För att vara så litet har Halland förhållandevis många landskapssånger. Det konstaterade vissångaren Torbjörn Johansson när han sammanställde boken om halländs-ka visor för snart tjugo år sedan.
- Under första världskriget blommade det här med landskapssången upp då man värnade om nationalismen. Det märktes även när emigrationen började bli för stor, förklarar Torbjörn Johansson.
Han plockade fram sex sånger som hyllade vårt landskap men han gjorde ingen inbördes rangordning.
Möjligen kan "Havets blåa bölja" (eller "Sång till Halland" som den också kallas) aspirera på att vara den mest sjungna Hallandssången. Åtminstone tror Gert Ahlqvist det när vi kontaktar honom som ordförande i hembygdsföreningen i Eftra för att få reda på mer om kompositören Fredrik Hjort (två läsare har hört av sig och ville veta mer om honom).
- Sången används i många sammanhang. Till exempel var den inledning för femton år sedan när Radio Halland gjorde sitt första program i sitt nuvarande utförande. Då hade man den som första musikstycke. Sången är väldigt känd i hembygdskretsar och man börjar ofta sammankomster med den, berättar Gert Ahlqvist.
Upphovsmannen Fredrik Hjort (1868-1941) var son till den legendariske klockaren Carl Petter Hultstedt i Eftra. Barnen valde dock att ta moderns flicknamn Hjort och Fredrik blev liksom fyra av sina syskon musiker och genomgick Kongl. Musikaliska Akademien i Stockholm.
Redan vid tolv års ålder fick Fred-rik vikariera för sin fader och väckte viss uppsståndelse genom att spela "Björneborgarnas marsch" som utgångspsalm. (En dråplig och mer utförlig beskrivning om detta och om Fredrik Hjorts liv finns att läsa i en artikel som Gert Ahlqvist skrev för tidningen Hallandsbygd 2001-2002).
Fredrik skrevs in på Musikkonservatoriet i Stockholm, där han avlade organist-, kantors- och musiklärarexamen 1892. Samma år utnämndes han till musiklärare vid Umeås hög-re Allmänna läroverk, och året därpå valdes han till organist i stadens kyrka. 1896 kom Fredrik Hjort till Göteborg och Högre Latinläroverket, en tjänst han uppehöll till pensioneringen 1930. 1908 skrev han kantaten till invigningen av Vasakyrkan där han också fick tjänsten som organist.
Men Fredrik Hjort är som nämnts inte ensam om att ha skrivit en Hallandssång. I Torbjörn Johanssons bok finns det fem till:
"Detta är Halland" (text Fredrik Ström, musik Helge Sandberg), "Vår i Halland" (text Gustaf Ullman, musik Malin Holmström-Ingers), "Hembygden" (text Arthur Stehr, melodi Gottfrid Boon), "Vår kust nu ligger fager" (text Ernst Svensson, melodi Oscar Bengtsson), "Vinden och vågen har danat vårt Halland" (text Walter Höijer, melodi Sven Welin).
Bland de här upphovsmännen kan nämnas Fredrik Ström (1880-1948) som föddes i Breared. Han gifte sig 1905 med författarinnan Tua Erikson och var riksdagsman, ordförande i Stockholms stadsfullmäktige samt ordförande i Sveriges Författarförbund.
Ström skrev bland annat folklivsskildringen "Folket i Simlångsdalen".
Artur Stehr (1880-1973) föddes i Morup och var folkskollärare och författare. Hans produktion omfattade några få romaner, varav ett par i skolmiljö.
Gustaf Ullman (1881-1945) föddes i Göteborg men tillbringade uppväxtåren i Varberg. Han kom från en västsvensk prästsläkt och hans diktning finner motiv i det halländska kustlandskapet.
Svenskt visarkiv i Stockholm har ytterligare ett bidrag i sitt arkiv över Hallandssånger:
"Hallandia" (text Joël Wangö, melodi okänd).
