Oroligt. Svenskukrainska Marina Allbäck följer rapporteringen om Ukraina i både svensk och ukrainsk tv. Bilderna visar att folk runt om i Europa demonstrerar mot Putins agerande.
Oroligt. Svenskukrainska Marina Allbäck följer rapporteringen om Ukraina i både svensk och ukrainsk tv. Bilderna visar att folk runt om i Europa demonstrerar mot Putins agerande.

Marina är rädd för krig i Ukraina

Marina Allbäck, lärare i engelska på Högskolan, känner djup oro inför Rysslands hot mot hennes hemland Ukraina. – Det känns jätteläskigt, fruktansvärt. Man vill inte ha krig, säger hon.

ANNONS
|

Marina Allbäck är gift med en svensk man och bor i Sverige sedan fem år. Just nu är hon mammaledig och följer rapporteringen på tv och internet timme för timme. Varje dag har hon kontakt med familjen i östra Ukraina genom Skype.

– Jag är jätterädd och de är också oroliga. Det är så oklart vad som kommer att hända, säger hon.

Krigshotet är överhängande. Om Putin tar kontroll över Krimhalvön, där majoriteten är etniska ryssar, är det en kränkning av Ukrainas självständighet och varför skulle han nöja sig med bara den delen, resonerar Marina som starkt ogillar den ryske presidenten.

ANNONS

– Jag tycker att han påminner om en tyrann och diktator som vill ha så mycket makt som möjligt. Ta till exempel Pussy Riot, de får inte uttrycka sig fritt, det är precis som under Sovjet.

Att Putin vill har inflytande över Ukraina, som kallas både ”Europas kornbod” och ”Lilla Ryssland”, handlar både om historia och om kontroll över resurser, menar Marina.

– Det är ett jättestort land med stora resurser. Jordbruket är fantastiskt och Ukraina skulle kunna vara ett rikt land. Ryssland kan inte glömma Sovjetunionens fall, man vill att Ukraina ska vara en del av Ryssland, som det var förr.

Marina kommer från staden Zaporizhzhya i östra Ukraina, den del som beskrivs som ryskvänlig. Hon är tvåspråkig och talar både ryska och ukrainska, mamman bara ryska.

Men hela familjen är EU-orienterad och föräldrarna har deltagit i de stundom våldsamma och blodiga demonstrationerna mot den ryskvänlige – och numera avsatte – presidenten Viktor Janukovytj på Självständighetstorget i Kiev.

– Det var på tiden att han avgick, men det är synd att det krävdes så många liv, säger Marina.

Protesterna utbröt i november då presidenten valde att ha ett ekonomiskt samarbete med Ryssland i stället för EU. Sedan dess har spänningarna ökat mellan de som vill att landet styr mot Europa och de som vill närma sig Ryssland.

ANNONS

Enligt Marina har befolkningens missnöje grott under en lång tid, besvikelsen över att den orangea revolutionen 2004 inte ledde till någon förändring har varit stor.

– Folk hade så stora förhoppningar, men efter revolutionen hände ingenting och vi fick en pro-rysk regering. Folk är så trötta på korruptionen och att det är så jättestora skillnader mellan fattiga och rika.

Marina är en övertygad EU-anhängare och hoppas på diplomatisk hjälp från unionen och USA. Inte minst uppskattar hon EU:s fria rörlighet och den ekonomiska tryggheten som kommer med ett medlemskap.

– Jag bor i Sverige och ser hur det fungerar, jag vill att det ukrainska folket ska ha samma rättigheter och möjligheter.

Motpolen är ett Ukraina med ryskt inflytande och Marinas bild av en sådan framtid är glasklar:

– Det är ”back to the USSR”. Då får man inte ha fria åsikter och alla måste leva efter Putin. Dessutom kommer klasskillnaderna att växa.

2013

21 november: Ukraina avbryter samtal om ett avtal med EU och väljer närmare ekonomiskt samarbete med Ryssland. Protester med krav på pro-europeiskt samarbete utbryter.

1 december: Hundratusentals demonstranter samlas på Självständighetstorget i Kiev.

2014

18 februari: Sammandrabbningar i Kiev med många dödsoffer - både civila och poliser.

20 februari: Polisen öppnar eld mot demonstranter.

21 februari: President Viktor Janukovytj pressas att utlysa nyval. Lämnar Kiev i helikopter.

22 februari: Parlamentet beslutar att nyval ska hållas 25 maj och att Julia Tymosjenko ska släppas. Oleksandr Turchynov utses till interimspresident.

27 februari: Beväpnade män tar över kontrollen över det regionala parlamentet och andra myndighetsbyggnader på Krim, ryska flaggan hissas. I Kiev utses Arsenij Jatsenjuk till ny premiärminister.

1 mars: Putin begär ryska överhuset om stöd för militärt ingripande i hela Ukraina, vilket han får.

2 mars: Ukraina kallar in sina militära reservstyrkor. Ryska styrkor stärker kontrollen över Krimhalvön.

4 mars: Putin uppges ha återkallat de ryska styrkor som övat i närheten av Ukraina. Enligt Kreml avslutas övningarna enligt en förutbestämd tidsplan och det har ingenting med situationen i Ukraina eller på Krim att göra.

ANNONS