IT-entreprenören kritiseras för att vara frontfigur i svindel

HP har fått tag på Johan Staël von Holstein i Dubai, för att låta honom kommentera kritiken mot hans engagemang i det som anklagas för att utgöra pyramidspel. Men vi börjar med bilden man får av honom i den nya SVT-dokumentären.

Efter millennieskiftet var det många småsparare som drabbades när it-bubblan sprack. Alla detaljerna – och hela tidsandan, både före och efter börskraschen – får man återuppleva i den nya tv-dokumentären som gjorts av Christian Albinsson och Patrik Ljungman från Halmstad.

Finns på SVT play

SVT visar ”IT-bubblan som aldrig sprack” i kväll, men den har hela veckan funnits på SVT play.

I slutet av 1990-talet hade förväntningarna på de nya it-företagen, som Johan Staël von Holsteins Icon Medialab och Jonas Birgerssons Framfab, höjts till skyarna. När de ekonomiska resultaten inte kom rasade till sist börsen våren 2000. Även industrijättar som ABB, Ericsson och Scania drogs med i kraschen.

Sju års återhämtning

Botten nåddes inte förrän hösten 2002 – då värden för 3 000 miljarder kronor försvunnit – och först 2007 var Stockholmsbörsen tillbaka på nivån från början av 2000.

Börsraset var värre än vid Kreugerkraschen på 1930-talet. Jämförelser har gjorts med allt från spekulationsbubblan kring tulpanmarknaden i Nederländerna på 1630-talet till den svenska finans- och fastighetskrisen i början av 1990-talet.

I och med att så många påverkades ekonomiskt låg fokus länge just på att it-företagen övervärderades, men dokumentären visar även tydligt hur visionärerna från då med tiden faktiskt fått rätt i det mesta.

Mamma på internet

Exempelvis hur Johan Staël von Holstein tjatade om att internets genombrott skulle komma ”när dot com blivit dot mom”. Hans vision om att hans och andras mammor skulle använda nätet är i dag något självklart för de flesta – men i filmen får man, mycket underhållande, se vilken skepsis som länge fanns kring internet.

Flera kända namn från Halmstad figurerar. Som när statsminister Carl Bildt berättar historien om hur han 1994 mejlade till USA:s president Bill Clinton – och därmed blev den förste regeringschefen att skicka e-post till en annan regeringschef.

Bildt förklarar också hur han satte upp som mål att Sverige skulle bli ledande inom it-användande – inte inom it-prylar.

Björn Nordstrand, som efter sin tid som vd för TV 4 köpte Hotel Tylösand ihop med Per Gessle 1995, är med som storägare och styrelseordförande för Icon Medialab. Man får bland annat höra hur han varnade för att aktiekursen stigit för mycket på kort tid.

Skulle vara Führer

Även ståuppkomikern Peter Wahlbeck är med på ett hörn då Johan Staël von Holstein drar historien om hur nära han var att ”stänga en affär i 40-miljardersklassen” när han skulle sälja Icon Medialab till amerikaner.

I dokumentären berättar Staël von Holstein att allt nästan var klart när de åt en ”signing dinner ”på en krog på Östermalm. Det är då som en berusad Wahlbeck ska ha dykt upp och börjat prata om att de var på väg att starta ett ”nazistkommunistiskt parti” tillsammans och att han eller Johan skulle vara dess Führer.

Staël von Holstein menar att det var detta som fick amerikanerna att hoppa av affären, men Wahlbeck beskriver det som en skröna.

God för miljarder

En stor del av dokumentären handlar just om Johan Staël von Holstein, som enligt egen utsago var god för 1,5 miljarder kronor innan Icon Medialabs aktiekurs störtdök.

Tittarna får bland annat höra hur han pratar om det hårda arbetstempot. Att ”tricket är att jobba stötvis i korta perioder” – och att när man bränt ut sig gäller det att slicka såren, rehabilitera sig och sedan ”på det igen”.

