Talman Andreas Norlén tar emot kung Carl-Gustaf och kronprinsessan Victoria inför riksdagens 100-årsjubileum av svensk demokrati och den allmänna rösträtten.
Talman Andreas Norlén tar emot kung Carl-Gustaf och kronprinsessan Victoria inför riksdagens 100-årsjubileum av svensk demokrati och den allmänna rösträtten.

100 år sen demokratin infördes

På dagen hundra år efter att riksdagen fattade principbeslutet om allmän och lika rösträtt hissades flaggorna på Riksplan.

ANNONS
|

Arméns musikkår och en liten skara frusna tjänstemän, statsvetare och en och annan politiker hade samlats för starten av riksdagens demokratijubileum, som kommer att pågå hela mandatperioden.

Den enda närvarande partiledaren var Liberalernas Jan Björklund. Men så var det också den liberala statsministern Nils Edén som ledde koalitionsregeringen med Socialdemokraterna och som lade propositionen om allmän och lika rösträtt. Värt att notera är att Liberalerna innehade statsministerposten, trots att Socialdemokraterna var större än Liberalerna.

Historisk ironi

De närvarande kunde knappast undgå den historiska ironin i att 100-årsjubileet firas samtidigt som svårigheterna att få ihop en regering inte varit större sedan 1920-talet.

ANNONS

- Det har ändå inneburit ett stort fokus och intresse för skeendena i riksdagen, det intresset har varit positivt, även om inramningen varit allvarlig, sade Andreas Norlén.

Kvinnliga ledamöter

Riksdagen uppmärksammar nu jubileet med två böcker, seminarier och utställningar. Vid det första, Rösträttens århundrade, närvarar också kung Carl XVI Gustaf och kronprinsessan Victoria. Demokratijubileet är sedan tänkt att pågå under hela mandatperioden, fram till 2022, då de första kvinnliga ledamöterna för 100 år sedan tog plats i riksdagen.

Vid en urtima - extra - riksdag 1918 togs ett principbeslut om att ett beslut om kvinnlig rösträtt skulle fattas vid nästa ordinarie riksdag. Då beslutades också att införa kvinnlig rösträtt i de kommunala valen, som hölls 1919.

Det första beslutet om kvinnlig rösträtt till riksdagen fattades 1919. Det andra beslutet togs 1921, då också det första fullt demokratiska riksdagsvalet genomfördes den 12 september.

TT

Fakta: Viktiga årtal

1890: Sveriges allmänna rösträttsförbund bildas.

1902: Storstrejk för allmän och lika rösträtt.

1903: Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt bildas.

1907-1909: Beslut om proportionella val med allmän rösträtt för män över 24 år som betalar skatt och har gjort värnplikt. Fortsatt indirekta val till första kammaren. Kvinnor blir valbara till stads- och kommunfullmäktige.

1911: Första andrakammarvalet med allmän manlig rösträtt.

1912: Den första propositionen om kvinnlig rösträtt och valbarhet avslås av riksdagen.

1918: Uppgörelse om att beslut om kvinnlig rösträtt ska tas vid nästa ordinarie riksmöte.

1919: Första beslutet om kvinnlig rösträtt till riksdagen. Första valen med allmän och lika rösträtt för kvinnor och män till kommun och landsting.

1921: Andra beslutet om kvinnlig rösträtt till riksdagen.

1921: Det första fullt demokratiska riksdagsvalet med allmän och lika rösträtt genomförs den 12 september.

1922: De fem första kvinnliga ledamöterna träder in i riksdagen. Kravet på fullgjord värnplikt för rösträtt avskaffas.

Källa: Rösträttens århundrade.

ANNONS