Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HN
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Vill se större intresse. Thomas Östlund har lång erfarenhet inom köttbranschen och är sedan 2004 vd för Svenskt Butikskött AB. Han efterlyser mer kunskap om kött i livsmedelsbutikerna. ”Det tycker jag att man ska ha som krav. Jag tror att många butiker skulle lyssna på det. Nu är konsumenten för snäll helt enkelt”.

Svårt att välja bästa köttet

Efter den senaste tidens köttskandaler vill vi veta vad vi stoppar i oss. Men att välja en bra köttbit kan vara knepigt. Vi pratar med en expert om vad man ska titta efter i köttdisken.

Att leva i ett utpräglat konsumtionssamhälle har sina baksidor. I samma veva som vi slutade odla grödor och föda upp egna djur, och i stället överlät livsmedelsproduktionen till någon annan, förlorade vi både kontrollen över och kunskapen om vår mat.

I dag är vi i stor utsträckning hänvisade till obemannade butiksdiskar där köttet ligger väl inpackat. Den enda informationen vi får är den som står på förpackningen, vars trovärdighet fått sig en ordentlig törn efter den senaste tidens skandaler.

Thomas Östlund är vd för Svenskt Butikskött AB som levererar kött från nöt, kalv, lamm och gris. Enligt honom är kärnan i problemet priserna som pressas allt mer. Ansvaret ligger hos de stora företagen som köper kött av underleverantörer och säljer vidare.

– De borde titta på vad som ligger bakom leverantörernas pris. Åka ut, träffa dem och på så sätt säkra produktionen.

Men det finns en del egenskaper som kan vara bra att känna till. Som att nötkött – exempelvis entrecote eller biff – får mer smak och blir saftigare om det har insprängt fett eller en fettkappa utanpå.

Ett annat smidigt sätt är att titta efter de stora livsmedelskedjornas egna kvalitetsmärkningar, som även medför ett högre pris. Enligt Thomas Östlund handlar det om styckdelar som noga valts ut och som mörats.

Färgen på köttet kan också ge en fingervisning. Nötkött från äldre djur är mörkare och förmodligen rätt så segt. Dessutom mörknar köttet när det legat ett tag. Samtidigt kan det vara lite lurigt eftersom många producenter tillsätter gas i trågförpackningarna. Det gör att köttet får längre hållbarhet och behåller sin röda färg, vilket en del anser försämrar kvaliteten på köttet eftersom mörningsprocessen går tillbaka.

– Det är inte naturligt, men det är säljande och konsumenterna har vant sig vid det. Samtidigt är det en nödvändighet i dag eftersom en stor del av kötthanteringen centraliserats och transporterna har blivit längre. Köttet kräver en längre hållbarhet helt enkelt, säger Thomas Östlund.

Under senare år har det dykt upp nya beteckningar på styckdelar som kan vara förvillande. Hit hör till exempel ytterfilé som egentligen är samma sak som biffen på nötdjur och fläskkotlett på grisar. Skillnaden är att den genomgått en gourmetmörning, vilket betyder att man sprutat in en lakemix – salt och vatten – i köttet vilket gör det mycket mört och nästintill omöjligt att steka torrt.

– Egentligen är det ett försäljningsargument. Tillsammans med köttfärs och dansk fläskfilé är fläskytterfilé det som butikerna annonserar mest och som också säljer bäst, säger Thomas Östlund.

Han påpekar att det hänger ihop med att många konsumenter har rätt dåliga kunskaper om andra köttslag som bog, sida, lägg och så vidare.

– Det är för mycket i disken som ser likadant ut, därför väljer man klassiska grejer som köttfärs och filé. Branschen behöver bli bättre på att tala om vad man kan göra med andra styckdelar.