Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/4

Stormköket Årets julklapp – här tipsar vildmarksexperten om hur du använder det

Att laga mat ute är inne. Det anser HUI Research som i coronapandemins spår utsett stormköket till Årets julklapp 2020 – ett val som vildmarksexperten Alf Andersson gillar.

En som vet allt om för- och nackdelarna med att ha med sig ett stormkök ut i naturen är Alf Andersson i Vare utanför Unnaryd. Han är pensionerad vildmarkslärare och har skrivit böcker om jakt och fiske och om att laga mat utomhus. Något som han ibland gör över öppen eld, och ibland med hjälp av ett stormkök.

– I båda fallen handlar det om värmekällor men fördelen med ett stormkök är att man kan använda det även i känsliga marker där man inte får elda, som till exempel på en stenhäll. Man får även använda det fast det råder eldningsförbud, säger Alf och tillägger:

– Ett stormkök är mycket lättare att använda för den ovane än vad det är att göra upp en eld som ju också innebär ett mycket större ansvar.

Ett stormkök är mycket lättare att använda för den ovane än vad det är att göra upp en eld.

Att det skulle vara lite knepigt att få ihop ett stormkök är inget Alf känner igen.

– Det är klart att det alltid finns människor som har tummen mitt i handen men annars är stormkök enkla att hantera. Särskilt de modeller där man packar ihop allt i en kastrull med lock, säger han.

Enligt Alf finns det egentligen bara en sak man ska tänka på när man använder ett stormkök och det är att se till att använda rätt bränsle.

– I en del stormkök ska man hälla bensin, i andra gasol eller rödsprit. Det är också viktigt att vara försiktig när man häller på bränslet så att det inte hamnar utanför, för då börjar det brinna på marken runtomkring när man tänder köket.

– Och så får man inte glömma att ta med sig en tändare eller tändstickor, säger Alfs fru Margareta som sitter med under intervjun, som på grund av coronan sker via telefon, och kommer med ett tips:

– Ett bra sätt att hålla tändstickorna torra är att förvara dem inne i det hoppackade stormköket.

Andra saker som kan vara bra att ha med sig ut är, enligt Alf, vatten (om man inte vill använda det som finns ute i naturen), fett att steka i och lite diskmedel så man kan göra rent köket efter användning.

Det Alf oftast använder sitt stormkök till är att koka upp vatten till kaffe eller te men egentligen ser han inga begränsningar i vad man kan tillaga på ett stormkök.

– Det finns så mycket extrautrustning i dag, som stekpanna och fältugn, så du kan koka soppa, baka bröd, tillaga stekar och göra grytor på ditt stormkök. Det är bara fantasin som sätter gränser, anser han.

Margareta inflikar att hennes favoritstormköksmat är små nyfångade stekta abborrar.

– Det har Alf bjudit mig på många gånger ute på en ö i sjön. Det är alltid lika gott och efteråt kan man krypa in i tältet och lyssna på fåglarna som sjunger utanför, säger hon.

För henne och Alf är naturen en del av livet.

– Det ger oss sådana fantastiska upplevelser. Det gäller bara att som vuxen människa lära sig uppskatta det lilla som att se en ekorre hoppa förbi, känna doften av en blomma eller att med blicken följa en skalbagge som kryper på marken. Barn vet att uppskatta sådant men vi vuxna har ofta glömt bort det, säger Alf och tillägger:

– I dag förknippar vi begreppet ”äta ute” med att gå på krogen men jag tycker man kan skippa krogen ibland och i stället äta i skogen. Det är mycket bättre för hälsan och välbefinnandet.

Alf Andersson

Ålder: 68 år.

Bor: Vare utanför Unnaryd i Hylte.

Familj: Fru Margareta, tre utflugna barn och fyra barnbarn.

Gör: Pensionär, tidigare lärare vid numera nedlagda Vildmarksgymnasiet i Hylte, författare till 16 böcker om jakt och fiske varav flera kokböcker. Däribland Lägereldens mat om matlagning utomhus. (”I den finns mycket att hämta för den som är intresserad av att äta utomhus”.)

Intressen: ”Konst, uteliv i alla former, jakt, fiske, friluftsliv och miljövård.”

Bästa uteaktiviteten i juletid: ”Den bästa aktiviteten är att bara ge sig ut. Är det snö på marken kan man åka skidor, annars kan man vandra.”

Motivering till Årets julklapp:

”Till följd av coronakrisen har utomhustrenden accelererat kraftigt och besöken på vandringsleder och fjälltoppar har slagit nya rekord – trots en mycket begränsad turism från utlandet. Semestern blev till svemester och restaurangmåltider med vin ersattes med stormköksmiddag och termoskaffe. 2020 var året då svenskarna återupptäckte den svenska naturen och stormköket representerar därför den, på många sätt märkliga, tid vi lever i.”

Årets julklapp utses utifrån tre kriterier, varav minst ett måste uppfyllas:

• Årets julklapp ska representera den tid vi lever i

• Årets julklapp ska vara en nyhet eller ha fått ett nyväckt intresse

• Årets julklapp ska svara för ett stort försäljningsvärde eller säljas i ett stort antal enheter

Källa: HUI Research AB (Handelns Utredningsinstitut, ägt av branschorganisationen Svensk Handel)

Årets julklapp genom tiderna

De julklappar som HUI Research har utsett sedan starten 1988 speglar samhällets utveckling under drygt tre decennier. Alla klapparna finns också deponerade på Nordiska Museet med målet att vara ett tidsdokument som fylls på år efter år:

1988 Bakmaskinen

1989 Videokameran

1990 Woken

1991 CD-spelaren

1992 TV-spelet

1993 En doft (parfym)

1994 Mobiltelefonen

1995 CD-skivan

1996 Internetpaketet

1997 Elektroniska husdjuret

1998 Dataspelet

1999 Boken

2000 DVD-spelaren

2001 Ett verktyg

2002 Kokboken

2003 Mössan

2004 Den platta tv:n

2005 Ett pokerset

2006 Ljudboken

2007 GPS-mottagaren

2008 Upplevelsen

2009 Spikmattan

2010 Surfplattan

2011 Den färdigpackade matkassen

2012 Hörlurarna

2013 Råsaftcentrifugen

2014 Aktivitetsarmbandet

2015 Robotdammsugaren

2016 VR-glasögonen

2017 Elcykeln

2018 Det återvunna plagget

2019 Mobillådan

2020 Stormköket