Hallandspolisens brottssamordnare Beatrice Damirjian analyserar spåren efter bedragare som siktar in sig på att lura äldre.
Hallandspolisens brottssamordnare Beatrice Damirjian analyserar spåren efter bedragare som siktar in sig på att lura äldre. Bild: Jari Välitalo

Polisen i stor kampanj för att förebygga åldringsbrott

Gränsen för hur långt bedragarna kan gå för att lura äldre på pengar är borta. Lögner om livsfarliga trafikolyckor, barnbarn i knipa och falska poliser som lovar skydd är numera vardag.

ANNONS
|

Pengar på kontot, smycken och andra värdesaker som snabbt kan omsättas har alltid varit i fokus för tjuvar och bedragare. Men jakten har hårdnat, om det fanns någon slags moral förut så är den borta. Bortblåst, övergiven och förlorad.

– Vi har flera exempel där man ringer äldre personer och utger sig för att vara ett barnbarn. Det kan handla om att man behöver låna exempelvis till en lägenhet, snabbt, säger Beatrice Damirjian, inspektör på polisens brottssamordning i Halland.

Enheten arbetar med åldringsbrott och bostadsinbrott i första hand för att hitta serier av brott och gärningsmän. Men enheten har också ansvar för att se mönster kring internationella brottsnätverk.

ANNONS

– Just nu pågår det så kallade whishing-ärenden, det vill säga att man blir uppringd av någon som försöker få den äldre att lämna ut kontouppgifter, kortuppgifter, logga in på sin bank via mobilt bank-id till exempel för att göra en ”prov-swish” eller att man erbjuder sig att komma hem till den äldre för att hämta kort, koder eller bankdosor. När det skett försvinner pengar från kontot, berättar Beatrice Damirjian.

”Äldre i Halland har också blivit uppringda av falska poliser som varnar för att tjuvar är på väg...” Beatrice Damirjian, brottssamordnare.

”Ringer från banken”

I upplägget ingår att bedragare av olika orsaker erbjuder sig att komma och hämta värdesaker i bostaden.

– Det kan till exempel vara att de påstår att de ringer från banken och uppger att de ser transaktioner på kontot som man inte tror att målsäganden gjort själva. De överlämnar samtalet till ”säkerhetsavdelningen” och då hävdar man att man måste logga in via bank-id för att hjälpa till att stoppa det som pågår, säger Beatrice Damirjian och fortsätter:

Man ringer också och påstår att man är ifrån inkassobolag och meddelar att lånet är beviljat. Den som blir uppringd har inte tagit något lån och blir uppjagad. Återigen blir man erbjuden att prata med säkerhetsavdelningen och så sker samma sak.

– Äldre i Halland har också blivit uppringda av falska poliser som varnar för att tjuvar är på väg och ber en att snabbt packa sina värdesaker, att lägga dem i en påse för att en civil polis ska komma och hämta dem.

ANNONS

Målet att skärra

Målet är att skaka och skärra den uppringde så mycket att den gör något som de flesta normalt inte skulle ha gjort. Ungefär som när bedragare ringer och påstår att en nära anhörig råkat ut för en mycket allvarlig olycka.

– De här människorna har inga som helst spärrar för vad de kan hitta på. Det är fruktansvärt att de kan ringa och berätta om en fruktansvärd olycka. Det kan man ju bara tänka sig själv hur det är. Men polisen gör aldrig så, vi åker till den det berör, säger Beatrice Damirjian och uppmanar de som blivit utsatta att anmäla det till polisen även om de inte går på bedrägeriförsöket.

Hon beskriver vidare att bedragarnas samtal ofta är ganska långa, att de lägger gott om tid på att övertyga sina offer.

– Det skulle egentligen kunna vara yngre personer som drabbas också. Säger man bara rätt saker så blir vem som helst lurad, tror jag, säger Beatrice Damirjian och avslöjar att hon fortfarande efter många år i yrket blir lika upprörd när hon ser anmälningar om bedrägerier mot äldre.

