Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Sara Karnehed forskar om hur tekniken påverkar både personalens arbetsmiljö och patienternas livssituation. Bild: Annika Karlbom
Sara Karnehed forskar om hur tekniken påverkar både personalens arbetsmiljö och patienternas livssituation. Bild: Annika Karlbom

Teknik inom vården granskas i forskningsprojekt

Digitaliseringen inom vården ses av många som svaret på gåtan hur de demografiska utmaningarna ska lösas i framtiden. Sara Karnehed forskar om hur tekniken påverkar både personalens arbetsmiljö och patienternas livssituation.

Sara Karnehed är doktorand inom Hälsa och livsstil vid Högskolan i Halmstad men har sitt kontor vid Campus Varberg. Hon är anställd av Kungsbacka kommun som sjuksköterska inom hemsjukvården där hon arbetar deltid vid sidan av doktorerandstudierna.

Digitalisering allt vanligare

Hennes forskningsprojekt handlar om teknik inom vården. Något som även kallas för välfärdsteknik, digitalisering och e-hälsa. Att använda teknik inom vården blir allt vanligare men de olika halländska kommunerna har kommit olika långt. Några exempel på teknik som används är digitala journaler, gps-klockor för att personer som går vilse ska kunna hittas lättare, sensorer som larmar om någon person kliver upp ur sängen nattetid och kameraövervakning nattetid till exempel.

– Det jag tittar på i min forskning är signeringslistor där man via en app signerar att man gett en person läkemedel, säger Sara Karnehed.

Via mobiltelefonen fyller vårdbiträdet i att en person fått sin medicin. Den ansvariga sjuksköterskan larmas om medicinen inte ges. Bild: Annika Karlbom
Via mobiltelefonen fyller vårdbiträdet i att en person fått sin medicin. Den ansvariga sjuksköterskan larmas om medicinen inte ges. Bild: Annika Karlbom

Hon har intervjuat sjuksköterskor, vårdbiträden och patienter och även om hon inte kan avslöja några resultat från studien så kan hon ge en liten fingervisning åt vilket håll de pekar.

Brister upptäcks snabbare

Förhoppningen med att införa ett sådant system är att det ska förenkla arbetet och göra systemet säkrare. Om en patient inte får sin medicin går ett larm till den ansvariga sjuksköterskan. När signeringslistor fanns på papper kunde det dröja ända till månadsskiftet innan den uteblivna medicineringen upptäcktes.

– Det införs många tekniska lösningar utan att man vet hur de påverkar och det ifrågasätts inte. Jag hoppas att det kommer forskas mer om detta framöver, säger hon.

Baksidan med digitalisering är att vårdpersonalen kan känna sig övervakad. När flera olika system används kan det också bli dubbeldokumentation, något som är viktigt för kommuner och regioner att tänka på.

– En annan risk när sådana här appar används är att personalen prioriterar att ge läkemedlen i tid vilket i sin tur kan göra att annat prioriteras ned som att till exempel sitta ned och ha ett bra samtal.

Något som Sara Karnehed också tittar på i studien är siffror i avvikelsesystemet både före och efter införandet av appen. Hennes bihandledare som är delaktig i projektet heter Margaretha Norell Pejner. Hon är medicine doktor inom hälsa och vårdvetenskap samt medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) i Halmstad kommun. Den första artikeln är tänkt att publiceras under våren.

Sara Karnehed har finansiering klar för en licentiatexamen och hon har fyra år på sig. Bild: Annika Karlbom
Sara Karnehed har finansiering klar för en licentiatexamen och hon har fyra år på sig. Bild: Annika Karlbom