Svårt att handla klimatmärkt

Många vill värna om klimatet men att hitta klimatmärkt mat är inte lätt. Fem år efter att märkningen lanserades finns bara ett fåtal varor på butikshyllorna.

ANNONS
|

I slutet av 00-talet talades det mycket om hur våra matvanor påverkade klimatet. Företag i flera länder klimatdeklarerade sina varor och den brittiska butikskedjan Tesco meddelade att samtliga dess 70000 produkter skulle koldioxidmärkas. Apelsinjuice och mjölk var bland de första varorna som analyserades. Matkedjor i Frankrike, Schweiz och Österrike drog igång liknande märkningar.

Här i Sverige började bland annat Lantmännen och hamburgerkedjan Max redovisa hur stora utsläpp av koldioxid deras produkter orsakade. Samtidigt startade föreningen Krav och LRF:s dotterbolag Svenskt sigill ett projekt för att klimatmärka de flesta sorters mat. Varannan kund kunde tänka sig att betala mer för klimatvänliga varor, visade en opinionsmätning.

ANNONS

2010 presenterades de första klimatvarorna under högtidliga former – tomater från en odlare i Sörmland och mjölk från ett lokalt mejeri i Uppland. Året därpå dök den första klimatmaten upp i Västsverige.

Sedan dess har mycket lite hänt, sett ur konsumentens synvinkel. Det finns två typer av klimatmärkta matvaror som är lätta att hitta i västsvenska butiker: frysta grönsaker från Findus samt krukor med sallat och kryddor från odlaren Orto novo.

Findus är fortfarande den enda större tillverkare som klimatmärker. Ärter, blandade rotfrukter, gräslök och persilja är några exempel. Andra frysta Findus-produkter saknade dock märket vid vår butiksrunda, bland annat dill och hackad spenat – två varor som haft märket tidigare.

Totalt finns det enligt Svenskt sigill cirka 40 klimatcertifierade tillverkare med cirka 60 varor i handeln. De flesta är lokala eller regionala leverantörer, ofta i Mälarområdet eller Skåne.

Inga nya företag har tillkommit sedan 2013. Skånemejerier som var med tidigare har slutat klimatmärka sin ekologiska mjölk.

Varför har det blivit så här?

–Behovet är fortfarande gigantiskt. Klimatpåverkan från livsmedel behöver bli väldigt mycket mindre. Märket behöver marknadsföras till producenter och konsumenter, säger Anna Richert som var Svenskt sigills projektledare.

–Det behövs mer pengar för att det ska bli lite snurr. Producenterna har inte tagit ut en merkostnad från konsumenten för klimatmärkningen. Det är lite hönan och ägget, för konsumenterna vet inte vad klimatmärkning är, fortsätter hon.

ANNONS

En faktor är att Svenskt sigill har bytt ledning och delvis personal. Anna Richert arbetar numera på Världsnaturfonden. Svenskt sigills nuvarande chef, Britt Rahm, säger:

–Om det inte tillkommer några företag är det för att vi har varit för dåliga på att kommunicera.

Vad beror det på?

–Jag har varit vd i sex veckor, jag tänker inte recensera mina företrädare, svarar Rahm.

En annan faktor är att Krav och Svenskt sigill inte kom överens. Svenskt sigill valde att skapa ett nytt klimatmärke medan Krav bestämde sig för att baka in klimatkrav i sitt vanliga märke.

–Vi har implementerat delar av de regler som togs fram i klimatprojektet. Bland annat att anställda ska utbildas i sparsamt körsätt och att alla nya elavtal ska vara med grön el. Den största klimatpåverkan sker på gården, säger Kristin Cooper som är presschef på Krav.

–Sedan fanns det klimatregler som krockade med ett bredare miljöperspektiv, till exempel lägre slaktålder på köttdjur. Där ville vi inte tumma på djuromsorgen.

Om man läser er hemsida kan man få intrycket att ni tonar ner klimatfrågan. Ni framhåller att skillnaden i klimatpåverkan mellan ekomat och vanlig mat är liten, i alla fall på kort sikt, och att det är komplicerat att reda ut vad som ökar och minskar utsläppen av växthusgaser.

ANNONS

–Vad synd att du uppfattar det så. Vi får kanske se över den texten.

Har intresset för matens klimateffekter minskat?

–Nej, snarare tvärtom. Det är en av de absolut största utmaningar vi har. Klimathotet är verkligt och det spelar roll hur maten odlas.

Vad ska en engagerad konsument göra?

–När du talar med mig blir svaret att du ska handla Kravmärkt. Väljer du Krav eller Svenskt sigill får du bra varor, med Krav slipper du dessutom kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel, säger Cooper.

Anna Richert ger ett delvis annat svar.

–Man ska äta mer vegetariskt och sluta slänga mat. Samt fråga efter klimatcertifierad mat i butiken.

Brittiska Tesco har lagt ner sin klimatmärkning med hänvisning till att den krävde för mycket jobb. Företaget hann bara analysera cirka 125 produkter per år, att gå igenom hela sortimentet hade tagit flera sekel. Lantmännen har kvar märket ”Klimatdeklarerad” på enstaka produkter – vi hittar det på tvåkilospåsen med kärnvetemjöl, men det har försvunnit från Axa havregryn och Kungsörnens kylda kycklingfiléer.

Max har däremot kvar uppgifter om de olika rätternas klimatpåverkan, de står i liten stil på menyerna.

Konsumentredaktionen har sökt Skånemejeriers marknadschef via mejl och telefon men inte fått svar.

Fakta: Mat och klimat

ANNONS

Maten står för en fjärdedel av den vanlige svenskens klimatpåverkan.

De senaste åren har livsmedlens klimatpåverkan minskat, i alla fall den mat som vi äter på hemmaplan.

Utsläppen av växthusgaser som orsakas av mat konsumerad i Sverige sjönk med 31 procent under perioden 1993-2012.

Samtidigt ökade utsläppen som orsakas av mat konsumerad av svenskar utomlands med 90 procent.

Källor: SLU, Naturvårdsverket

Avståndet betyder mindre än du tror

Många konsumenter reagerar mot att livsmedel fraktas jorden runt. Men avståndet har i regel ganska liten betydelse för klimatpåverkan.

En forskarstudie visar att broccoli som importeras från Ecuador inte belastar klimatet mer än den som kommer från Spanien. Orsaken är att de sydamerikanska grönsakerna transporteras med resurssnåla fartyg, medan de spanska fraktas med lastbil.

En studie av svenskt vetemjöl visar att odlingen står för 88 procent av varans klimatpåverkan. Transporterna står för 7 procent. Då är dock inte kundens transport från butiken och hem inräknad.

Källor: SIK, Konsumentföreningen Stockholm, Lantmännen

Enorma skillnader i utsläpp

Lök är en av de mest klimatvänliga matvaror som finns. Ett kilo svenskodlad lök orsakar utsläpp som motsvarar blygsamma 0,07 kilo koldioxid.

Svenskt nötkött från köttgårdar ligger på 21 kilo koldioxidutsläpp per kilo kött.

Havskräfta är en av de varor som belastar klimatet hårdast. Ett kilo ätligt kött från trålfångad havskräfta orsakar utsläpp av hela 107 kilo koldioxid.

ANNONS

Källa: SIK

ANNONS