Sondmatning är också ett grundläggande behov, konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen. Därmed kan sondmatning ligga till grund för rätten till personlig assistans. Arkivbild.
Sondmatning är också ett grundläggande behov, konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen. Därmed kan sondmatning ligga till grund för rätten till personlig assistans. Arkivbild.

Även sondmatning kan ge rätt till assistans

Om en måltid sker genom att man får hjälp att föra en sked till munnen eller med sondmatning ska inte spela någon roll. Det konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i ett avgörande där man slår fast att sondmatning är ett grundläggande behov och därmed kan ge rätt till assistans.

ANNONS
|

- Vi kan inte se att lagstiftaren har indikerat på något sätt att det finns någon skillnad i sättet hur man får sin näring, och därför landar Högsta förvaltningsdomstolen i att det inte är en avgörande fråga, utan det är näringstillförseln som är det väsentliga, säger justitieråd Ulrik von Essen.

Den principiellt viktiga domen betyder mycket för de människor som sondmatas och som de senaste åren blivit av med personlig assistans. Försäkringskassan har nämligen tidigare gjort tolkningen att sondmatning inte är ett grundläggande behov som ger rätt till detta.

ANNONS

"Brutit mot lagen"

Maria Persdotter, förbundsordförande för organisationen Rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU), rasar mot Försäkringskassans agerande.

- Försäkringskassan har gjort skillnad på mat och mat. Mat via munnen kan ge rätt till assistans, medan mat via en knapp på magen inte kan ge det. Där säger Högsta förvaltningsdomstolen nu: Nej, så är det inte, mat är mat oavsett var den kommer in i kroppen.

Domen är en tydlig smäll på fingrarna gentemot Försäkringskassan anser hon.

- Det visar att Försäkringskassan har varit ute och cyklat när man avslagit assistans för barn med sondmatning.

Försäkringskassan håller inte med:

- När det är ett otydligt rättsläge kan man inte säga att någon gjort fel. Det har varit ett otydligt rättsläge och man behöver få klarhet i vad som gäller, säger rättschefen Eva Nordqvist.

ANNONS

Ska tillämpas

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning kommer nu att tillämpas, säger hon.

- De som har fått avslag kan ansöka igen, och är det så att ärendet inte är avgjort än så gäller det här.

HFD:s avgörande slår fast att egenvård, som sondmatning räknas som, kan ligga till grund för assistansersättning även om det i grunden rent rättsligt är en sjukvårdande insats. Dessutom säger HFD att sondmatning kan jämställas med måltid, vilket räknas som ett grundläggande behov i lagen och som kan ge rätt till assistans.

- Det har i praxis varit lite skilda uppfattningar om när det här grundläggande behovet börjar och slutar och där finner HFD att hela sondmatningen, från påkoppling till urkoppling innefattas i begreppet måltid, säger Ulrik von Essen.

"Kan andas ut"

Cecilia Blanck, verksamhetschef på föreningen Jämlikhet Assistans Gemenskap (JAG), är lättad över domen.

- Nu öppnas dörren till ett liv i frihet för många personer med stora behov. De som inte har drabbats av den här tolkningen kan andas ut, deras assistans är inte hotad. För dem som mist assistansen under flera års tid är det här en ny chans till ett liv som andra i samhället.

ANNONS
TT

Fakta: Domen i korthet

Högsta förvaltningsdomstolen slår fast tre saker:

• Egenvård, vilket sondmatning räknas som rent rättsligt, också kan ligga till grund för assistans och assistansersättning. Egenvård är hälso- och sjukvårdsåtgärder som en person bedömts kunna utföra själv eller med hjälp av någon annan.

• Sondmatning kan likställas med måltid. Måltid räknas som ett grundläggande behov enligt lagen, och kan berättiga till personlig assistans. Sondmatning är alltså också ett grundläggande behov, konstaterar HFD.

• Hela sondmatningen, från påkoppling till urkoppling, räknas som måltid.

Om en person har rätt till assistans för sondmatning är något som avgörs efter en individuell bedömning, där man tar hänsyn till om den hjälp som behövs är av tillräckligt integritetskänslig karaktär.

Källa: Högsta förvaltningsdomstolen, justitieråd Ulrik von Essen och Försäkringskassan.

Fakta: Personlig assistans

Lagstiftningen bakom assistansen är en rättighetslag för funktionshindrade, LSS, som infördes 1994.

1994 fick 6100 personer statlig assistansersättning. 20 år senare var de över 16000.

Den statliga ersättningen är till för dem med hjälpbehov över 20 timmar per vecka.

Kommuner ska stå för assistansen för dem med mindre behov än 20 timmar per vecka.

I augusti i år hade 15156 personer statlig assistans, cirka 1000 färre än samma månad 2016.

Mellan 2000 och 2015 fördubblades utgifterna från knappt 14 till 29 miljarder kronor, om kommunernas och statens kostnader läggs samman. Den statliga assistansersättningen, den större delen, ökade från drygt 11 till nästan 25 miljarder under samma period.

Inför 2016 uppmanade regeringen Försäkringskassan att bidra till att bryta utvecklingen av kostnaderna. I regleringsbrevet till Försäkringskassan inför 2017 togs ordet bryta bort, men regeringen bad myndigheten att ha särskilt fokus på den ökande timutvecklingen.

Hälften av ökningen till 2015 beror på att fler grupper, genom lagändringar vid några tillfällen, har fått möjlighet till personlig assistans. Det gäller bland annat att personer som fyller 65 år har fått rätt att behålla assistans.

Källor: Regeringskansliet, Försäkringskassan

ANNONS