Han och hans samtida visionärer framhålls som ”duktiga historieberättare, som kunde få folk att tro att allting är möjligt”.

Just den formuleringen, ”allting är möjligt”, har Johan Staël von Holstein hörts säga många gånger under 2020. Då har det hetat att ”ingenting är omöjligt”, fast på engelska, och uttalats inför hänförda massor.

I dokumentärens eftertext står det vad huvudpersonerna gör i dagsläget. I Staël von Holsteins fall nämns då engagemanget i ”det hårt kritiserade, pyramidspelsliknande företaget Crowd1”.

Som en väckelsepastor

Går man in och tittar på det bolagets filmer på nätet kan man konstatera att Johan Staël von Holstein nästan framstår som en frikyrklig väckelsepastor på ett tältmöte när han pratar om Crowd1.

– Nothing is... säger han från scenen.

– ...impossible! ropar publiken entusiastiskt tillbaka.

Hans gamla talesätt har nämligen blivit slogan för Crowd1, som i sin senaste uppdatering hävdar att företaget i början av 2021 har 25 miljoner medlemmar runt om i världen.

Det digitala säljnätverket Crowd1 grundades i slutet av 2018 av svensken Jonas Werner, med ambitionen att bli världens viktigaste företag i framtidens ekonomi. Affärsidén var ursprungligen att de som köpte in sig i nätverket skulle kunna tjäna pengar på nätspel i framtiden.

Intern valuta

Medlemmarna fick ägarrättigheter, som Crowd1 lovade skulle mångdubblas i värde snabbt. I stället gjordes de om till ”Crowd1 rewards”, ett slags intern valuta som ska kunna växlas in mot bolagets vinster i framtiden.

Numera ska nätverket dessutom ha övergått till att sälja andra bolags mjukvaror genom nätverksmarknadsföring. Enligt egen utsago gick Johan Staël von Holstein in i detta i slutet av 2019, med uppgiften att hitta de nya produkter som ska marknadsföras.

Under 2020 gjordes det dock en rad kritiska granskningar av Crowd1, bland annat av Svenska Dagbladet och nyhetssajten Breakit.

Dessa har pekat på personkopplingar mellan ledningen för Crowd1 och Onecoin. Svensken Sebastian Greenwood, som var en av grundarna bakom bolaget Onecoin, står nu åtalad för bedrägeri i USA. Onecoin värvade miljontals medlemmar över hela världen till en kryptovaluta som inte existerade – och det ska ha investerats minst 40 miljarder kronor i projektet.

Likheter med Onecoin

Granskningarna har också pekat på likheter mellan Onecoin och Crowd1 när det gäller upplägget.

I båda fallen handlar det nämligen om att den som vill gå med måste investera i vad som kallas ett utbildningspaket. Hos Crowd1 kostar det enklaste 99 euro och det mest omfattande 3 999 euro.

I fallet med Onecoin gällde det utbildning i kryptovalutor och finansmarknaden. I fallet med Crowd1 gäller det fastighetsekonomi, nätverksmarknadsföring och hur man blir en driven säljare.

I granskningarna har det även tagits upp att upplägget liknar pyramidspel, exempelvis genom att det verkar som att intäkterna ska svälla ju fler lager av nya säljare någon har under sig.

Frågan om det enligt svensk lag är pyramidspel, som är förbjudet i Sverige, hänger på om det verkligen finns några egentliga produkter att marknadsföra och sälja – den del som Johan Staël von Holstein sagt sig vara ansvarig för.

Värva medlemmar

Om det är så att medlemmarna främst tjänar pengar på att värva nya medlemmar – och att ju högre upp i hierarkin du är, desto mer tjänar du – rör det sig om pyramidspel.

Myndigheter i flera länder har utfärdat varningar för Crowd1, däribland i Nya Zeeland och Filippinerna, men Spelinspektionen i Sverige har ännu inte gjort någon granskning av Crowd1. I Namibia har Crowd1 förbjudits och i Sydafrika utreds Crowd1 av landets centralbank.

