Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Gormskada. Många sydhalländska ladugårdar mötte sitt öde natten till den 30 november. Försäkringsfrågorna lär ta åratal att reda upp.

Stora stormskador

Gorm mejade ner byggnader i en sällan skådad skala. – Stora ladugårdar som stått sedan 30-talet är helt raserade. Det är ofantliga skador, säger Justin Petersen, byggskadechef på Länsförsäkringar Halland.

Justin Petersen har haft fullt upp den senaste tiden med att åka runt till fastighetsägare som fick byggnader förstörda under stormen Gorm i slutet av november.

Han lär få hålla på med det ett bra tag till.

– Vi fick in 1 400–1 500 skadeanmälningar på en vecka. Det gick en skarp gräns vid Tvååker och neråt. På många håll söderöver, i orter som Eldsberga, Öringe, Fladje, Laholm, Tjärby och Ränneslöv har ladugårdsbyggnader trillat ihop, säger Justin Petersen.

Därtill kommer en mängd andra sorters hus som skadats. Hur stora byggnadsvärden som gick förlorade under Gorm vill Petersen knappt gissa. Men enbart för Länsförsäkringar kan det röra sig om flera tiotals miljoner kronor.

– Och vi är det marknadsledande bolaget här, konstaterar Petersen.

Gorms efterspel kan bli tålamodsprövande både för försäkringsbolag och kunder. Omfattningen av skaderegleringen blir enorm.

– Det här är ett arbete som förmodligen kommer att pågå i flera år. Gudrun var nummer ett. Men kostnadsmässigt är Gorm tvåa, säger Justin Petersen.

Han tror att det var häftiga vindstötar på över 40 meter per sekund som fick byggnaderna att rasa.

Men eftersom stormarna blivit vanligare på senare år misstänker han också att det kan handla om ett slags försvagande utmattning.

– Vi har haft stora stormar i stort sett vartannat år sedan 2005. Tidigare stormar kan ha påverkat gamla konstruktioner tills man kommer till en gräns där det inte håller längre, säger Petersen.

I all bedrövelse kan det ändå vara en underlättande faktor att dessa byggnader ofta ägs av lantbrukare.

– De står inte handfallna. De har maskiner och tänker oftast snabbt på hur de ska gå framåt. De är vana att hugga i själva och det är vi ytterst tacksamma för.

Att de stora naturskadorna kommer allt oftare lär påverka försäkringspremierna framöver.

– Ja, på sikt. Ett enstaka skadetillfälle ger inte en premieökning. Men om trenden är att de kommer vartannat år så påverkar det resultatet och det kan förstås leda till ökade premier.