Kontaktade polisen direkt

Kent Eriksson i Oskarström utsattes för ett bedrägeriförsök, som de allra flesta är vaksamma emot numera. Det gick ut på att han genom en snabb kontakt med en bank skulle bekräfta att en okänd skulle få lov att överta hela Kent Erikssons fondinnehav.

ANNONS

När man läser igenom allt noga är bedrägeriupplägget uppenbart, men för den som upplever att livets besparingar är på väg att försvinna kan steget till att följa bedragarnas instruktionerna vara förvånansvärt lätta att ta. Men Kent Eriksson förstod direkt vad det var frågan om:

– Det står till och med att jag har dött i corona och att jag behövde höra av mig för att bevisa att jag lever. Jag tog kontakt med polisen direkt, berättar han och fortsätter:

– Det var mängder av uppgifter som var okända och jag har inte undertecknat något papper med uppdragshandlingar. Det var lurt alltihop, men så väl skrivet att det är lätt att luras av det.

”Ring polisen om ni får något sådant.” Kent Eriksson, utsatt för bedrägeriförsök.

Bra att det kommer ut

Kent Eriksson oroas för alla de äldre som inte riktigt har klara tankar.

– Det är viktigt att sådana här saker kommer ut till de äldre, att fler får reda på det så att de blir insatta och inte bryr sig om det. Ring polisen om ni får något sådant, det är alldeles för många som drabbas, uppmanar Kent Eriksson.

Polisen har på riksplanet just nu en kampanj som går ut på att varna och förebygga bedrägerier som riktar sig till äldre. Den består bland annat av tre tv-avsnitt som gjorts i samarbete med UR, Sveriges utbildningsradio AB.

ANNONS

Utbildningspaketet ”Försök inte lura mig” innehåller också handledning, filmer och annat material som ger ökad medvetenhet och bättre kunskaper om hur man kan skydda sig mot bedrägerier. Utbildningen kan genomföras som studiecirkel eller användas som en del av ett informationsmöte. Polisen har tagit fram det i samarbete med PRO, SPF Seniorerna och Brottsofferjouren.

– Jag hoppas att vårt arbete ska leda till att ännu fler står emot. Det är ju så att vare sig polisen eller bankerna ringer och säger ”Hej” och ber att du ska legitimera dig med ett bank-id för att vi ska veta att du är rätt person. Aldrig någonsin. Och vi kommer aldrig hem till någon och samlar in värdesaker för att förhindras brott, säger Beatrice Damirjian.

Lämna aldrig ut din kod

Ett annat knep är att man utger sig för att vara fastighetsskötare och att man behöver byta batteri i brandvarnaren, knepet har använts i bedrägerier i hela södra Sverige.

– Det skulle kosta 19 kronor och när de skulle ta betalt hade de med sig en slags dosa för kortbetalning. När de lyckats se koden säger de att det är något fel, att de har en annan dosa i bilen och tar med sig kortet och kommer så klart inte tillbaka. Väldigt snabbt efteråt tar de ut så mycket de kan från närmaste automat eller handlar i närmaste butik, berättar Beatrice Damirjian och säger:

ANNONS

– Man kan säga det hur många gånger som helst: lämna aldrig ut dina koder och lämna aldrig ifrån ditt kort eller din dosa. Ingen från polisen eller banken begär det.

Ring tillbaka

Hon varnar också för så kallad spoofing, det är när bedragarna använder teknik för att få det att se ut som att de ringer exempelvis från din bank. Det enkla rådet då är att be att få ringa tillbaka, och att slå det nummer man vet går till banken.

– Så gör vi om det ringer någon, vi motringer för att veta att det är rätt person vi pratar med. Det är inget fult att man vill kontrollera. Är det den riktiga banken eller den äkta polisen tycker de att det är bra gjort.

