Vid den här tiden förra året drabbades Halland av omfattande översvämningar. Orsaken var långvarigt regn och varningar för höga flöden i Viskan, Ätran, Nissan och Lagan duggade tätt mellan den 17 januari till och med den 27 mars.
Totalt påverkades 495 bostäder av översvämningar på orter som Åled, Knäred, Laholm och Vessigebro. Även flera reningsverk påverkades. I Knäred bräddades verket som fick kraftig nedsatt funktion vilket gjorde att berörda invånare fick information om att spara vatten.
Vivab vill skydda reningsverk med en vall
I de norra delarna av länet kämpade Vatten och Miljö i Väst (Vivab) i en veckas tid med att pumpa bort stora mängder vatten från Ätran som trängde in i avloppsreningsverket i Ätran. Flera byggnader och tillfartsvägar var översvämmade, vilket gjorde att det inte var möjligt för personalen att styra eller kontrollera driften.
– Det var vatten över hela planen och vi kunde inte öppna dörrar till byggnader och gå in. Hade vattnets höjts ytterligare hade elen kunnat slås ut, säger Annika Håkansson, miljöingenjör på Vivab.
Vivab har planer på att bygga en vall som ska skydda vid en liknande händelse.
– Vi ska söka pengar av MSB och hoppas att vi kan ha en vall på plats vid denna tid nästa år, säger Annika Håkansson.
”Kritiskt vid Ågatan”
I februari 2020 var även situationen pressad i centrala Falkenberg. Räddningstjänsten byggde barriärer längst med Ågatan för att skydda närliggande bostäder.
Se när HN sände live från Ågatan den 21 februari 2020.
– Det var kritiskt vid Ågatan och en stor andel cykelvägar bakom vårdcentralen var översvämmade. Det är alltid en oro för skredrisk när vattnet drar sig tillbaka, säger Emilie Andersson, beredskapshandläggare på Länsstyrelsen i Halland.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har gett Länsstyrelsen i Halland ett uppdrag – ta fram en utredning över översvämningsrisker i länet. Sagt och gjort. Utredningen visar att förmågan att hantera översvämningen 2020 var god. Men i rapporten finns även 13 förslag på åtgärder.
Så ska framtida översvämningar undvikas
Bland annat ska antalet mätstationer bli fler för att tidigt upptäcka stigande vattennivåer. Andra åtgärdsförslag är att identifiera samhällsviktiga verksamheter med risk för ras och skred och att kartlägga översvämningshot i Viskan, Ätran, Nissan och Lagan.
Det finns inga uppgifter i utredningen om vem som har ansvaret för åtgärderna?
– Vi ska ta fram riskhanteringsplaner som ska vara klara till årsskiftet och då ska det tydligt framgå vem som är ansvarig för vilka åtgärder. I slutet på februari ska möten hållas i älvgrupper för att ta beslut om vad vi ska gå vidare med, säger Emilie Andersson.
Räddningstjänsten Väst ska se över över antalet mätpunkter. I dag finns en mätsticka och den är placerad vid Ågatan i centrala Falkenberg. I övrigt har räddningstjänsten visuella referenspunkter som de kontrollerar vid behov.
– Vi nyttjade även Södra Cells mätpunkter i Viskan som mäter flöden, säger Lars-Göran Bengtsson, verksamhetsledare på Räddningstjänsten Väst.
Hur förberedda är ni på en liknande händelse?
– Vi är väl förberedda och nu har vi erfarenhet, bland annat från när vi satte upp barriärer vi fick från MSB i förebyggande syfte.
Vad i hanteringen av översvämningar är svårast?
– Det är komplexiteten att veta vart det ska barka hän. Det tar en stund att se effekten vid kraftiga regn, säger Lars-Göran Bengtsson och fortsätter:
– Trenden går mot större svängningar. Nederbörden kommer bli kraftigare och skogsbränder kommer bli allt mer vanligare.
