Läget, läget, läget – på en klippa i Värobacka har bröderna Rydén sitt paradis

Som ett litet pepparkakshus ligger det där. Allra högst upp på klippan med bara havet och några små kobbar utanför. Läget för bröderna Rydéns sommarställe är svårslaget.

ANNONS
LocationVäröbacka||

Den lilla skogsvägen slingrar sig fram till en liten plätt där man kan parkera. Fågelkvitter i luften, några träd som skuggar skönt och en brunmålad grind som står lite på glänt. Annars alldeles tyst och stilla. Kan det verkligen vara här? Vi går i alla fall in och följer den lilla, smala, lite steniga stigen där torra gräs vajar för vinden. Och så plötsligt smyger huset fram. Brunt med vita knutar. En charmig uteplats med en somrig duk och intensivt röd-rosa rosor som klättrar längs väggen. Alltihop som i en egen liten värld, väl avskärmat från vinden. Nedanför den steniga slänten, eller snarare klippbranten, blänker havet som silver.

ANNONS

– Man skulle väl kunna säga att läget är lite unikt, säger Henrik Rydén som har stället tillsammans med sina bröder Martin och Johan.

Där ligger det, Rydénarnas sommarställe. Allra högst upp på klippan och med egen strand åt ena hållet och ett naturreservat som granne åt det andra. Unikt läge kan man med fog säga.
Där ligger det, Rydénarnas sommarställe. Allra högst upp på klippan och med egen strand åt ena hållet och ett naturreservat som granne åt det andra. Unikt läge kan man med fog säga. Bild: Johan Persson

Lite unikt var ordet. Alldeles ensamt ligger det lilla huset där. Med bergen, de vindpinade tallarna och havet som närmsta grannar.

Unikt sommarställe på klippa i Väröbacka

Men det är inte bara läget som är unikt. Historien om hur de tre brorsorna fick tag på stället är inte heller det någon dussinstory.

Brödernas faster och farbror, Gullan och Torsten, köpte det lilla huset på höjden. Brorsorna med familj brukade hälsa på någon sommarvecka om året. Veckor då syskonen badade och trivdes. Men allteftersom åren gick fick Torsten och Gullan svårare och svårare att utnyttja ställets hela potential och till sist bestämde de sig för att sälja och istället köpa en lägenhet i stan. Men Henrik, Johan och Martin gillade inte riktigt tanken på att huset skulle försvinna ur släkten. I stället föreslog de att de skulle sköta allt underhåll på huset utan att göra något som helst anspråk på kåken.

– Så blev det. Och vi skötte det så under ganska många år. Men 2008 gick Torsten bort och efter det tog vi över lite mer.

”Utsikten är så härlig att man nästan slåss om vem som ska ta disken”

Huset består egentligen av två delar. En ursprunglig fiskarstuga med kök och ett litet sovrum. Men med tiden har man byggt till en del med ytterligare ett sovrum och toalett. Men fortfarande är det riktig, lite gammaldags enkel sommarstugefeeling som gäller. Köket är ganska trångt, med en gammal, minst sagt välanvänd spis, en liten matplats och en diskbänk med utsikt rakt över fjärden.

ANNONS

– Det är nästan så att man slåss om vem som ska ta disken, skojar Henrik. När min mamma kommer hit till exempel, då diskar hon gärna.

Innanför köket finns en storstuga som Ernst (ja, tv-Ernst Kirchsteiger ni vet) piffat till och snyggat upp. Då, 2008, när bröderna tog över lite mer på riktigt såg de en annons om att tv skulle göra ett sommarprogram där planen var att åka runt till ett antal familjer och fixa ett rum på varje ställe.

– Vi såg det där och skickade iväg ett mejl. Från början visste vi inte riktigt vad vi ville ha hjälp med, men eftersom vi var tre personer med olika viljor tänkte vi att det kunde vara bra att få en liten inriktning på hur vi skulle kunna göra.

