– Från början såg vi nog en hög belastning under en mera avgränsad period, nu ser vi att det snarare är en större belastning och högre vårdtyngd under längre tid vi måste ställa in oss på, säger Peter Asplund, verksamhetschef på Anestesikliniken i Region Halland.
”För att klara det här uppdraget skulle vi egentligen ha behövt 25-30 narkosläkare till och det har vi inte, så då måste vi försöka jobba på andra sätt”
Redan tidigare har man gjort stora omställningar i den halländska sjukvården. Omkring 500 medarbetare, läkare, sjuksköterskor och undersköterskor har redan i olika utsträckning och omfattning bytt arbetsuppgifter för att sjukvården skulle klara av att kunna ta emot alla de patienter som drabbats av Covid utan att tulla på det vanliga vårduppdraget. På det viset har man lyckats skala upp intensivvårdskapaciteten så att man skulle kunna ta emot dubbelt så många patienter som normalt. Men det finns också beredskap för att öka antalet platser ytterligare om behov skulle uppstå. Undersköterskor och sjuksköterskor har redan utbildats för att kunna byta från sina vanliga avdelningar till de avdelningar som behandlat och behandlar Covid-19 patienter. Nu finns en modell också för läkarna.
– För att klara det här uppdraget skulle vi egentligen behövt väsentligt fler narkosläkare till och det har vi inte, så då måste vi välja att jobba på andra sätt, säger Peter Asplund.
Snabbutbildning stöttar narkosläkare
Den väg man valt går ut på att snabbutbilda omkring 35 läkare som normalt sett arbetar inom andra delar av sjukhuset så att de kan stötta och avlasta de patientansvariga narkosläkarna.
– Trycket på en vårdavdelning mäts ju dels i antalet patienter som är inneliggande men det räcker inte, det handlar också om vilken vårdtyngd patienterna ger, säger Peter Asplund.
”De här patienterna upplever jag att det kan hända saker med hela tiden och därför måste man hela tiden vara på tå”
Och just Covidpatienterna som drabbats så hårt av infektionen att de hamnar på intensivvårdsavdelningen är väldigt svårt sjuka, även jämfört med många av de patienter som normalt sett vårdas på en intensivvårdsavdelning. De är dessutom ofta kritiskt sjuka under lång tid. Ett faktum som kräver att den personal som arbetar med de här patienterna aldrig kan släppa garden.
– Normalt sett är många av våra patienter kritiskt sjuka under några timmar upp till några dygn, sedan brukar man se att läget stabiliseras och då känner man sig lite tryggare. De här patienterna upplever jag att det kan det hända saker med hela tiden, därför måste man hela tiden vara på tå, säger Fredrik Wickbom, narkosläkare.
Och det är här läkarna som snabbutbildats kommer in i bilden. När de finns på plats kan narkosläkarna koncentrera sig på de uppgifter som bara de kan utföra. Medan de assisterande läkarna kan utföra andra viktiga uppgifter som också måste göras för att arbetet ska flyta. Uppgifter som kan handla om alltifrån att uppdatera medicinlistor till att prata med anhöriga.
Nya utmaningar och lärdomar
En av alla de som gått utbildningen och som i dagarna ska göra sina första pass är Anna Bohlin. Anna arbetar vanligtvis som ST-läkare på barn- och ungdomsavdelningen. Men nu ska hon alltså hjälpa till med Covid-patienterna på IVA. En uppgift hon ser framemot med blandade känslor.
– Jag tror att jag kan lära mig väldigt mycket av det här. Att arbeta i par med en narkosläkare kan ge mig större insyn i den tydliga struktur man arbetar efter med kritiskt sjuka vuxna där marginalerna är små precis som på barn, säger Anna Bohlin.
Samtidigt som hon ser framemot arbetet tycker hon också att det utmanande att ge sig in i en ny värld där hon inte kan allt. Sjukdomen har hon respekt för men hon känner sig inte rädd för att arbeta med den.
– Jag har absolut respekt för sjukdomen. Men som läkare tror jag att man kan känna sig trygg i det man möter. Och jag litar på att den skyddsutrustning vi använder fungerar.
Fortsätt följa de restriktioner som finns
Men ute i samhället finns ingen skyddsutrustning. Inte mer än social distansering och att enträget fortsätta följa rekommendationerna om handtvätt och att verkligen stanna hemma om man känner sig det minsta sjuk.
– Vi vet inte hur den här pandemin utvecklas. Vi har lagt om vården för att ha kapacitet att ta emot fler patienter än vanligt. Men jag tror att vi som medborgare måste ta vårt ansvar och fortsätta att inte vistas i stora folksamlingar, att tvätta händerna och att stanna hemma vid sjukdom, säger Peter Asplund.
