Syrsor, gräshoppor och mjölmask – alltså larver från vanlig mjölbagge – är vanliga ingredienser i rätter med insekter. Myror används också, liksom larver från bland annat röd palmvivel och vissa svartbaggar. Näringsrikt och miljövänligt, framhöll FN i en rapport häromåret (se faktaruta).
–Det är ett sätt att mätta fler människor, säger Ellen Gellerbrant.
Hon är kostvetare från Göteborg och en av landets insektspionjärer; hon och en kurskamrat skrev sin kandidatuppsats om insektsmat och de båda driver nu en blogg om samma ämne.
–Man vänjer sig väldigt snabbt vid att äta insekter om man ger det en chans. Det luriga är att få det till en integrerad del av maträtten, det blir lätt att man bara tillsätter insekter i ett recept man redan har. Vårrullar med mjölmask är en av mina favoriter, säger hon.
Ellen Gellerbrant äter insekter någon gång i veckan, berättar hon. Att det inte blir oftare beror på att det är dyrt. Nybörjare rekommenderar hon att helt enkelt steka mjölmaskar i olja och salt.
Hur realistiskt är det att svenskarna ska börja äta insekter i större skala?
–Jag tror att det är väldigt realistiskt. Kanske inte i år, men om tio år. I Holland ligger de redan långt framme, där säljs det i matbutiker.
De svenskar som är sugna möter dock ett hinder. Det är förbjudet att sälja insekter som mat i vårt land. Detsamma gäller de flesta EU-stater.
–Det är ett stort problem att det inte är lagligt. Första gången fick vi beställa det som djurfoder. Förhoppningsvis blir det tillåtet inom en snar framtid, säger Ellen Gellerbrant.
Bakgrunden till förbudet står att finna på 1990-talet, när galna kosjukan härjade. Då införde EU regler som innebar att alla nya matvaror ska undergå en sträng kontroll innan de får säljas.
–Allt som inte har funnits tidigare i Europa måste riskbedömas och godkännas. Vi vill för allt i världen inte tillåta något som är risk för människors hälsa, säger Zofia Kurowska som är statsinspektör på Livsmedelsverket.
Vad kan det finnas för risker?
–Det handlar framför allt om uppfödarna. De blir mest utsatta om det här blir verklighet. Problemet är dels hygienen vid uppfödning, dels att insekter innehåller ämnet kitiner som också finns i skaldjur. Om du är skaldjursallergisk kan du reagera kraftigt. Sedan har vi en del rackare som kan utveckla toxiner.
Några EU-länder tillåter dock insektsförsäljning: Nederländerna, Belgien och Storbritannien. (Till den här artikeln köpte vi frystorkade insekter från Nederländerna.)
–De har en egen uppfattning i tolkningsfrågan. Vi i Sverige har inte resurser att göra en egen utvärdering, säger Zofia Kurowska.
Just nu granskar EU:s livsmedelsmyndighet ett tiotal sorter för att avgöra om de ska få säljas. Bland dessa finns mjölmask, hussyrsa och två sorters gräshoppor. Beslutet kommer tidigast i höst.
Redan i dag finns flera svenska företag som säljer insektsmat och alltså bryter mot förbudet. Livsmedelsverket har ögonen på dem, men hittills har myndigheterna inte ingripit.
Många talar om det här som framtidens mat – billigt och proteinrikt?
–Insekter är viktiga som proteinkälla i världen, men jag tror inte att det blir utbrett i Sverige. Det är ungefär som sushi, det är en modegrej. Vi kan halvera vårt proteinintag utan att må dåligt.
–Men jag tror att det finns en framtid för insekter som gris- och hönsfoder, det kan delvis ersätta soja. Det skulle vara bra och väldigt billigt, säger Zofia Kurowska.
Just den saken funderar forskare på JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik) över just nu. De planerar att föda upp termiter på rester från skogsindustrin och sedan använda dem som djurfoder och eventuellt människoföda.
–Vi tror på idén. En stor del av proteinfodret i dag är importerad soja, det här kan vara ett sätt att bli självförsörjande utan att ta någon jordbruksmark i anspråk, säger projektledaren Lotten Wahlund.
Ett krux är dock att inte heller lantbruksdjur får matas med insekter, enligt EU:s regler. Även här kan en ändring vara på gång.
–Förr eller senare tror jag att insekter som foder blir verklighet. Insekter som mat – jättesvårt att svara på. Det blir inte inom de närmsta åren i alla fall utan på längre sikt, svarar Lotten Wahlund.
Receptens tio i topp
Brittiska The Telegraph har utsett de bästa insektsrätterna. Här är listan.
1. Cookies med rostade syrsor
2. Smörgås med bilarver stekta i smör, salt, honung och äggvita
3. Rostade syrsor med ingefära och choklad
4. Dipsås med rostade larver
5. Ugnsbakade äpplen med mjölmask och syrsor
6. Gräshoppskebab
7. Stekt ris med mjölmask/syrsor
8. Bananbröd med rostad mjölmask
9. Myrtacos
10. Havrekakor med tranbär och syrsor
Vad kostar det?
Än så länge är insekter dyr mat. Några prisexempel (exklusive frakt) på frystorkade kryp från holländska nätbutiker.
Mjölmask – 47 kronor för 50 gram (940 kr/kilo)
Gräshoppor – 94 kronor för 28 gram (3 357 kr/kilo)
Syrsor – 131 kronor för 40 gram 3275 kr/kilo)
Buffalo worms (larver av svartbagge) – 56 kronor för 50 gram (1120 kr/kilo)
Att äta mer insekter skulle vara ett effektivt sätt att bekämpa hunger i världen, skrev FN:s mat och jordbruksorgan FAO i en rapport 2013.
Insekter innehåller mycket protein samt mineraler som kalcium, järn och zink. De är lätta att odla och kräver inte mycket foder – syrsor, till exempel, behöver bara en tolftedel av vad en ko använder för att producera samma mängd protein.
Redan i dag är insekter en del av kosten för minst två miljarder människor.
Än så länge är insekter dyr mat. Några prisexempel (exklusive frakt) på frystorkade kryp från holländska nätbutiker.
Mjölmask – 47 kronor för 50 gram (940 kr/kilo)
Gräshoppor – 94 kronor för 28 gram (3 357 kr/kilo)
Syrsor – 131 kronor för 40 gram 3275 kr/kilo)
Buffalo worms (larver av svartbagge) – 56 kronor för 50 gram (1120 kr/kilo)
