Så påverkas ditt barn av datorspel och annat spelande

Från arkad- och sällskapsspel till mobilappar, datorspel – och nätkasinon. I dagens uppkopplade samhälle kan utbudet av spel verka näst intill oändligt. Samtidigt fortsätter debatterna kring våldsamma inslag, skärmtid och spelberoende. För de flesta barn är det bara något roligt. Men spelandet kan också bli ett problem. Så hur vet man egentligen var gränsen går?

ANNONS
|

Det är höstlov i Spelhuset på Liseberg. Här blinkar arkadspelen i olika färger, och skollediga barn och ungdomar turas om att köra motorcykel, skjuta zombies eller utmana varandra i air hockey. De är årets första gäster i nöjesparken. Bara Spelhuset är öppet, med ett begränsat antalet inträdesbiljetter, stationer med handsprit och uppmaningar om att hålla avstånd.

På källarplan i Spelhuset står en rad orörda spelautomater: gripklomaskiner, där spelet går ut på att gripa tag om ett gosedjur, som du sedan vinner om det inte faller ur klons grepp.

När det gäller unga är ju risken att samma sak händer som för en vuxen, fast i en hjärna som inte lika väl kan överväga nackdelarna.

Tidningen har tidigare rapporterat om att nöjesparken fick böter efter att ha missat att sätta upp skyltar som informerar om 18-årsgräns för att spela på gripklomaskinerna. Det upptäcktes när Spelinspektionen genomförde en hemlig inspektion förra sommaren. Då kom det dessutom fram att minderåriga hade spelat på maskinerna utan någon vuxens sällskap.

ANNONS

I september beslutade myndigheten att varna Liseberg och utfärda en sanktionsavgift på 20 000 kronor. Sedan dess har Liseberg överklagat, och nu har man satt upp lappar som informerar om åldersgränsen – men samtliga maskiner uppges också vara ur funktion.

”Visste inte att det är 18-årsgräns”

Elsa Samuelsson, 8, är på Spelhuset tillsammans med lillebror Ludvig, 7, och pappa Jonas. Hon hade gärna velat prova att fånga ett gosedjur med gripklon.

– Vi visste faktiskt inte att det är 18-årsgräns, men hon har inte spelat på en sådan maskin heller, säger Jonas Samuelsson.

Han fortsätter:

– Vi har väl egentligen inte pratat så mycket kring hur man kan påverkas av spel. De tycker mest om spel med problemlösning och där man kan bygga grejer, det ser jag inget problem med. Det vi har restriktioner kring är väl snarare skärmtid, de kanske får spela någon timme per dag. Inte inräknat när vi är på spelhuset på Liseberg, förstås!

Båda barnen har klart för sig vilka som är favoritspelen:

– Pokémon Go! säger Ludvig Samuelsson.

– Minecraft, då bygger man en massa grejer. Och Roblox, där kan man spela massa olika spel, säger storasyster Elsa.

Undviker våld- och krigsspel

För de flesta unga är spel bara något roligt, precis som för Elsa och Ludvig Samuelsson. Och idag finns ganska lite kunskap om hur en minderårig skulle kunna påverkas av att spela på sådana gosedjursmaskiner som finns på Liseberg.

ANNONS

Mats Andersson, spelchef på Liseberg, menar att det var han som missade att skylta om 18-årsgränsen efter att man sökt ett nytt tillstånd 2019.

– I det nya tillståndet vi fick stod inget om skyltar. Men det var en miss från vår sida, helt enkelt. Jag vet egentligen inte hur unga kan påverkas av att spela på sådana maskiner och jag har ingen åsikt om det heller. Det viktigaste är att vi följer reglerna och gör rätt, säger han.

Barn har sällan möjligheten att låta spelandet eskalera lika långt som en vuxen, eftersom man förhoppningsvis inte har samma tillgång till pengar.

På Spelhuset är man noga med vilka spel man tar in, enligt honom, eftersom den huvudsakliga målgruppen är familjer och barn.

– Vi undviker krigsspel. Och alla typer av spel där man skjuter mot eller utför våld mot människor, säger Mats Andersson.

Hur tänker ni kring sådana spel där man ska skjuta eller döda zombies, som ju är väldigt lika människor?

– 90 procent av det vi håller på med är ju rattar och styren, motorspel eller sportspel. Det är huvudutbudet. Sedan har vi några sådana här zombiespel och liknande, de är ju baserade på filmer och tv-serier och det är många som efterfrågar dem. Så det har blivit att vi har tagit in några i den lite tuffare klassen. Men vi skriver också på dem att de kan vara skrämmande för lite mindre barn. Och har vi till exempel barnkalas så stänger vi i regel av dem helt, säger Mats Andersson.

