Sedan pandemins start fram till den 2 februari har totalt 742 personer vårdats på Hallands sjukhus med covid-19 som huvuddiagnos. 94 av dessa har vårdats på en intensivvårdsavdelning. Av det totala antalet har 90 personer avlidit, varav 20 var patienter som vårdades på IVA.
Statistiken om hur många som behöver sjukhusvård kan se skrämmande ut med branta toppar i början av året. Men det är viktigt att komma ihåg att den absoluta majoriteten av de som läggs in på sjukhus återhämtar sig och skrivs ut igen. Att bli inlagd på intensivvårdsavdelningen skulle vara lika med respiratorvård eller stor risk för död är långt från sanningen förklarar överläkare Anders Dybjer som jobbat på covidavdelningarna på sjukhuset i Halmstad under hela pandemin.
– Jag tycker att vi under det här året har lärt oss så mycket att sjukdomen inte är alls lika svårbegriplig och lika skrämmande, trots att det är så många som drabbas och tyvärr fortfarande många som avlider. Men de allra, allra flesta går det väldigt bra för och det är glädjande att se, säger han.
Patienter som vårdats på sjukhus av en annan anledning samtidigt som de haft covid-19 är inte medräknade i statistiken.
Hittills har drygt 12 procent av alla de som vårdats för covid-19 på Hallands sjukhus avlidit på sjukhuset. 20 personer på intensivvårdsavdelningarna och 70 personer på de övriga avdelningar som brukar kallas för epidemiavdelningar. Resterande dödsfall i Halland har skett utanför sjukhusen.
– Man kan förmoda att de har avlidit på äldreboende eller hemma om de har kommunala insatser. De allra flesta har hög ålder och olika sjukvårdsinsatser i hemmet. Man kan säga såhär, har man inte det och lever ett oberoende liv och får svår covid kommer man hit, säger Anders Dybjer.
Flest avlider utanför IVA
Majoriteten av de som avlider med covid-19 på ett sjukhus har inte vårdats på en intensivvårdsavdelning. För många patienter skulle vård på IVA inte förändra utgången förklarar Anders Dybjer.
Många behöver intensiv vård men kanske inte just på en intensivvårdsavdelning.
– Det är egentligen ingen skillnad på de som har covid eller andra livshotande sjukdomar, de allra flesta som dör på ett sjukhus dör inte på IVA, det är en minoritet som gör det. Det görs hela tiden en individuell bedömning, kan vi rädda livet på någon genom att flytta den till intensivvårdsavdelningen och trappa upp vården med olika intensivvårdsinsatser? Kommer det påverka utgången och har man förutsättningarna för att klara intensivvård?
Anders Dybjer förklarar också att det egentligen inte är så stor skillnad i covidvården på intensivvårdsavdelningen och epidemiavdelningen. Den huvudsakliga behandlingen är till stor del samma. Nästan alla får blodförtunnande mediciner för att förhindra blodproppar, många får kortison mot inflammation som kan bli en effekt av kroppens försvar mot den infektion som viruset orsakar och de allra flesta behandlas också med syrgas.
– Nu känner vi till att kortison har en betydande effekt och i vissa fall direkt livräddande effekt. Många får kortison och blir då ofta väldigt mycket bättre, säger han.
På intensivvårdsavdelningen ges ofta samma typ av behandlingar men med mer intensiv övervakning. Att patienterna på intensivvårdsavdelningen sövs ned och läggs i respirator är idag ovanligt.
– I våras fick många personer läggas i respirator och tyvärr var det många som aldrig kom ur. Idag har man lärt sig av internationella erfarenheter att man helst inte ska behöva hamna i respirator utan om man får alla de andra behandlingar så kommer majoriteten aldrig behöva hamna där. Respiratorvård är väldigt krävande även av yngre och i övrigt friska människor. Färre behöver respiratorvård och intensivvård medan många behöver intensiv vård men kanske inte just på en intensivvårdsavdelning.
LÄS MER:Epidemiavdelningarna vårdar majoriteten av covidpatienterna
Erfarenheter ger bättre vård
Innan man lärde sig att behandla covidpatienter med blodförtunnande var proppar i lungorna en vanlig dödsorsak. Bland de som avlider med covid-19 idag är det ofta till följd av inflammation i lungorna som i längden gör att kroppen inte kan ta upp syre.
– Man får helt enkelt syrebrist som påverkar alla organ negativt. Det är det som bidrar till det som vi ibland kallar multiorgansvikt. Då är det väldigt avgörande om man har andra sjukdomar som gör att man inte klarar det.
Anders Dybjer sammanfattar och säger att alla erfarenheter man fått av sjukdomen har gjort vården bättre efter hand och att idag tillfrisknar en större del av covidpatienterna som sjukhusvårdas i Halland.
– Utan att ha statistik på det kan jag säga att det är en påtaglig skillnad. Troligen kommer vi också in tidigare i förloppet och kan sätta in behandlingar stegvis. Vi har lärt oss att tajma olika insatser och optimera vården, säger han.
