Vårterminen 2012 var det 4 352 studenter som sökte en renodlad distansutbildning vid Halmstads Högskola. Ett år senare har den siffran ökat till 6 476 trots att antalet renodlade distanskurser har sjunkit från 54 till 38 under samma period.
Enligt Ole Olsson, utbildningsnämndens ordförande, beror nedläggningarna på den låga genomströmningen hos distansstudenter, som i mycket större utsträckning avbryter sina studier vilket innebär bortkastade resurser.
– Genomströmningen på de kurserna är mycket lägre och vi får inte betalt för de poängen. Det finns helt enkelt incitament att vara återhållsam i vår strategi, säger utbildningsnämndens ordförande Ole Olsson.
En åtgärd som Högskolan funderar på är att kompetensutveckla sina lärare.
– Vår nätplattform är ett suveränt bra system som lärarna utnyttjar väldigt lite av, säger Ole Olsson.
En lärare som håller med om det är Cecilia Björken-Nyberg, lektor i engelska som bland annat föreläser tre distanskurser i engelska och brukar använda Högskolans nätplattform.
– Det har funnits motstånd hos lärare att skaffa den här kompetensen men jag hoppas att allt fler känner att de måste göra det.
Hon ser många fördelar med nätplattformen, bland annat att studenterna kan bekanta sig med det utlagda materialet i sin egen takt. Samtidigt spelar hon ofta in sina föreläsningar eftersom hon känner att den mänskliga kontakten mellan eleven och läraren fortfarande är viktig.
– Jag tycker att lärarrollen i samhället måste omdefinieras. När jag tänker på en lärare är det inte längre någon som står i ett klassrum hela tiden. Det viktiga är att läraren möjliggör studenters lärande, säger Cecilia Björken-Nyberg.
Antalet distansstuderande vid svenska universitet och högskolor har ökat från 20 000 år 2003 till nästan 80 000 i dag, vilket är var femte studerande.
79 procent av alla studenter tog sina poäng skolåret 2008/09. För enbart distansstudenter är siffran bara 56 procent.
38 procent av distansstudenterna skolåret 2008/09 tog inte en enda av sina poäng.
KÄLLA: Universitetskanslersämbetet
