Vargaslätten – en hemlig oas som nu öppnar upp

Först en presentation i kortformat: Vargaslätten är en privat skogsträdgård intill sjön Simlången. Området är cirka 14 hektar och anlades i början av 1900-talet av arkitekten Sigfrid Ericson. Och nu låter vi Göran Johansson, som köpte parken 2013, presentera dess skapare:

– Sigfrid var även designer, ingenjör och konstnär. Han ritade kyrkor, privatvillor och möbler. Här i Halland hamnade han 1903, när han skulle renovera Breareds kyrka. Då kom han i kontakt med prästfamiljen Josefson, och hade först ett kort äktenskap med Dagmar, en av de sju döttrarna. Därefter gifte han sig med hennes syster Ruth – bara det är ju ganska ovanligt, säger Göran och fortsätter:

– Han sägs ha varit ganska butter, och gick runt i säckiga kläder. Arbetsnarkoman, naturligtvis. Otroligt mångsidig. Han och Ruth hade ett stort umgänge, och hit kom dåtidens intellektuella på besök, inte minst under andra världskriget.

Och när gästerna kom var pergolan den givna samlingsplatsen. Den byggdes på 1930-talet och ståtar mitt i parken, med utsikt över bostadshusen, dammarna, japanska trädgården och kryddträdgården.

– Pergolan är navet, och här har Sigfrid lekt med proportionerna. Sin vana trogen har han blandat stilarna; en del pelare är runda och huggna i sten, andra är murade och rektangulära, säger Göran Johansson.

LÄS MER:Boken om den vackra trädgården i Simlångsdalen

De två dammarna från 1923–1924 är en historia i sig. De är cirka 1,5 meter djupa och handgrävda.

– Man monterade en järnvägsräls för att lättare kunna forsla bort schaktmassorna från det gamla kärret. De deponerades på den så kallade fuktängen, som blev enormt bördig. Där uppstår en grönska som saknar motstycke – inte minst på våren, då ett hav med gula påskliljor breder ut sig.

Själv uppvuxen i Simlångsdalen

Göran Johansson är själv uppvuxen i Simlångsdalen, men på den tiden var Vargaslätten sommarnöje för familjen Westerberg (pappa Gunnar var vd på Nordiska Filt).

– Jag visste ju att parken fanns, men det var inget ställe man besökte, konstaterar Göran som efter skolan lämnade hemorten för att studera. Han utbildade sig till byggnadsingenjör och startade senare ett it-företag. Han har haft sin bas i Göteborg, men har i alla år hållit kontakten med Simlångsdalen och sin släkt.

– När jag sålde företaget sommaren 2013 ville jag ha något annat att göra. Så när Vargaslätten strax därefter kom ut på marknaden för 6,5 miljoner blev jag intresserad. Jag la ett bud på några hundra tusen mindre och fick köpa alltihop. Ska jag vara ärlig så visste jag inte riktigt vad jag gav mig in på, men jag gillar utmaningar. Pengar har dock aldrig varit en drivkraft, här finns inga stora summor att tjäna – även om jag hoppas och tror att det på sikt ska gå runt och till och med bli en slant över.

De första åren gick åt till att lära känna anläggningen. Och det krävdes större investeringar än vad Göran hade förstått. Han har bytt timret i Storstugan, reparerat kulvertar, fixat stenarbetena i pergolan – och mycket mer. Under sommarhalvåret har han bott på nästan heltid på Vargaslätten, och även på vintern har han varit där med regelbundna mellanrum.

Här på Vargaslätten var han sin egen beställare och kunde göra precis som han ville.

Och successivt har han blivit en nörd på Sigfrid Ericson. Han har besökt många av hans byggnader – de ligger alla inom en radie av 15 mil från Göteborg, där arkitekten bodde i en stor våning mitt i stan – och sett hundratals ritningar som bär hans signatur.

– Att han inte jobbade längre bort kan hänga ihop med att han ville ha koll på att byggarna följde hans ritningar. Tydligen kom han lätt ihop sig med folk, säger Göran och tillägger:

– Men här på Vargaslätten var han sin egen beställare och kunde göra precis som han ville.

