Nätterna kring midsommar är långa och ljusa. Nästan magiska. Åtminstone ansågs dem så enligt folktron.
– Det fanns en övernaturlig kraft och fruktbarhet i midsommarnatten. Under magiska nätter trodde man att den magiska kraften växte sig stark, säger Christina Andersson-Wiking, 1:e antikvarie på Hallands kulturhistoriska museum.
Folktron och naturen har starka kopplingar till varandra. Naturens grönska gav övernaturliga krafter och kunde leda till att man fick reda på sin kommande kärlekspartner. Ett välkänt sätt att få sin käresta på fall var att plocka ett udda antal blommor, allra helst under tystnad mellan solens nedgång och uppgång. Hoppa därefter över samma antal gärdesgårdar som blommor du plockat – och då skulle du drömma om din framtida kärlekspartner.
– Varför det finns så mycket magi och folktro kring kärlek, beror på att då som nu är kärleken bland det viktigaste i livet. I dag finns ju tinder och andra knep att ta till. Förr fick man ta till tron på det övernaturliga. Det man egentligen ville var att få makt och en möjlighet att kunna påverka sitt öde, säger Christina Andersson-Wiking.
På midsommarnatten ansågs att allt med växtlighet fick extra kraft, och dit hörde även daggen. Genom att lägga sig naken i daggen och rulla runt, och därefter gå baklänges tre varv runt en kyrka, skulle man få se sin kommande kärlek.
Den halländska badkulturen har också satt sina spår i midsommarfirandet. Enligt gammal tradition gick människorna till källor för dricka av det heliga vattnet under dessa ljusa kvällar. Man pyntade sig med blomsterkransar och förberedde för fest. Väl på plats kunde man stirra ner i källan och förhoppningsvis få syn på sin tilltänkte.
– När man hade druckit av det heliga vattnet gick man över till andra drycker. Det berättas i uppteckningar att det kunde gå livligt till vid källan på midsommarafton, säger Christina Andersson-Wiking.
Själva midsommarstången, eller majstången, har sitt ursprung i 1600-talets Tyskland. Den förekommer sporadiskt under de kommande decennierna, men först under 1900-talet och nationalromantiken får den sin form som vi fortfarande firar med dans och upptåg.
Är midsommarstången en form av fallossymbol?
– Nej, det är nog en eftertolkning. Gröna kransar är en vacker dekoration och ett vanligt sätt att pynta. Men visst, när den praktfulla stången med sina ringar reses under stånk och stön kan man göra sina egna tolkningar, säger Christina Andersson-Wiking.
Under midsommar och jul tar vi in naturen i stugorna, och därmed också den övernaturliga kraft den tros besitta. Vi firar ljuset och grönskan. Kanske borde midsommarafton bli Sveriges nationaldag, tycker Christina Andersson-Wiking.
– Det är ett naturligt firande både i enskildhet och kollektivt, där natur, umgänge och mat har en stark tradition men liksom alla traditioner förändras med nya inslag – en levande kultur.