ANNONS

Forskare: Så skiljer du på låg- och högriskspel

I något äldre målgrupper kan andra typer av spel vara mer problematiska. Anders Håkansson är överläkare och professor i beroendemedicin vid Lunds universitet. Han menar att man kan skilja på hög- och lågriskspel, där de mest riskabla spelen är sådana där man kan vinna pengar, och som är snabba från insats till resultat.

– Man kan alltså omsätta en förlust i att spela igen genom att försöka vinna tillbaka det man har förlorat, eller omsätta en vinst i att försöka vinna ännu mer. Typexemplet är ju nätkasino som du kan spela när du vill, dygnet runt, och hur länge som helst. Det kan också vara spelautomater på pizzerior eller liknande, klassiska kasinospel där du kan hänga kvar ganska länge, säger han.

Porträttbild av Anders Håkansson, överläkare och professor i beroendemedicin vid Lunds universitet.
Anders Håkansson, professor i beroendemedicin vid Lunds universitet, menar att risken är högst med spel som är snabba från insats till resultat, och som man kan spela om och om igen. Bild: Åsa Hansdotter

Hur man påverkas av exemplet på Liseberg, en spelmaskin där man kan vinna ett gosedjur, finns inte så mycket kunskap om. Men generellt är risken lägre vid exempelvis lotterier, som bara inträffar i bland.

– Och en gosedjursautomat skiljer sig väldigt mycket från hur vi brukar kategorisera risk, eftersom det är en speciell miljö och en speciell sorts vinst, säger Anders Håkansson.

När spelande blir ett beroende

När vårt spelande går över till att bli något osunt handlar det ofta om så kallad kontrollförlust, vilket innebär att man tappar den kontroll över sitt beteende som man ursprungligen hade tänkt ha. Det kan handla om att en spelberoende som tänkt satsa en hundralapp fortsätter att spela när pengarna tagit slut, på samma sätt som en alkoholberoende som planerat att bara dricka två öl fortsätter att dricka mer när de är slut.

ANNONS

– När det gäller unga är ju risken att samma sak händer som för en vuxen, fast i en hjärna som inte lika väl kan överväga nackdelarna och kanske välja en annan väg. Då finns det nog en ganska överhängande risk att den här kontrollförlusten sker snabbare och är svårare att motverka, säger Anders Håkansson, som tillägger:

– Å andra sidan har barn sällan möjligheten att låta spelandet eskalera lika långt som en vuxen, eftersom man förhoppningsvis inte har samma tillgång till pengar.

Spel om pengar och unga

Alla svenska spelbolag har 18-årsgräns. Men var fjärde 16-17-åring har ändå spelat om pengar. Att spela om pengar som ung kan öka risken för spelproblem senare i livet.

Många av ungdomarna som har spelat om pengar uppger att de inte har blivit tillfrågade om ålder. De som har spelat på internet har kunnat fylla i att de är 18, eller använt en äldre persons konto.

Spelproblem bland unga är vanligare i vissa grupper, enligt Folkhälsomyndigheten, exempelvis bland de med lägre betyg, eller som inte studerar. Unga killar är också överrepresenterade. En undersökning av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning från 2019 visade att drygt tio procent av killar i årskurs två på gymnasiet har tecken på spelproblem. Motsvarande siffra för tjejer i samma ålder var knappt en procent.

Källor: CAN, Folkhälsomyndigheten

Det kan finnas en koppling till andra typer av spel. Anders Håkansson menar att attityder till spelande kan spela stor roll i huruvida barn eller unga börjar spela på ett riskfyllt sätt.

– Vi tror att om man är en person som är mer intresserad av spelvärlden, kicksökande i skärmvärlden om man säger så, kan det spela in. Dessutom tror vi att introduktionen av spelliknande moment i gamingvärlden kan vara en risk, alltså moment i exempelvis datorspel som är eller som liknar spel om pengar. Det kan vara inslag som påminner om nätkasinon eller slumpartade vinst- och förlustsituationer i ett dataspel. Sådant kan påverka våra normer och attityder. Om man som ganska liten får se spel om pengar glorifieras eller framställas som oproblematiskt, så finns en hög risk att man blir en person som går in i att spela om pengar senare, säger han.

ANNONS
Zigge och Billy Ågren spelar Walking Dead-spel på Spelhuset på Liseberg under höstlovet.
Zigge, 11 och Billy, 8, spelar Walking Dead-spel på Liseberg. Pappa Daniel Ågren är noga med att de inte får spela blodiga eller för våldsamma spel. Bild: Robin Aron

Pappan: ”Idag finns de där spelen överallt”

På andra våningen på Lisebergs Spelhus är bröderna Billy, 8, och Zigge, 11, helt fokuserade på ett zombiespel, medan pappa Daniel Ågren tittar på. Han menar att pojkarna är lite för unga för att det ska ha blivit aktuellt att prata om spel om pengar.

