Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HN
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
När Fanny tar med sina illrar på promenad är det sele som gäller. "De är nyfikna och sociala djur", berättar hon.

Mjukt sällskap med söt doft

Nyfiken, lekfull och busig är några kännetecken. Ett annat är den säregna doften. Men framför allt är illern sällskaplig och ett husdjur som älskar att mysa.

Det första rådet som brukar ges till nyblivna ägare av djuret är att illersäkra hemmet. Det betyder att alla små skrymslen, vrår och områden där du inte vill att det lilla mårddjuret ska ta sig in måste spärras.

För illrar är förträffliga grävare och mästare på att ta sig in - eller ut. Då handlar det inte bara om en grop i marken - det kan lika gärna vara ett mindre hål i soffdynan. Har de väl klämt in huvudet är det inga problem att få in resten av den långsmala kroppen.

Ett bra tips är sätta barnspärrar på skåp där den inte får vara och även hålla ett öga på toaletten och avloppet där de lätt kan rymma iväg likt en djurens Houdini.

Det andra som ofta kommer på tal är doften. Precis som många andra djur luktar illrar på ett särskilt sätt. En del beskriver doften som lite sötaktig och myskliknande som man snabbt vänjer sig vid. Okastrerade hanar luktar generellt mer än honorna. Dessutom kan illern, precis som sin kusin skunken, släppa ifrån sig en vedervärdig lukt från analkörtlarna om den blir väldigt rädd eller arg.

När Fanny Svedin var tio år fick hon sin första illervalp, Melinda, som nu har hunnit bli fem år. Och förra året utökades skaran med Rocky och Tiffe.

– Det bästa med dem är att de är så sällskapliga. De sover oftast i min säng och det är jättemysigt att ha en liten fluffig iller vid fötterna.

– Sedan är det kul att nästan ingen annan har en iller, de flesta har katt, marsvin eller en hund.

Fanny berättar att den speciella illerdoften var nåt hon tänkte på i början, men nu har hon vant sig vid den. Det som möjligtvis kan vara ett problem är att hon ibland måste plocka upp efter dem när de struntat att gå på lådan för att göra sina behov.

– Men det kan man lösa genom att ha många lådor, säger Fanny.

Enligt föreningen Svenska illervänner är det svårt att uppskatta hur många tamillrar som finns i landet, men mycket tyder på att de är på uppgång. My Bergman är kontaktperson för föreningen och enligt henne kan illern ses som ett mellanting för dem som varken vill ha hund eller katt.

– Illern är mer social än en katt, men kräver inte lika mycket som en hund. Den kan vara ensam under dagen så länge den har tillgång till mat och vatten.

Enligt My Bergman stämmer begreppet "fara runt som en iller" ganska bra på de små djuren.

– De sover mycket och är mest aktiva i skymning och gryning. När de väl är vakna kan det snabbt bli 150 procent. Då hittar de på bus och då kan det åka ned saker.

– Samtidigt är de rätt lyhörda. Har de gjort nåt dumt räcker det oftast med att jag säger deras namn så tittar de upp och slutar med det. Precis som hundar kan de lära sig sitt namn, så de vet vem jag ropar på.

Bild: JANERIK HENRIKSSON/SCANPIX
Bild: JANERIK HENRIKSSON/SCANPIX