Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Kalka döende sjöar

Ester Lindstedt-Staaf, Falkenberg, och Lars Gustafsson, Laholm, är riksdagsledamöter för kristdemokraterna.
Döende sjöar i Halland! Denna anslående rubrik mötte oss i Hallands Nyheter onsdagen den 14 mars. Falkenbergs kommun har begärt pengar av staten till nykalkning av fyra sjöar i kommunen. Men regeringen säger nej.

Naturvårdsverket fick 1996 i uppdrag att utreda en permanent lägre anslagsnivå, presentera en nationell plan för kalkning av sjöar och vattendrag samt utarbeta kriterier för prioritering av objekten.

Slutsatsen var entydig: lägre anslagsnivå skulle ge återförsurning och förlust av biologisk mångfald.

Riksdagen beslöt att anslagsnivån inte skulle sänkas.

Regeringen beslöt sedan om en tioårig nationell kalkningsplan. Denna plan medger inte ekonomiskt att alla sjöar kalkas. Regeringen väljer då att utesluta nykalkning, och att det statliga bidraget till kalkningsverksamheten bör avgränsas till områden med nationella och regionala intressen.

De fyra sjöarna i Falkenbergs kommun anses ej till-höra dessa intressen.

Antalet försurade sjöar i Sverige är 17 300, varav åtgärdas i dagsläget knappt 7 000, motsvarande 40 procent. 95 000 sjöar finns i Sverige.

Som HN skrev den 14 mars, innebär våra miljömål att högst fem procent av antalet sjöar får vara försurade år 2010, motsvarande cirka 5 000 sjöar. Det innebär att mer än 2 000 sjöar måste nykalkas de närmaste åren.

Svavelnedfallet har halverats, men fortfarande ökar det sura nedfallet men inte så snabbt som förut. Svaveldepositionen i södra Sverige är 15-25 kilo per hektar och år.

Sverige har basfattiga bergarter. Större delen av skogsmarken kan på naturlig väg inte neutralisera mer än 2-5 kilo per hektar och år.

Dessutom finns betydande mängder svavel lagrade i marken efter de senaste 50 årens försurande utsläpp.

Samtidigt har marken förlorat baskatjoner (motståndskraft). Även om alla försurande utsläpp plötsligt skulle försvinna, skulle det ta minst 50 år innan de mest utsatta områdena återhämtar sig.

Det förefaller logiskt att kalka skogsmarken. Småskaliga sådana försök har dock gett motstridiga effekter.

Vi kristdemokrater vill att fullskaliga försök görs, och har anslagit 50 miljoner kronor till detta.

Men framförallt måste vattenkalkningen fortsätta.

Ett flertal utredningar och rapporter har beräknat värdet på samhällsnyttan av kalkningen. Det visade sig entydigt att en satsad krona ger två tillbaka. Därför kommer vi krist-demokrater att fortsätta satsa på kalkning.

Citat ur skriften "Därför kalkar vi sjöarna":

"Fiske, kanoting, vandring, jakt, strövande och annat friluftsliv ger upphov till tusentals årsarbeten och ökar intresset för avfolkningshotade glesbygder.

Det bidrar till att människor kan bo kvar i hembygden med bibehållen, acceptabel infrastruktur, exempelvis i form av kommunikationer, skolor och butiker.

Det är svårt att tänka sig ett bättre och mer effektivt glesbygdsstöd."

Ester Lindstedt-Staaf

Lars Gustafsson