Den gamla lagstiftningen som tvingade operatörer att lämna ut lagrade uppgifter till polisen visade sig strida mot EU-rätten. Upprinnelsen i Sverige var just att flera operatörer gick till domstol med frågan. Tele 2 fick till slut rätt i kammarrätten, efter ett utlåtande från EU-domstolen om att den svenska lagen inte var förenlig med EU-rätten.
Nu har regeringen till slut vaskat fram ett förslag till ny lagstiftning. Polisen och säkerhetspolisen tycker egentligen att den nya lagen är otillräcklig, men anser att den ändå är bättre än ingenting.
För långt
Kritikerna menar att den fortfarande går för långt. Hovrätten för övre Norrland påpekade i sitt remissvar att det är sannolikt att även den nya lagen fälls i EU-domstolen.
En sådan process inleds i så fall med att någon operatör återigen går till domstol. Och det kommer Bahnhof att göra.
Kosmetiska förändringar
- Det här nya förslaget är bara en kosmetisk upprepning av ett förslag som redan har fallit. Vi har redan haft det här samtalet där vi i detalj förklarat vad vi är kritiska till. Det nya förslaget kommer inte tillrätta med de problem som uppdagades i EU-domen, säger Jon Karlung till TT.
- Vi är för riktade brottsbekämpande insatser, det är vi beredda att prata om, men inte generell datalagring utan brottsmisstanke, säger han.
Förutom operatörerna är Polisen, Säkerhetspolisen, Tullverket och Post- och telestyrelsen inbjudna till mötet med inrikesministern.
Fakta: Huvudförslagen
Lokaliseringsuppgifter, till exempel var en mobiltelefon har befunnit sig vid tiden för ett samtal, ska lagras i två månader.
Abonnemangsuppgifter vid internetåtkomst ska lagras i tio månader.
Övriga uppgifter, till exempel vem som har pratat med vem i telefon, ska lagras i sex månader.
Lagringsskyldigheten begränsas, till exempel undantas all kommunikation som sker inom det fasta nätet.
Uppgifterna ska endast få lagras inom EU.
Det införs krav på prövning av åklagare innan de brottsbekämpande myndigheterna får tillgång till lagrade uppgifter i underrättelseverksamhet.
Möjligheten att hämta in uppgifter om vissa systemhotande brott i underrättelseverksamheten permanentas och kompletteras med två nya brott: statsstyrt företagsspioneri och grov misshandel eller olaga frihetsberövande i systemhotande syfte.
Huvuddelen av förslagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2019.
