Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/3

Dyrare plastpåsar – detta väljer kunderna i stället

En liter mjölk kan bli onödigt dyr om du väljer att bära hem den i en plastpåse - som numera kostar 6,50. Det blir därför allt vanligare att ta med sig egna påsar till butiken. Men vilken påse är mest klimatsmart? HN har svaret.

Från den 1 maj blev det betydligt dyrare att packa ner sina matvaror i plastpåsar. På Hajen, Ica kvantum och Stora Coop i Varberg är det tydligt att plastskatten haft en effekt på försäljningen av plastpåsar.

– Nästan 60 procent har den gått ner i maj. Jag tror att det kommer sjunka ännu mer när folk har vant sig, säger Magnus Petersson, butikschef på Stora Coop.

Vad köper kunderna för påsar i stället?

– Papperspåsar har ökat men framför allt köper folk flergångskassar. Det är även ont om soppåsar i rulle. Det verkar som om folk har köpt på sig, säger Magnus Persson.

Även på Willys och Ica Kvantum i Falkenberg väljer kunderna bort plastpåsarna.

– Vi såg en tydlig minskning direkt. Tittar man på försäljningen av alla typer av kassar har den sjunkit med 30-40 procent. Många tar med sig egna påsar, säger Martin Persson, butikschef på Ica Kvantum.

Ingen av butikscheferna har fått några större motreaktioner från kunderna.

– Det har varit extremt tyst. Alla verkar har köpt det, säger Ralf Möller på Willys i Falkenberg.

Kunderna får ordet

Nå, vad tycker folk egentligen om att betala 6,50 för en påse?

– Det kunde allt vara ännu dyrare, tycker Lena Larsson, som är i full färd med styra kundvagnen mot Coops entré tillsammans med Anders Palm, som tillägger:

– Det finns ingen som helst anledning att ha kvar plastpåsar. Det finns länder med sämre standard och lägre utbildningsnivå som har förbjudit plastpåsar helt. Varför kan inte vi?

Paret använder främst tygpåsar eftersom Lena gärna syr sådana. De är också förtjusta i flergångspåsar i syntet.

– Man kan vika ihop den så att den får plats i bakfickan och blir då lika stor som en snusdosa, säger Anders Palm.

Småbarnsföräldern Maria Wennergren är positiv till plastskatten.

– Den är jättebra och man får tänka ett varv till. Jag använder oftast förnybara flergångskassar men i dag glömde jag dem i bilen så då blev det papperspåsar.

En bit bort står Sirpa Salokannen och packar bagageluckan full med matkassar – i tyg.

– Det är smidigt med tygpåsar och de håller. De här har varit med länge, säger hon.

Experten tipsar

Tygpåsen har blivit utskälld i miljödebatter. Är kritiken välförtjänt?

– En helt ny bomullspåse förtjänar att bli utskälld. Bomull är jätte resurskrävande. Men har du en sådan hemma redan och använder den i flera år eller om den är i återvunnen bomull är den lika bra som något annat. Men det är tveksamt om du ska köpa en ny, säger Åsa Stenmarck, materialflödesexpert på Naturvårdsverket.

Hon vill även slå ett slag för nylonpåsen.

– Vill du reflektera över ditt miljöval faller den tunnare nylonpåsen väl ut. Den är slitstark och håller länge och tar inte så stor plats.

Stenmarck berättar också att när det kommer till nedskräpning är plast det sämsta valet medan papperspåsen är det sämsta valet när det kommer till övergödningsaspekten. I fråga om fossilanvändning står det lika mellan papperspåsen och påsar av återvunnen råvara och biobaserad plast.

Vad tycker du om att försäljningen av plastpåsar på rulle har ökat?

– Det är billigt för konsumenten och tunnare påsar betyder mindre materialåtgång och det är bra.

Vilken är då den bästa påsen?

– Mitt generella råd är att ta en påse som man har hemma. Det är hugget som stucket mellan olika material. Ta den påsen som du kommer ta med dig till affären och tänk på vad du stoppar i den, säger Åsa Stenmarck.

Plastskattens bakgrund:

Den 29 januari röstade riksdagen ja till regeringens förslag om att införa en skatt på plastbärkassar. Skatten är en del av regeringens arbete för att uppnå Sveriges miljömål och EU:s förbrukningsmål för plastbärkassar. Medlemsstaterna ska minska förbrukningen till maximalt 40 bärkassar per person och år till år 2025.

Plastbärkassar är en vanlig källa till nedskräpning och spridning av mikroplaster i naturen. Genom att införa en skatt förväntas förbrukningen av plastbärkassar och därmed nedskräpningen minska. 2018 omsattes totalt ca 1,1 miljarder plastbärkassar på den svenska marknaden. Detta motsvarar en förbrukning på drygt 100 plastbärkassar per person och år.

Källa: Regeringen.se