– Men det har väl hänt att de har fått en trisslott av en släkting, och då har vi pratat om att man måste vara vuxen för att köpa en sådan. Annars när det gäller pengar handlar det ju ganska mycket om köp inuti mobilspel och liknande. Det har jag aldrig riktigt förstått poängen med, men det är kanske en generationsfråga, säger Daniel Ågren.

Han låter inte sina söner spela alltför våldsamma och blodiga spel, men menar samtidigt att det kan vara svårt att kontrollera.

– I dag finns ju de där spelen överallt. Men på minsta grabbens telefon har vi en app som gör att jag måste godkänna alla nya spel som han installerar, säger han.

Porträttbild av Ingrid Gråberg, psykolog.
Ingrid Gråberg, legitimerad psykolog, menar att föräldrar som är bekymrade för sina barns spelande borde prata med dem om sin oro.

Hur vet man om ens barn spelar för mycket?

Strax innan 15, när passet inne på spelhuset ska ta slut, är sjuåriga William Berg och pappa Lars-Erik fullt fokuserade på ett Jurassic Park-spel. Men när klockan blir hel slocknar spelet – liksom alla andra maskiner och blinkande lampor inne i byggnaden. Det är dags att gå hem.

ANNONS

– Smidigt –nu slipper alla föräldrar tjata om att det är dags att åka, säger Lars-Erik Berg.

Att behöva tjata på barnen om att stänga av spelet är något som många föräldrar antagligen känner igen sig i. Spelande i sig behöver inte vara något negativt – men om det börjar ta upp för mycket tid och om annat i livet blir lidande kan det vara dags att fundera över om det är så hälsosamt. Det menar Ingrid Gråberg, legitimerad psykolog:

– Om man märker att ens barn smygspelar på nätterna och får för lite sömn, aldrig träffar kompisar och rör sig för lite bör man ta upp det. En del barn reagerar också när de måste sluta spela – även om de förvarnas och får tid på sig att avsluta det de har påbörjat. Somliga får aggressionsutbrott medan andra blir apatiska och tycker att inget annat känns roligt att göra. Då har det blivit osunt, säger hon.

Hon anser att en förälder som är orolig för sitt barns spelande ska prata med barnet och förklara var oron kommer ifrån.

– Istället för att uttala dig dömande om själva spelandet, så prata om det som oroar dig, exempelvis sömnbrist och hälsa. Och sätt dig in i vad det är de spelar och försök förstå deras intresse, säger Ingrid Gråberg.

ANNONS

Hon fortsätter:

– Det kan vara bra att prata om varför det finns åldersgränser på spel. Barn har alltid sagt att alla andra får göra si och så men inte jag, och är det så att alla klasskompisar håller på med ett visst spel kanske man kan ta upp det på ett föräldramöte. Man får göra avvägningar. Men som sagt, åldersgränser finns av en anledning och man kan gott hänvisa till det.

Varningstecken om ditt barn spelar om pengar

Om det som barnet eller ungdomen ägnar sig åt är just spel om pengar finns en del andra varningssignaler som man kan hålla utkik efter, enligt Anders Håkansson vid Lunds universitet.

– Klassiskt är ju att det försvinner pengar. Ett annat tecken kan vara att man byter intressen, prioriterar bort saker som annars brukade vilja göra, och kanske bara umgås med kompisar som spelar eller som har spelande att göra. Eller om barnet vill låna pengar och plötsligt behöver hjälp med att betala av skulder, säger han.

Spelberoende – här kan du få hjälp

  • Stödlinjen. Här kan spelberoende och anhöriga få hjälp. Du kan till exempel testa dina spelvanor i självtestet eller få stöd och råd via chatt eller telefon. Det kostar ingenting och du kan välja att vara helt anonym.
  • Spelpaus. Registrera dig här för att stänga av dig från allt spel hos spelbolag med licens i Sverige.
  • Du kan också vända dig till vårdcentralen, en beroendemottagning eller socialtjänsten i din kommun.
  • Det finns också ideella föreningar som hjälper spelberoende, exempelvis Spelberoendes riksförbund eller Anonyma spelare (Gamblers Anonymous).
  • Från 12-13-årsåldern upp till 23-25-årsåldern kan du också få råd och stöd genom en kurator eller psykolog via ungdomsmottagningen. Exakt ålder kan variera mellan olika mottagningar.

Också Anders Håkansson understryker vikten av åldersgränser. Även om det är ovanligt att barn och ungdomar spelar om pengar, är graden av spelproblem hög hos den andel som faktiskt gör det.

– De flesta barn och ungdomar spelar inte om pengar. Men det är inget skäl att tycka att det inte är något problem. Tvärtom verkar det vara så att man med större enkelhet hamnar i problem om man är väldigt ung, säger Anders Håkansson.

ANNONS
ANNONS