”Det här en grej som jag tänkt på på sistone. Stället visar liksom väldigt tydligt tidens gång. Frågan är om mamma kommer ner här och kan bada i sommar?”

Ernst och hans gäng dök upp för att kolla ställets potential redan dagen efter det att mejlet landade i redaktionens mejlkorg. Bara någon vecka senare var de på plats.

– Det var rätt kul faktiskt att se en så stor tv-produktion, det hade jag inte gjort innan. De var typ 14 pers här och de jobbade mer eller mindre dygnet runt. På nätterna gjorde de inomhusscener och på dagarna jobbade de ute.

ANNONS

Resultatet blev vad man skulle kunna kalla Ernstigt. Ljus pärlspont på väggarna, en lång platsbyggd bänk med dyna där man kan sitta många. Ett par Laminofåtöljer med fårskinn. Och som pricken över i:t, eller om Ernst skulle fått säga det själv, kronan på verket, det där som pratar till mig; en lampa han själv byggt med hjälp av en enkel träkonstruktion och sten.

– Det blev faktiskt bra, vi är nöjda, säger Henrik samtidigt som han tittar ut över havet.

Bröderna försöker bevara husets själ

Jag vet att jag tjatar om havet. Ni får ursäkta. Men grejen är den, att vart man än vänder sig i det här lilla huset så finns ett fönster som bjuder på vågskvalp och silverblänk. Det går liksom inte att värja sig.

När man passerat storstugan kliver man in i den del av huset som fått stå lite mer orörd. Tapeten med glatt rosa blommor är original. Sovrummet har fått ny tapet, men med samma somriga stuk som resten av huset. Överkasten är en explosion i färg och form. Virkade av mormorsrutor, en nostalgitripp som tar i alla fall mig raka vägen till min gammelfarmors sommarstuga.

Ledstången har svetsats för att hålla samman. Byta vill de helst inte.
Ledstången har svetsats för att hålla samman. Byta vill de helst inte. Bild: Johan Persson

Men nog pratat om det. Barnen Ivan och Edith är badsugna och vi hakar på. Stigen ner till vattnet löper som genom en klippskreva. En gammal rostig ledstång visar vägen.

ANNONS

– Den där har vi verkligen försökt bevara i det rostiga skicket så vi har svetsat för att laga.

”Vi vill bevara någon sorts själ som finns här. Det kan man förstås få i ett nytt eller nyrenoverat hus också, men det är mycket svårare.”

Och bevara är ett ledord för hela platsen. Man skulle förstås kunnat renovera allt från topp till tå. Skapa modern känsla och ett bekvämare boende. Men så resonerar inte bröderna Rydén. Tvärtom faktiskt. De underhåller så klart det som måste underhållas. Målar lite, lagar om något är akut. Men mer än så lägger de sig inte i. Huset får lite leva sitt eget liv.

– Vi vill bevara någon sorts själ som finns här. Det kan man förstås få i ett nytt eller nyrenoverat hus också, men det är mycket svårare.

Tillbaka till badet. Vi följer ledstången och efter en ganska stenig och lite oländig promenad är vi nere på stenstranden.

– Det här en grej som jag tänkt på på sistone. Stället visar liksom väldigt tydligt tidens gång. Frågan är om mamma kommer ner här och kan bada i sommar, funderar Henrik.

Badet är en viktig del av sommarvistelsen i stugan. Ivan och Edith brukar bada flera gånger varje dag. Inte så konstigt när man har en alldeles egen strand.
Badet är en viktig del av sommarvistelsen i stugan. Ivan och Edith brukar bada flera gånger varje dag. Inte så konstigt när man har en alldeles egen strand. Bild: Johan Persson

Ivan och Edith däremot skuttar säkert över stenarna. Det är som om alla hundratals bad ristat in en karta under fotsulorna så att de instinktivt vet hur de ska sätta fötterna. Innan vi vet ordet av har de kommit ner till havet. Lite vattenkrig, lite stänk och ganska mycket härligt stoj.

