Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Den nya regionala handlingsplanen utgår från att självmord åtminstone till viss del kan förebyggas, bland annat genom att minska stigmat kring psykisk ohälsa och göra förändringar i den fysiska miljön som försvårar självmord. Charlotte Sommar på Region Halland har varit projektledare för framtagandet av planen och vittnar om ett stort engagemang. Bild: Stina Stjernkvist/TT och Privat
Den nya regionala handlingsplanen utgår från att självmord åtminstone till viss del kan förebyggas, bland annat genom att minska stigmat kring psykisk ohälsa och göra förändringar i den fysiska miljön som försvårar självmord. Charlotte Sommar på Region Halland har varit projektledare för framtagandet av planen och vittnar om ett stort engagemang. Bild: Stina Stjernkvist/TT och Privat

Så ska antalet självmord minska i Halland

Sex gånger fler personer dör genom självmord än i trafikolyckor. Samtidigt visar forskning att det går att förebygga suicid. Nu finns en handlingsplan för hur bland annat vården, skolor och olika organisationer i Halland tillsammans ska bidra till att minska självmordsförsöken.

– Handlingsplanen tar avstamp i att suicid är ett folkhälsoproblem, som involverar många olika aktörer. Traditionellt har suicidprevention setts som en uppgift för psykiatrin, men nationellt är det bara en tredjedel av alla som avlider i suicid som haft kontakt med dem, berättar Charlotte Sommar på Region Halland, som varit projektledare för framtagandet av handlingsplanen och nu är samordnare av genomförandet.

Stort engagemang för frågan

Redan 2008 antog riksdagen ett nationellt handlingsprogram för att minska antalet självmord i Sverige, men en regional plan för Halland har låtit vänta på sig. Nu är den på plats och arbetet har involverat såväl brukarorganisationer och myndigheter som hälso- och sjukvården och de halländska kommunerna. Planen har också antagits av regionstyrelsen och beslutsprocessen pågår i respektive kommun.

Läs även: Mind räddar liv genom samtal

– Under arbetets gång så har det funnits ett enormt engagemang kring den här frågan. Planen handlar mycket om att strukturera upp ett redan pågående arbete och göra det mer hållbart och samordnat, säger Charlotte Sommar.

LÄS MER: Kommunerna saknar handlingsplaner mot självmord

Fokuserar på sex områden

Den färdiga handlingsplanen fokuserar på sex områden, som utgår från forskning, det nationella handlingsprogrammet och en analys av lokala behov. Dessa är att främja det friska och minska stigma, att försvåra självmord genom förändringar i den fysiska miljön, att arbeta preventivt i skolorna, att öka kunskapen kring suicid i olika personalgrupper, att stärka vårdkedjan och samverkan mellan olika aktörer och att ge stöd till efterlevande.

– Vi vet att ju fler av dessa områden som vi jobbar med, desto större chans har vi att få effekt. En del insatser är på befolkningsnivå, som att minska stigma, andra riktar sig till riskgrupper och en del insatser är på individnivå. Ett exempel är att det nu inom regionen tas fram gemensamma riktlinjer för stöd till efterlevande efter suicid. Många efterlevande mår väldigt dåligt och de som möter dem ska veta vilket stöd som kan erbjudas, säger Charlotte Sommar.

Handlingsplanen gäller till år 2025 och ska följas upp och revideras efter två och fem år.

Fakta: Självmord i Halland och Sverige

Förra året avled 1168 personer i Sverige i suicid . Det kan jämföras med att 190 personer dog i trafikolyckor under samma år. Antalet dödsfall i suicid per 100 000 invånare är ungefär det samma i Halland som i övriga riket

2008 antog riksdagen ett nationellt handlingsprogram för hur antalet självmord i Sverige ska minska. Målet där är att ingen människa ska hamna i en så utsatt situation att självmord upplevs som den enda utvägen.

Det är vanligare att män avlider i självmord (70 procent av självmorden i landet 2020) än kvinnor. Män över 65 år är den grupp som har de högsta självmordstalen, följt av män i åldrarna 45-64 år.

Sett till alla åldrar så har antalet självmord minskat de senaste 20 åren. Minskningen är störst bland män över 65 år (i genomsnitt nästan 2 procent per år) medan självmorden ökat med nästan en procent per år i åldersgruppen 15-24 år.

Källor: Folkhälsomyndigheten och Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention (NASP)

Fakta: Självmordstankar – hit kan du vända dig

Jourhavande medmänniska: För dig som söker medmänskligt stöd på natten. Telefon: 08-702 16 80. Mer information finns på jourhavande-medmänniska.se.

Jourhavande präst: Öppen för alla som behöver medmänskligt stöd på natten. Ring 112 och be att få tala med jourhavande präst. Det går också att mejla eller chatta.Mer information finns på svenskakyrkan.se/jourhavandeprast.

Självmordslinjen: Du som känner att du inte vill leva längre eller har någon närstående du är orolig för kan ringa eller chatta anonymt. Telefon: 901 01. Mer information finns på mind.se.

BRIS: Barnens rätt i samhället stödjer barn som far illa. Du kan ringa, mejla eller chatta. För barn och ungdomar upp till 18 år. Telefon: 116 111. Mer information finns på bris.se.

Föräldralinjen: För föräldrar eller andra vuxna som är oroliga för barn eller ungdomar i sin närhet. Telefon: 020-85 20 00. Mer information finns på mind.se.

Äldrelinjen: För äldre som mår psykiskt dåligt eller vill ha någon att prata med.Telefon: 020-22 22 33. Mer information finns på mind.se.

Om det är bråttom: Kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår så dåligt att det känns outhärdligt, eller om du har allvarliga självmordstankar eller självmordsplaner.