Det här barnet dog mellan sex och nio års ålder och hade begravts i en kista som var nästan helt förstörd. Med sig i döden fick barnet många olika keramikföremål, bronsarmband och amuletter.
Det här barnet dog mellan sex och nio års ålder och hade begravts i en kista som var nästan helt förstörd. Med sig i döden fick barnet många olika keramikföremål, bronsarmband och amuletter.

Årets fynd: Fyra antika barngravar

Fyra gravar från antiken har grävts fram i Egypten. Runt barnen som dog för 3 500 år sedan har offergåvor av brons och keramik placerats.

ANNONS
|

Tillsammans med sin man John Ward leder Maria Nilsson, arkeolog vid Lunds universitet, utgrävningarna i Jabal al-Silsila i Egypten. Här fanns ett stort stenbrott, där sten hämtades till tempelbyggen och där människor samtidigt levde. Nu är det en arkeologisk guldgruva, som sysselsätter både svenska och egyptiska forskare tillsammans med ett internationellt team sedan utgrävningsstarten 2012.

- Att få se dem i sin helhet och att få se den kärlek och omtanke som familjen har lagt ner genom att lägga ner offergåvor och förbereda graven – man känner sig ödmjuk, säger Nilsson.

ANNONS

Många spektakulära fynd har gjorts genom åren, men årets fynd, de fyra barngravarna, är något helt nytt.

Personlig bild

- Att få arbeta med individer och se hela kontexten, det ger en väldigt personlig inblick i hur deras samhälle var och det kan ge svar på hur de levde, vilken näring de fick i sin mat och om det var något som saknades. Det ger en mycket mer personlig bild än vad ett monument kan göra, säger Maria Nilsson till TT.

Två av barnen har troligen tillhört en välbärgad familj, inte aristokrati, men ett slags medelklass. Ett av dem dog mellan sex och nio års ålder och hade begravts i en kista som var nästan helt förstörd. Med sig i döden fick barnet många olika keramikföremål, bronsarmband och amuletter. Det andra, som var mellan fem och åtta år när det dog, låg på en bädd av organiskt material, omgivet av amuletter och ett keramikföremål.

Utan gåvor

Ett mindre barn, i två- till treårsåldern, var däremot begravt utan offergåvor, men det kan ha berott på att barnet var så litet eller på att det varit bråttom att begrava barnet. På grund av gravens placering i området tror arkeologerna att även detta barn tillhörde en välbärgad familj.

ANNONS

Det gjorde troligen inte det fjärde barnet, cirka fem till åtta år, som låg långt från andra gravar, endast övertäckt av rester från stenbrytningen.

- Det är jättesvårt att svara på hur individer under antiken dött generellt, om det inte är genom slag eller knivhugg. Det tar ungefär två veckor innan en sjukdom blir synlig i skelettet, säger Maria Nilsson.

Men nästa säsong kommer osteologer att följa med till Egypten för att studera barnskeletten i detalj.

- De stora svaren kommer efter den säsongen.

Alla fynd som grävs fram på platsen magasineras och några få av dem kommer senare att ställas ut på museum i Egypten.

TT

Fakta: Utgrävningar sedan 2012

Jabal al-Silsila är ett gammalt stenbrott 85 mil söder om Kairo. Härifrån har bland annat Luxor försetts med sten, men också andra tempelbyggen i södra Egypten.

Utgrävningsprojektet i området heter Gebel el Silsia Survey Project. Arkeologgruppen är internationell och leds av Maria Nilsson och John Ward.

Sedan starten 2012 har flera spektakulära fynd gjorts, bland annat en hel familj utmejslad i sandsten och 32 falska gravar – tomma på lik, men utformade som gravar.

ANNONS