I Varberg har det det lämnats in 63 tillbud från lärare under 2020, där en majoritet av fallen handlar om hot eller våld. I Falkenberg är motsvarande siffra 190, varav 87 av dessa rör hot och våld, och ytterligare 23 fall har benämningen ”skadad av person”.
– Jag skulle kanske inte våga säga att det ökat, men det är ett konstant problem och jag hanterar två eller tre ärenden i veckan där lärare blivit utsatta, säger Lärarförbundets ordförande Fredric Hillertz i Falkenberg.
Ann Brorsson är förbundets ordförande i Varberg, och har uppfattningen att problemet har ökat de senaste åren, men att lärarna är dåliga på att anmäla händelser genom tillbud.
– Det finns en skam bakom och det är inte alltid det tas emot så väl. Ingen lärare vill få en anmälan på sig, samtidigt som det är viktigt att ta hårda tag.
Hot och våld allt vanligare i de yngre åldersgrupperna
I Falkenberg har det under året gjorts dubbelt så många anmälningar om tillbud som i Varberg. Detta tror dock Heléne Malmström, verksamhetschef för grundskolan i kommunen, inte beror på att det faktiskt är ett större problem i Falkenberg, utan att lärarna är bra på att anmäla.
– Om det finns någon trend är det att det går ner i åldrarna, inte att det ökar i de äldre åldrarna. Vi vet dock inte exakt för vi har ingen direkt statistik på det.
Att eleverna som står för våldet och hoten ofta är yngre är en aspekt som Malmström tycker det är viktig att ha i åtanke.
– Står det i en anmälan att en elev sagt ”jag ska döda dig din jävel”, är det såklart allvarligt. Men det behöver inte betyda att läraren faktiskt känner sig hotad, alltså tror att denna eleven faktiskt kommer döda en.
– Sen blir ju frågan om man ska accepterad att eleven säger så, men då är det ju en helt annan fråga än en som rör lärarnas faktiska säkerhet på jobbet.
I grund och botten handlar detta om att rädda elever, för en elev som slår sin lärare mår inte bra.
Lärarförbunden har olika förklaringsmodeller för varför problemen uppstår, och i vissa fall har blivit svårare att hantera. Bråk som uppstår på sociala medier är en utmaning, men även integreringen av elever med särskilda behov i ordinarie klasser.
Hillertz tar upp Falkenbergs kommuns planer på att slå ihop centrumskolorna, och uttrycker oro för att det kan uppstå trängsel som enligt honom ökar risken för konflikt.
– Forskningen visar på att integrering är bra men då ska det också göras av rätt anledningar. Görs det utifrån ett besparingskrav blir det problem, för det krävs resurser för att få det rätt. Det kanske låter raljant men det finns regleringar för hur många grisar du får ha på en yta men inte hur många barn.
Vill ha tydligare konsekvenser för eleverna
Brorsson och Hillertz tycker att kommunerna brustit i stödet till lärarna, som de menar ofta bli ensamma i hanteringen. Ann Brorsson tycker att det bör finnas tydligare konsekvenser för de eleverna som utsätter lärare för hot och våld.
– I grund och botten handlar detta om att rädda elever, för en elev som slår sin lärare mår inte bra. Om det inte blir några konkreta konsekvenser blir det bara ett utdraget problem där eleven förlorar.
Helene Malmström vid grundskoleförvaltningen känner igen problemet med att lärare känner sig ensamma, men tror att lösningen inte är så enkel som tydligare konsekvenser.
– När man hamnar i ett sådant läge önskar man nog att det var svart eller vitt, men det är det inte. Det är svåra frågor och barn vi pratar om, därför är det viktigt att det finns många inblandade som kan hjälpa till och stötta upp i bedömningarna.