Åldringsbrott definieras enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, så här: Som åldringsbrott definieras brott där personens höga ålder på ett uppenbart sätt har utnyttjats av förövaren, brott som kan riktas mot alla men där risken för fullbordan är större när den utsatte är äldre och/eller brott som riktas mot alla men får större konsekvenser för äldre.

Skydda dig mot bedrägeri på nätet

• Lämna aldrig ut kortuppgifter, koder eller andra känsliga uppgifter till någon. Kortuppgifter och koder är nycklar till dina pengar.

• Använd aldrig din bankdosa eller ditt bank-id på uppmaning av någon som kontaktar dig.

• Lägg på luren om någon ringer och du blir osäker. Det gäller oavsett om personen utger sig för att vara en nära släkting, från banken, ett företag eller en myndighet. Ring tillbaka på ett nummer som du själv tar reda på.

• Var misstänksam mot nätbutiker eller annonser som erbjuder varor och tjänster till mycket låga priser.

• Sök på nätet på varningar och omdömen om nätbutiker. På så vis kan du skaffa dig en uppfattning om företaget förekommit i bedrägliga sammanhang tidigare.

• Spara inte dina person- och kortuppgifter i appar eller på webbsidor. Det är säkrare att mata in uppgifterna varje gång du handlar.

• Skaffa en digital brevlåda. Då får du snabbare tillgång till din post från bland annat myndigheter.

• Skaffa adresslås via Adressändring. Med adresslåset förhindrar du att någon obehörig adress ändrar, lagrar eller eftersänder din post.

Källa: Polisen

Skydda dig mot bedrägerier på stan

• Tänk på hur du förvarar plånboken. Förvara den på ett sätt så att andra inte kan komma åt den. Ha den i innerfickan, eller i en stängd ficka i handväskan.

• Se till att ingen står för nära dig när du ska använda ditt bankkort. Tveka inte att be personen backa undan eller låt personen gå före dig.

• Slå inga koder förrän du är säker på att det är omöjligt för den som står bakom att se knappsatsen. Dölj om möjligt knappsatsen med din andra hand.

• Ta dig tiden att lägga ned bankkortet i plånboken och handväskan även om det är kö bakom dig.

• Avstyr samtalet och gå vidare om någon som är obekant för dig tar kontakt med dig i nära anslutning till att du använt ditt kort.

• Gör klart alla moment innan du tar blicken från automaten om någon försöker avbryta dig under ett bankomatuttag. Ta dina pengar och ditt kort och gå därifrån.

• Förvara aldrig bankkort och kod på samma plats.

• Ha en mindre summa pengar på det konto som bankkortet är knutet till.

• Kontakta banken och spärra bankkortet så fort som möjligt om kortet är borta.

• Ha telefonnumret för att spärra kortet på en lättillgänglig plats.

Källa: Polisen

Skydda dig mot bedrägeri i hemmet

• Tveka aldrig att lägga på luren eller stänga dörren om du känner oro.

• Lämna aldrig över legitimation, bankkort eller din kod till någon annan person.

• Släpp aldrig in en obekant person i ditt hem innan du fått kontrollera att personen verkligen företräder det bolag som den uppger sig komma ifrån. Du kan alltid be personen komma tillbaka. Om personen sagt sig komma från till exempel sjukvården eller fastighetsbolaget kan du kontrollringa dit och höra om det stämmer att någon ska göra ett hembesök hos dig.

• Be om en faktura. Inga fastighetsbolag eller tv-bolag kräver betalning på plats.

• Var vaksam vid dörrförsäljning. Här vill säljaren få dig att fatta ett snabbt köpbeslut. Be dem återkomma så att du får tid att tänka igenom ett eventuellt köp.

• Lägg på luren om någon ringer och du blir osäker. Det gäller oavsett om personen utger sig för att vara en nära släkting, från banken, ett företag eller en myndighet. Ring tillbaka på ett nummer som du själv tar reda på.

Källa: Polisen

ANNONS