En helt unik plats

Själva platsen är helt unik, konstaterar Göran Johansson – precis som Sigfrid Ericson gjorde för drygt 100 år sedan.

– Miljön är ovanligt sur med mycket mineraler. Här finns också enorma mängder grundvatten, och sammantaget innebär det att allt växer extremt bra. Vi har rhododendron som skjuter en meter långa skott – det ser vi inte på någon annan plats i Sverige.

Sigfrid Ericson, som var med och byggde upp Botaniska trädgården i Göteborg i början av 1920-talet, reste också till Asien på växtresor. Han förde med sig många exotiska arter hem till Vargaslätten.

– Tyvärr saknas utförlig dokumentation – än så länge. Men vi har en del efterforskningar på gång, säger Göran Johansson.

Under åren som han har ägt Vargaslätten har han haft både barndop och bröllop i parken – ”bara själva ceremonin, mat kommer jag aldrig att syssla med” – och han har också haft guidade turer för medlemmar i olika trädgårdssällskap. Men nu är det alltså dags att göra skogsträdgården mer publik. Den här säsongen kan även privatpersoner boka in sig för visningar och den 13 maj öppnar Sigfrid Ericson Museum.

– Vi visar fotografier, möbler, ritningar, medaljer, bonader, affischer, tavlor… ja, allt du kan tänka dig. Man kan också ta en digital tur i parken med hjälp av virtual reality och ett par hörlurar. På sikt ska vi ha ett litet café, men det är oklart om vi kan lösa det just nu, med tanke på coronapandemin, förklarar Göran Johansson och betonar att museet inte ligger inne i trädgården utan i en ny byggnad i anslutning till parkeringen.

– De guidade visningarna, som pågår ända in på höstkanten, måste man alltid boka.

Dock kan man kombinera ett besök i museet med ett stopp i växtshopen, den Gerbianska trädgården. Den har fått sitt namn efter ägaren, Gerben Tjeerdsma, som också är Vargaslättens trädgårdsmästare.

– Av en bekant fick jag höra att Göran behövde hjälp, så jag ringde upp honom och vi klickade direkt. Ingen av oss eftersträvar perfektion in i minsta detalj, utan vill att allt ska verka i ett större sammanhang, säger Gerben Tjeerdsma som började flytta sin växtbutik och plantskola till Vargaslätten 2019 efter att ha haft den på Råda säteri i Mölnlycke i nio år.

– I Gerbianska finns allt ifrån det smala specialiserade till det mer allmänna. Och eftersom jag sitter med i styrelsen för det Internationella perennsällskapet, som har ett 20-tal medlemsländer, har jag också koll på alla nyheter. För växtvärlden utvecklas ju hela tiden, säger Gerben, som sedan februari förra året bor på Vargaslätten med sin fru och trivs på den aningen speciella platsen.

– Vargaslätten är skapad för att vara ett hem, och inte en offentlig park eller en botanisk trädgård. Här finns inga etiketter på växterna, ingen ”namedropping” – och samtidigt finns en otrolig mångfald. Det finns alltid något nytt att upptäcka; det kan vara ljuset som faller annorlunda över dammarna, en blomma jag inte sett tidigare eller en glänta som plötsligt öppnar sig på en stig.

Göran Johansson håller med och påpekar att alla satsningar på att göra Vargaslätten mer publik, måste ske med stor varsamhet.

– Vi kan inte ta emot flera tusen personer här, det tål inte växtlivet. Och lagom är bäst. Vi vill att fler ska få uppleva skönheten, men samtidigt måste vi behålla mystiken.

Fotnot: 2020 fick Göran Johansson ta emot Hallands Museiförenings byggnadsvårdsdiplom för att ”med omsorg och stor entusiasm ha lyft fram en stor arkitektgärning i en halländsk kontext”. Bland annat uppskattade juryn att han ”med stor varsamhet, med hänsyn till originalritningar renoverat huvudbyggnaden. Han har vidare grävt fram och återställt stora delar av trädgårdsanläggningen.”

TEXT

Ulrika Ahlberg

ulrika.ahlberg@hallandsposten.se