Sara Åhlén Björk, filosofie doktor i nationalekonomi och chefsekonom på Sydsvenska Handelskammaren.
Sara Åhlén Björk, filosofie doktor i nationalekonomi och chefsekonom på Sydsvenska Handelskammaren. Bild: Roger Nellsjö

Rapport: Halland drar kort strå när pengar fördelas

Stockholm och Göteborg får den tjocka plånboken. Resten av landet och särskilt Halland får nöja sig med en liten portmonnä. Detta enligt Sydsvenska Handelskammarens granskning av fördelning av statliga infrastrukturpengar.

ANNONS
|

Miljardbygget Varbergstunneln brötar i Varberg men det får inte Sara Åhlén Björk att ändra uppfattning. Halland drar ett kort strå när det kommer till satsningar på infrastruktur och det måste ändras.

– Den här snedvridningen har skett under lång tid. Nu räcker det! säger hon.

Sara Åhlén Björk är chefsekonom på Sydsvenska Handelskammaren som i den färska rapporten "Hela kungariket och halva pengarna" granskat hur staten fördelat pengar för satsningar på infrastruktur under de tre senaste nationella planerna för infrastruktur, vilket omfattar åren 2010 till 2029.

Politiken slår fel

Enligt rapporten rimmar fördelningen inte alls med regeringens mål om att transportpolitiken ska "säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet”.

ANNONS

Ur rapporten: "I den senaste planen som sträcker sig över tiden 2018–2029 är 248 av de totalt 734 miljarderna öronmärkta till regionala investeringsobjekt. Mer än 50 procent av dessa är reserverade till projekt i Stockholm och Västra Götaland."

Flera års snedfördelning

Enligt Sydsvenska Handelskammaren är detta resultatet av en "betydande historisk och kontinuerlig snedvridning mot ett fåtal regioner".

– Man kan alltid säga att det klart att stora regioner ska få mer pengar. Men frågan är: Hur mycket mer? Om man tittar på Västra Götalandsregionen och Stockholm och ställer dem i relation till antalet invånare som bor där eller hur stor ekonomi de har så får de orimligt mycket, säger Sara Åhlén Björk.

– När det är så här ges inte alla regioner samma förutsättningar att skapa tillväxt. Infrastruktur är en väldigt viktig komponent för tillväxt. Om man inte ges möjligheterna kommer inte regionerna att växa som de skulle kunna göra.

Vägar, järnvägar, tunnlar och broar tar lång tid att planera. Just därför har Sydsvenska Handelskammaren granskat det de menar är en längre tid.

– Det är rimligt att en region kan få mer än en annan under en viss period. Men när man ser att detta sker om och om igen i samma regioner så är det ju ett systematiskt val av politikerna, säger Sara Åhlén Björk.

ANNONS

Planerade projekt skjuts på framtiden

I sin granskning ser Sydsvenska Handelskammaren att en del projekt som kommer in i långtidsplanen inte blir av. De skjuts på framtiden och när det sedan är dags för nästa plan kan de ha fallit ut.

Den som inte synar planerna noga noterar kanske inte att det som står på pappret inte skett i verkligheten. Halland drar ett särskilt kort strå, enligt Sydsvenska Handelskammaren. Trots tunnelbygget i Varberg.

Vad skulle vara en jämn fördelning?

– Det är svårt att fördela pengarna helt jämnt. Det är inget som jag tror eftersträvas. Det kommer alltid behövas lite fler investeringar i väldigt tättbefolkade områden. Men de här stora skillnaderna, och att de upprepas om och om igen – det är något vi verkligen vill ska diskuteras.

Varför blir det så här?

– Dels är Sverige ett avlångt land så det är lätt att våra politiker mister helhetsperspektivet och fokuserar på storstadsregionerna. Dels är den nationella planen resultatet av en förhandling. Jag tror att regionerna utanför storstadsregionen skulle vinna mycket på att föra fram en gemensam talan om hur deras behov ser ut. Där har regionpolitiker en läsa att lära. Utanför Stockholm måste man skrika lite högre och det gör man bäst tillsammans.

ANNONS
ANNONS