Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Utländska läkare får vänta länge

Läkarbristen är stor – ändå tar det flera år för läkare från länder utanför EU att få börja jobba i Sverige. Höga språkkrav är en orsak. Läkare från EU-länder behöver däremot inte kunna lika bra svenska.

Sex år för läkare utan specialistkompetens och nästan tre år för specialister. Så lång tid tar det i snitt för invandrade läkare från länder utanför EU att få svensk legitimation, visar Riksrevisionens rapport från 2011. Variationen är stor, för en del tar det längre tid.

– Vi anser att både individen och samhället har mycket att tjäna på att processen snabbas på. Vi behöver verkligen all sjukvårdspersonal vi kan få och många av de här läkarna har lång erfarenhet, säger Emil Plisch, projektledare för granskningen.

Ett antal krav måste uppfyllas för att Socialstyrelsen ska utfärda legitimationerna, de sökande måste bland annat klara ett prov i svenska.

Språket är det som tar längst tid, vissa måste även gå en kompletteringsutbildning i medicin. Brist på praktikplatser samt ett begränsat antal provtillfällen är andra förklaringar till att åren tickar på, visar rapporten.

Läkare från EU-länderna har en rakare väg in på arbetsmarknaden. Deras svenska kontrolleras inte, där är det i stället upp till arbetsgivaren att bedöma om den räcker.

– Det ställs betydligt hårdare krav på läkare som är utbildade i tredjeland än på de från andra EU-länder. Det har med EU-regler om den fria rörligheten att göra, förklarar Emil Plisch.

Visst är det ytterst viktigt att läkarnas kunskaper kontrolleras, men processen för tredjelandsläkare kan effektiviseras, menar han. Exempelvis kan väntetiderna till kompletteringsutbildningarna som finns på tre platser i landet kortas.

Utbildningen på Sahlgrenska i Göteborg har 16 platser och ungefär fyra gånger så många sökande per år. De som väntar riskerar att förlora kunskap, hävdar utbildningssamordnaren Pernilla Hultberg.

– Det är inte bra att vara ifrån sitt yrke för länge, har man varit borta tio år är det svårt att hämta hem kunskaperna under ett år, fem år är också lång tid, säger hon.

Läkarna måste utöver SFI ha klarat svenska tre på gymnasienivå för att få påbörja utbildningen och bara det tar minst ett par år.

– Jag träffar många driftiga människor som inte förstår att det ska ta så lång tid och varför det är så många formella hinder.

Enligt Pernilla Ek, enhetschef på Socialstyrelsen, ligger etableringstiderna för läkarna kvar på samma nivå som 2011. Nu väntar hon på förändringsförslag av regeringen.

– Det hoppas vi verkligen på. Det är en utmaning att få ett system som läkarna snabbare tar sig igenom samtidigt som de måste kvalitetssäkras så att patient­säkerheten upprätthålls. Men det kan förmodligen göras effektivare.

Språkkraven på EU-läkare kan också vara på väg att förändras. En utredning ska vara klar i april.