsguiden Andreas Bengtsson. Arkivbild.
Intresset för alpin vandring har ökat tack vare inomhusklättringen, säger bergsguiden Andreas Bengtsson. Arkivbild. Bild: Matthias Schrader/AP/TT

Alpin klättring populär – "Inte som Grönan"

Fler och fler svenskar intresserar sig för alpin vandring, vilket inte är helt riskfritt.
– Man är i bergen på bergens villkor, säger bergsguiden Andreas Bengtsson Moström.

Han har under de senaste fem åren sett en stadig ökning för alpin klättring bland svenskar, även om ökningen har skett från en väldigt låg nivå. Ännu är det få svenskar som åker till exempelvis Alperna för att bestiga glaciärer.

– Klättring har varit en väldigt liten sport och har blivit populärare främst tack vare inomhusklättringen. Men det är fortfarande långt ifrån någon massturism.

Olycka i Marmolada

I söndags inträffade en olycka vid en populär vandringsled på glaciärbelagda Marmolada, det högsta berget i bergskedjan Dolomiterna. En del av en glaciär bröts av och föll ned, bland annat mot klättrare.

Flera personer saknas fortfarande och sju personer har bekräftats döda. Ovanligt höga temperaturer kan ha bidragit till olyckan.

Bengtsson Moström har jobbat i området där olyckan skedde och vet vilken glaciär det handlar om. Man måste vara medveten om att bergsklättring kan vara farligt, säger han.

– Om man ska segla till Gotland måste man vara medveten om att man ska över ett stort hav. Det är inte som att segla i Stockholms skärgård. Det är lite samma sak här: vill man bestiga högre toppar och röra sig på glaciärer så innebär det faror.

Flexibilitet viktigt

Man måste vara beredd på att tänka om då man ger sig iväg på en alpin vandring, säger Bengtsson Moström. Man kan bli tvungen att ställa in eller välja ett annat berg.

– Det är viktigt att man förstår att det inte är som att köpa en biljett till Gröna Lund. Man är i bergen på bergens villkor.

En temperaturökning som den i Dolomiterna behöver nödvändigtvis inte öka riskerna om man exempelvis klättrar på Lofoten där det inte finns några stora glaciärer.

– Det är viktigt att förstå vilket material och karaktär berget man klättrar på har, så att man förstår hur temperaturen förändrar klättringen på just det berget.

Glaciärras skulle däremot kunna ske på vissa håll i de svenska fjällen.

– Vi skulle mycket väl kunna se den här typen av olycka i exempelvis Kebnekaisemassivet med dess stora glaciärer. Om man får en extrem värmebölja över Lapplandsfjällen skulle vi kunna se den här typen av ras.

Svenskar säkerhetsmedvetna

Andreas Bengtsson Moström framhåller samtidigt att den här typen av olycka är ganska ovanlig. Det är vanligare med att bergsbestigare faller, går vilse, fryser ihjäl eller träffas av stenar.

Farorna med bergsklättring kan minimeras genom att fundera igenom riskerna. Och Bengtsson Moström upplever att de flesta svenskar är pålästa då de ger sig iväg.

– Vi svenskar har generellt en hel del erfarenhet av fjällvandring och framför allt av dåligt väder och besvärlig navigation. Hela svenska fjällkedjan är känd för att ha alla årstider på en dag.