Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/3

Få halländska bönder satsar på ekologiskt

Halland hamnar i botten på eko-rankningen. I länet är bara elva procent av åkermarken och betesmarken ekologisk. Men det finns lantbrukare som går mot trenden. – Det var ett enkelt beslut för oss. Ingen ville köra giftsprutan, säger Bengt Darhult i Heberg.

Regeringen vill att 30 procent av jordbruksmarken ska brukas ekologiskt 2030. KRAV har sammanställt statistik från Jordbruksverket som visar att endast elva procent av den halländska jordbruksmarken används till ekologiskt bete och odling. Vilket placerar Halland på plats 17 av Sveriges 21 län. En bra bit kvar till målet alltså.

Varför hamnar Halland så långt ner i eko-rankningen?

– Det beror dels på markhungern. I Halland finns det många lantbrukare kom konkurrerar om mark och eftersom ekologisk produktion kräver att du till stor del är självförsörjande på foder finns det inte alltid den marken som krävs. I länet finns det även en stark tradition av konventionellt jordbruk som många är nöjda med och tycker är bra, säger Pauliina Jonsson, som arbetar med ekoologisk produktion på Jordbruksverket.

Även mjölkjätten Arla är en av anledningarna, enligt Jonsson.

– Arla dominerar i Halland men tar inte in fler eko-bönder på grund av överskott av eko-mjölk i Sverige*.

Lantbrukare som går mot trenden

Men Bengt Darhult i Heberg går mot trenden. Efter att ha arrenderat ut sina gårdar i fem år ville familjen återuppta en del av lantbruket. I augusti förra året tog hans familj beslutet att ställa om till ekologisk odling av vete, korn och havre.

– Det var ett enkelt beslut för oss. Ingen ville köra giftsprutan. Vi ville inte sitta i en dimma av bekämpningsmedel. Det är ett sätt att producera billiga livsmedel medan lantbrukaren utsätter sig för hela risken, säger Bengt Darhult och fortsätter:

– Hela vår matproduktion hänger på att vi har bin som pollinerar och så slår vi ihjäl dem för att få billiga livsmedel.

Den nyblivna eko-bonden har dock en stor förståelse för att lantbrukare tvekar för att ta klivet in i det ekologiska jordbruket.

– Jag går minus under de första två åren eftersom jag får ett konventionellt pris för min ekologiska gröda. Det kostar mer att producera ekologiskt än traditionellt. Men när man kommit genom skärselden är lönsamheten inte sämre för ekologisk odling.

Vad ser du för lösning på det?

– Det krävs i konsumentled att de förstår att om man köper traditionellt så utsätter du lantbrukaren för gifter som du själv inte vill bli utsatt för. Det är en moralisk fråga men pengar går före moral. Närproducerat har fått en stor genomslagskraft men det är lika mycket kemikalier i de grödorna.

Utformade grisstallar efter djurets behov

Grisbonden Gun Ragnarsson i Tvååker satsade på ekologiskt redan 2008.

– Jag ville inte ha mina grisar så som alla andra hade det utan fick ihop med en forskare och utformade stallarna som grisarna ville ha det.

Varför tror du att Halland hamnat lågt i eko-rankningen?

– Tittar man runt i de länen som har stor ekoareal har man tydligt sett att de har haft personer inom rådgivning som brinner för frågan på ett annat sätt. Det har saknats i Halland.

Vad krävs av en eko-bonde?

– Vi har inga hängslen och livremmar som till exempel kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel utan vi måste göra rätt från början. Jag tror ofta att vi är stoltare över vårt arbete.

Finns det någon efterfrågan på ekologiska livsmedel?

– Absolut, det är ett stort intresse. Men det är alldeles för få som vet vad ekologiskt står för. Just för grisar innebär det större ytor, mer halm, naturliga gruppstorlekar, välja om de ska vara inne eller ute, ekologiskt odlat foder – helt enkelt mer naturligt. Man måste ha certifierad ekologisk produktion – annars är man inte ekologisk, säger Gun Ragnarsson.

* I en tidigare version av artikeln stod det i ett citat att Arla inte tar in fler eko-bönder på grund av ett överskott av ekologiskt mjölk i Danmark. Så var situationen för cirka 15 år sedan. Nu beror det i stället på ett överskott av eko-mjölk i Sverige.

Lite eko-fakta:

Ekologisk produktion gynnar den biologiska mångfalden. Forskningsgenomgångar, främst från Europa, visar att det i genomsnitt finns cirka 30 procent fler arter och även fler individer av många arter på ekologiska gårdar. Resultaten har varit robusta under de senaste 30 åren.

Frånvaro av kemisk bekämpning, variation i odlingen och betande djur är faktorer som är gynnsamma för mångfalden, vilka är vanliga kännetecken för den ekologiska produktionen. Ekologisk produktion bidrar även med naturnyttor som pollinering och biologisk bekämpning av skadegörare.

Källa: SLU Ekologisk produktion och konsumtion

På toppen i eko-rankningen:

Rankningen för jordbruksmark omfattar åkermark och betesmark.

Jämtland 36%

Värmland 31%

Gävleborg 22%

Dalarna 29%

Östergötland 25%

Halland 11% (plats 17)

Källa: KRAV