ANNONS

– Vi brukar kanske bada två eller tre gånger om dagen, säger Ivan samtidigt som han frenetiskt sprutar ned syrran med vattenpistol.

– Badet och att klättra i bergen och stenarna är det bästa med det här stället, säger Edith och Ivan håller med.

Egen strand vid stugan

Henrik berättar att den lilla stranden är deras alldeles egna. Tomten som hör till stugan är 5 000 kvadrat och den sträcker sig faktiskt ut i vattnet. Havet på ena sidan och ett naturreservat på den andra.

– Så det är ju lite speciellt. I och med naturreservatet kan vi vara ganska säkra på att det inte kommer att byggas en massa här under överskådlig framtid.

Även om Ivan och Edith plaskar och badar är platsen alldeles lugn. Inga fler badgäster, inga turister. Bara familjen.

– Det är ungefär så här mycket folk det brukar vara, säger Henrik.

Någon enstaka gång försöker sig någon på att ta sig runt udden via klipporna, men oftast sätter naturen P. Terrängen just runt hörnet är ganska brant och oländig. Lugnet och ensamheten är något av det Henrik gillar allra mest.

– Nu är det inte lika påtagligt, men vi bodde i New York under åtta år och att komma hit då… Kontrasten var verkligen slående och det var så avstressande att få landa här.

ANNONS

”Det är en sommarstuga och vi vill att det ska vara en sommarstuga. Det ska vara lite enklare, det är en del av charmen med stället.”

Tre brorsor varav två har egna familjer är en ägarkonstellation som skulle kunna borga för bråk och tjafs om alltifrån hur man ska ta hand om stugan till vem som ska komma vilka veckor. Men Henrik berättar tvärtom att de är förskonade. Förklaringen tror han stavas förberedelse, planering och kommunikation.

– Redan väldigt tidigt bestämde vi oss till exempel för att ha ett månatligt sparande där allihop sätter av en slant så att det finns pengar när pumpen plötsligt lägger av eller man måste renovera taket.

– Vi gillar att umgås, så Ibland är vi här allihop. Men senare i sommar, då Martin – som bor i Stockholm – och hans familj vara här med några kompisar, då åker vi hem till Mariefred. Och någon vecka senare har vi tänkt ha lite kompisar här, då åker de. Det löser sig oftast, men det gäller ju att prata med varandra.

Enkla möbler och så lite renovering som möjligt. Livet i sommarstugan ska vara just somrigt och härligt.
Enkla möbler och så lite renovering som möjligt. Livet i sommarstugan ska vara just somrigt och härligt. Bild: Johan Persson

Skönt med enklare liv i sommarstugan

På samma sätt har de varit väldigt överens om nivån på fix och renovering. Man gör det som måste göras men inte mer än så. Att det är gammalt och slitet lite här och där, det gör liksom ingenting.

– Det är en sommarstuga och vi vill att det ska vara en sommarstuga. Det ska vara lite enklare, det är en del av charmen med stället.

ANNONS

Eftersom läget är så utsatt krävs förstås en del löpande underhåll. Nästan varje år måste det målas någonstans.

– Det blir ofta Johan som tar en stor del av det. Eftersom han bor i Borås är han den som är här oftast. Det är ett ständigt dåligt samvete för oss andra, att Johan ofta gör lite mer sådana grejer.

Vad som händer framöver vet de inte riktigt. Inte mer än att stugan kommer att vara en bas för sommar och semester också i framtiden.

– Det är så skönt här. I sommar blir det lite fram och tillbaka. Men vi har köpt en stuga i fjällen och med tanke på det kommer vi förmodligen inte resa utomlands om somrarna. Då kan vi vara här ännu mer framöver. Och det är inget dåligt alternativ, säger Henrik Rydén.

ANNONS