Unikt skeppsvrak vid Morups tånge

Ett skepp från tidig medeltid har påträffats i Korshamn vid Morups tånge. Det är äldre, troligen lite större och bättre bevarat än Galtabäcksskeppen.

ANNONS
|

– Absolut ett viktigt fynd från en tidsperiod som vi har väldigt få bevarade skeppsvrak ifrån, säger marinarkeolog Staffan von Arbin.

Fyndet rapporterades till länsstyrelsen i mars. I början av april gjordes en besiktning där prover togs som indikerade att vraket kunde vara rejält gammalt. I höst har det undersökts av marinarkeologer från Bohusläns museum.

– Det har visat sig vara känt bland den äldre generationen i trakten att något funnits i viken, men man har inte vetat vad. I normalfallet ligger vraket några decimeter djupt på platsen. Vid lågvatten och frånlandsvind har det stuckit upp några delar, förklarar marinarkeolog Staffan von Arbin.

ANNONS

Han ledde undersökningen av Korshamnsvraket i oktober och nyligen fick man resultatet av en dendrokronologisk analys (årsringsdatering). Den visar att fartyget bör ha byggts i slutet av 1100-talet.

– Vi har bara öppnat upp ett par kvadratmeter mitt i fartyget och sondat i sandbotten för att hitta en ungefärlig utbredning. Cirka tolv meter är kvar av vraket och det är svårt att säga hur stort det varit ursprungligen, kanske uppåt femton meter. Då är det förmodligen något större än Galtabäcksvraken och jag skulle gissa att det är mer bevarat.

Vraken i Korshamn och Galtabäck är inga vikingaskepp (vikingatiden slutar kring 1050) men är byggda på ett snarlikt sätt. Korshamnsvraket har även en del ganska udda konstruktionslösningar som inte finns tidigare dokumenterade i fartygsfynd från äldre medeltid.

– Det som är spännande är att det ligger i en vik som heter Korshamn. Bara namnet i sig tyder på att det kan ha haft en hamnfunktion. Viken var förmodligen inte grund utan mer lättillgänglig på 1100- och 1200-talet.

Vraken Galtabäck 1 och 2 hittades bara en dryg mil längre norrut och teorin är att Korshamn, i likhet medden så kallade Galtabäckslagunen, varit en viktig natthamn under medeltiden.

Har ni hittat något mer än själva skeppet, något som fanns ombord?

ANNONS

– Nej, vårt mål var att försöka grävas oss ner i botten. Men eftersom sand är väldigt lättflyktigt kom vi inte ända ner. Det vi funnit är djurben som är rester av proviant och lite välbevarat tågvirke (rep). Det vi hittat talar för att bevarandeförhållandena är väldigt goda och att det kan finnas utrustning, personliga tillhörigheter och rester av last.

Att fortsätta undersökningen och eller plocka upp skeppet är en ekonomisk fråga.

– Det är inte helt oproblematiskt då vraket ligger just i strandzonen. Ena dagen kan det stå under vatten och ena dagen vara lite torrlagt. Dessutom ligger det i ett naturreservat som innebär särskilda krav.

– Att bärga skeppet skulle bli väldigt kostsamt och då måste man få ekonomiska medel någonstans ifrån. Finns inte det ligger vraket ganska bra där det ligger. Men man måste nog ha lite bevakning på det så att det även fortsättningsvis förblir skyddat nere i sanden, menar Staffan von Arbin.

– Det betydligt yngre vraket vid Genevadsån söder om Halmstad som påträffades i början av året visar att sandförflyttningen både kan vara omfattande och gå väldigt hastigt längs Hallandskusten.

Att vraket sannolikt mår bäst av att få vara kvar i sanden är också den linje länsstyrelsen i Hallands län är inne på. Det var en av dess egna tjänstemän som rapporterade om fyndet. Korshamn ligger i naturreservatet vid Morups tånge och en naturvårdshandläggare var där och tyckte det var märkligt att han inte noterat vraket tidigare. Men vanligtvis ligger det några decimeter under vattenytan och periodvis har det varit ganska lågt vatten i år.

ANNONS

Marinarkeologerna från Bohuslän museum kallades in och fick i uppdrag av länsstyrelsen i Halland att undersöka vrakets konstruktion och ålder.

– Vi har fått ut så mycket man kan begära och har kommit en bit på vägen. Det är konstaterat att det är en fornlämning och hur gammal den är. Vi väldigt glada över att de kunnat konfirmera åldern. Skeppet har fått ett skydd och vi ser det som att vi har fullgjort vårt åtagande, säger antikvarie Jenny Nord på länsstyrelsen Halland.

– Det krävs ett större forskningsprojekt och någon kvalificerad huvudman som vill ta hand om fornlämningen. Vraket mår sannolikt bäst av att få vara kvar i sanden där bevaringsförhållandena uppenbarligen är synnerligen goda. Det har ju hållt väldigt bra under de här 800 åren. Men kommer det ett väl förankrat forskningsprojekt och begär tillstånd att ta upp skeppet så är vi inte negativa, förklarar Jenny Nord.

ANNONS