På filmer från olika event som Crowd1 höll förra året kan man dock höra Johan Staël von Holstein tillbakavisa all kritik.

– Tro inte på nejsägarna, som är misstänksamma och negativa. Det är den sortens människor som bara håller tillbaka dig, uppmanar han från olika scener.

I had no future, according to everyone else, but I took personal responsibility to become successful. People don’t give you that opportunity – but Crowd1 will.

Det talas i stället om ”amazing opportunity” och om att bygga ”the worlds largest family”.

– I come from nowhere. I’m born on a small farm, outside a hick town nobody has ever heard of, säger Johan Staël von Holstein inlevelsefullt inför en jättepublik i Durban i Sydafrika på ett klipp på Youtube, där han står som CEO (engelska termen för vd) för Crowd1.

– I had no future, according to everyone else, but I took personal responsibility to become successful. People don’t give you that opportunity – but Crowd1 will, slår han fast och gör en paus medan åhörarna jublar och viftar med armarna i luften.

När han till sist lyfter fram att han börsintroducerat tre av sina företag – och att detta ska bli hans fjärde – verkar jublet inte veta några gränser.

Ge afrikaner en chans

I tv-intervjuer talar Johan Staël von Holstein också om att ge afrikaner en chans till utbildning och att Crowd1 tar dem ur fattigdom.

Men granskningen ”Unmasking the Pyramid Kings: Crowd1 scam targets Africa” som BBC sände i slutet av förra året gav inte en lika positiv bild av verksamheten.

Där visades i stället sydafrikaner som gjort av med familjens alla besparingar för att köpa utbildningspaket som betecknas som värdelösa. Reportern avslöjade att det – ord för ord, sida för sida – går att hitta exakt samma formuleringar i en bok för en hundralapp eller gratis på nätet.

Som en pyramid

BBC-granskningen menade också att det inte finns mycket substans bakom de tjänster och bolag som Crowd1 ska marknadsföra. Flera av dem är dessutom sådana som Crowd1 själv startat, däribland ett magasin som marknadsför bolaget.

Och framför allt demonstrerade BBC, genom slagkraftig grafik, hur organisationen är uppbyggd som en pyramid, där intäkterna – som huvudsakligen kommer från försäljningen av utbildningspaket – skickas uppåt.

Före årsskiftet skickade Crowd1 ut ett pressmeddelande om att Johan Staël von Holstein lämnar sina engagemang inom ICT-organisationen (Impact Crowd Technology) – inklusive Crowd1.

När HP i veckan får tag på honom befinner han sig i Dubai och är fortfarande upprörd över alla skriverier.

Jag har alltid varit förföljd av svenska medier. Jag är en uttalad antisocialist, samtidigt som nästan alla svenska journalister är socialister.

– Jag har alltid varit förföljd av svenska medier. Det beror på att jag är en uttalad antisocialist, samtidigt som nästan alla svenska journalister är socialister, säger han och verkar helt bortse från hur han genom åren själv ofta sökt medial uppmärksamhet och haft stor hjälp av den.

– Jag skulle önska att journalisterna någon gång kunde ge mig en klapp på axeln för allt jag åstadkommit, men i stället pissar de på mig, fortsätter han och låter aggressiv när han pratar om att Svenska Dagbladets reportrar ”skiter i de miljontals afrikaner som jag försöker hjälpa”.

”Har missat huvudpoängen”

Han tycker att granskningarna har missat huvudpoängen i upplägget hos Crowd1.

– Affärsidén bygger på win-win för många parter, säger han och förklarar hur det normalt bara läggs fokus på att marknadsföra mjukvaror i vissa delar av världen, som USA och Västeuropa.

Jag ville därför låta afrikaner marknadsföra på provision, så att de får riktiga jobb i stället för att marknadsföringspengarna går till Facebook och Google.

