Ett svenskt körkort har tappat sin status som odiskutabel id-handling. I alla fall för Claes Björnerhag, förundersökningsledare för ett tiotal bedrägeriutredare vid polisen i Halland.
– Ett falskt körkort väger 0,4 gram mer än ett äkta och det kan ge ifrån sig ett lite annat ljud när man studsar det på kanten. Men jag har visat upp körkort för mina kollegor här. Det går inte att se någon skillnad. Alla siffror stämmer och det är bara fotot som skiljer, säger utredaren som till vardags ser vad de falska korten kan ställa till med.
När polisens nya organisation sjösattes 2015 dimensionerades bedrägeriavdelningen för 12 000 ärenden om året i Region Väst. Det visade sig vara en kraftig underskattning. I år pekar prognosen på 27 000 ärenden och organisationen har inte vuxit i närmelsevis samma takt. I praktiken tvingar det polisen att göra en stor del av redan förbaskade bedrägerioffer besvikna.
– Det väller in. Jag får göra ganska tuffa prioriteringar. Vet jag att det är saker som vi har haft svårt att utreda tidigare eller om det rör sig om mindre summor så kan vi inte lägga vår energi på det. Det är frustrerande. Det är inte optimalt men vi har det inflödet i dag, säger Claes Björnerhag.
Under bedrägerienheten sorteras alltifrån springnotor till förskingringar i miljonklassen. Utredarna hanterar även en strid ström av de bidragsbrott som rapporteras från exempelvis Försäkringskassan eller a-kassorna. Därutöver landar ett växande antal id-förfalskningar också på utredarnas bord.
I dagsläget är omkring 400 öppna bedrägeriutredningar fördelade på de tiotalet anställda. Det är misstänkta brott som antingen begåtts i Halland eller har halländsk koppling genom förövaren eller brottsoffret.
Vissa bedrägeribrott påminner om narkotikarelaterade inbrott i vindsförråd. Personerna som säljer varor genom falska annonser på Blocket vet i princip att de kommer att åka fast men lever för dagen och måste ha loss pengar. Andra bedragare är betydligt mer förslagna.
– Det är mycket större pengar i dag och tillvägagångssätten är mer sofistikerade. Ser man att pengarna har lämnat landet, till exempel till USA, så måste man begära rättshjälp. De lämnar inte ut någonting utan domstolsbeslut. För ett vanligt bedrägeri kan det ta sju-åtta månader, säger Claes Björnerhag.
Samtidigt har tekniken har rusat på. I dag räknar polisen med att bara fyra procent av information på internet är öppen. Resterade 96 procent är dolt på olika sätt. Olika krypteringsverktyg, tekniker och den digitala valutan Bitcoin ger kriminella en stor fördel gentemot den redan hårt arbetsbelastade polisen samtidigt som ny lagstiftningen kring datalagring har spelat de kriminella i händerna.
– Vissa bedrägerier är svåra att undvika. Men med en regel kommer man långt. Om någonting verkar vara för bra för att vara sant så är det förmodligen det, säger Claes Björnerhag.
Exempel från verkligheten
- CNP-BROTT. En halländsk bedragare visade intresse för bilar till salu. Med två oskyldiga frågor, "Jag vill se registreringsbeviset, så jag vet att du äger bilen" och "kan du skicka en kopia på körkortet, så jag vet att du är du", skaffade han sig ett tillräckligt underlag för att hämta ut en ny bankdosa i bilförsäljarens namn varpå han tömde kontot. Polisen benämner det för CNP-brott, Card Not Present.
- LÄCKTA UPPGIFTER. Säkerheten hos företag som förmedlar exempelvis hotell på internet är undermålig och har varit så länge i flera fall, enligt Claes Björnerhag. Sidorna hackas och kundernas kontouppgifter läcker ut. Kontouppgifterna säljs sedan till högstbjudande via darknet, den dolda delen av internet. Förtvivlade brottsoffer vänder sig därefter till polisen när kontoutdraget visar på konstiga köp.
- RANSOMWARE. Kidnappning av en dator är en relativt ny form av bedrägeri. Ofta drabbar det företagare som i ett mejl uppmanas att klicka på en länk. Länken leder till att datorn låser sig. För att med en kod kunna låsa upp datorn tvingas den drabbade sätta in pengar i valutan bitcoin.
- VD-BEDRÄGERIER. Genom noggrann kartläggning av ett företags vanor och personer skaffar sig bedragare tillräcklig kunskap för att kunna skicka interna, falska mejl med trovärdighet. En vanlig metod är att företagets vd uppmanar ekonomichefen att sätta in pengar på ett konto.
- INVESTERINGSBEDRÄGERI. En halländsk företagare uppvaktades av ett företag som erbjöd honom att investera i ett projekt. Avkastningen skulle bli 50 procent redan efter en månad. Mannen satte in 750 000 kronor som han sedan aldrig fick se igen. Vad han fick se var lika löpande som falska uppdateringar där han kunde se pengarna växa. "De här företagen är som professionella att de kunde lika gärna ha startat ett riktigt företag" säger Claes Björnerhag.