– I regel bryr man sig inte om exempelvis Afrika. Jag ville därför låta afrikaner marknadsföra på provision, så att de får riktiga jobb i stället för att marknadsföringspengarna går till Facebook och Google, och då skulle företagen få ut sina produkter till många för en bråkdel av de normala kostnaderna.

Du hoppade alltså inte av Crowd1 för att du misstrodde projektet eller tyckte att det ligger något i att upplägget liknar pyramidspel?

– Nej, absolut inte. Potentialen var helt underbar, men det tar tid att bygga bolag. Lyckas Crowd1 borde det få Nobels fredspris, säger Johan Staël von Holstein och låter orden flöda när han bemöter den kritik som kommit fram.

– BBC visste att utbildningsmaterialet förbättrats och blivit mer omfattande, men det nämnde de inte.

– Och kritiken om att tjänsterna som marknadsförs ibland är kopior av annat handlar ju om så kallad white labeling. Det är inget konstigt med att kända företag saluför samma tjänster under annat namn på vissa marknader.

– Som ansvarig för att få fram fler produkter känner jag att det var maximal otur att få fart på det här under ett år med corona. Ta bara en sådan sak som att ingen varit intresserad av resetjänster under det här året. Man måste se det här på fem–sex års sikt.

Vad säger du då om de afrikaner i reportaget som känner sig lurade?

– Bland miljoner medlemmar finns det givetvis några rötägg som har lurat folk. Det är självklart för jävligt, men det säger inget om huvuddelen av verksamheten.

Varför har du ändå lämnat om idén är så bra?

– Jag orkar inte med all negativ publicitet och all skit som sägs om mig.

Som exempel nämner han komikern Kristoffer Appelquists inslag om honom i SVT:s satirprogram Svenska nyheter, där han nyligen kallades Johan Stal från Afrika.

Borde du inte tåla en hel del med tanke på hur mycket du varit med om och hur ofta du stuckit ut hakan?

– Det är skillnad när man kommit upp i min ålder och gått igenom sex hjärtoperationer.

Johan Staël von Holstein betonar också att han aldrig varit vd för Crowd1, utan bara för bolaget TIM (Tecnología de Impacto Multiple) inom samma koncern.

– Jag säger att jag är ”CEO for this operation”, inte ”for this cooperation”.

Men det finns ju fullt av filmer och texter från Crowd1 där du benämns ”our CEO”, håller du inte med om att det kan uppfattas som att du var vd för Crowd1?

– Kanske, men jag vill inte kommentera sådant. Jag har skrivit på ett tystnadsavtal.

Köpte stuga i Tylösand

Sedan några år tillbaka är Johan Staël von Holstein skriven i Spanien, men bor fyra–sex veckor om året i Tylösand. År 2000 köpte han en sommarstuga som har Hotel Tylösand som närmsta granne söderut.

Huset är byggt 1928, men 2016–2017 renoverade han det. För att få bättre havsutsikt behövde han inte röja någon strandskog, utan lät lyfta hela kåken och höja husgrunden, samt bygga en terrass utmed vindsvåningen. Han har senare gett stugan i gåva till sin fru.

– Ibland när jag sitter i Spanien längtar jag otroligt efter Tylösand, men jag behöver bo här några år till eftersom det är lägligt för mina affärer.

– Jag är jätteglad att HBK är tillbaka i allsvenskan, hade jag haft råd skulle jag gärna sponsra dem igen.

Jag ska kanske starta ett nytt lokalt parti som säger ja till allt kul som dagens trista politiker säger nej till.

– Förr eller senare återvänder jag till Halmstad, som jag älskar, och då ska jag kanske starta ett nytt lokalt parti som säger ja till padelbanor i Villshärad, uteserveringar på Lilla torg och allt annat kul som dagens trista politiker säger nej till.

TEXT

Anders Holmer

ah@hallandsposten.se