Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/8

De vill bygga bro – för nytt supertåg

Från Oslo, via Halmstad, till Köpenhamn på 2,5 timme. Nu finns planer på en höghastighetsbana med extremsnabba tåg byggd på bro genom hela Halland.

I början av mars hölls ett första möte i Göteborg om förslaget att anlägga en helt ny höghastighetsbana.
Det handlar om att kunna resa från Oslo till Köpenhamn och sedan vidare till Hamburg i Tyskland. Och det ska gå snabbt, tåget ska rusa fram i 400 kilometer i timmen.
– Tanken är att det här ska bli en konkurrent till flyget. Man ska kunna ta tåget och nå Europa på några timmar. Om du ska åka internationellt ger det här en helt annan direktkontakt med Europa, säger Bo Larsson.

Han är teknisk doktor och docent i stadsbyggnad och är initiativtagare till projektet tillsammans med Per Corshammar, expert på järnväg inklusive höghastighetståg.
Idén är en fortsättning på projektet "Nordic 8 million city" som inriktade sig på en liknande sträckning och som togs fram 2011.
Bo Larsson berättar om fördelarna med en höghastighetsbana.
– Kostnaderna är mycket mindre om man bygger järnväg på bro. Dessutom blir det mindre ingrepp i landskapet och lantbruket kan fortsätta som vanligt. Det är både billigare och bättre, jag förstår inte varför man inte satsat på det här tidigare, säger han.
Inspiration har hämtats från Japan och Kina där man oftast bygger järnvägar på det här sättet. 
– Det är tre gånger mer arbete att bygga på marken jämfört med bro. Byggtiden ligger på ungefär fem år, vilket är tre, fyra gånger snabbare än vad Trafikverket bygger järnvägar, säger Per Corshammar.

Han menar att 77 länder bygger höghastighetsbanor på broar, bland annat Marocko, Israel, Kazakstan och Indonesien.  
Vad skulle slutnotan hamna på?
– Strax under 200 miljarder kronor, säger Per Corshammar och syftar på sträckan Oslo till Öresund.
När skulle den kunna stå färdigt?
– Om fyra, fem år skulle kommuner och landsting kunna ha ett underlag. I princip kan man börja bygga om sex, sju år och därmed skulle den vara klar 2027-28, säger Bo Larsson.
På mötet i mars, där bland annat Varbergs kommun medverkade, var många dock skeptiska till förslaget. 
– Det viktigaste just nu är att få till en bättre järnväg och dubbelspår, säger Jeanette Larsson, avdelningschef på samhällsplanering på Varbergs kommun.
Kommunen kommer därför inte gå in och finansiera förslaget.
– Många ser det som en konkurrent till västkustbanan. Men vi ser det som ett komplement. Vi tror att det behövs utbyggnad av både västkustbanan och det här, säger Bo Larsson.
– De som reser från exempelvis Falkenberg och Varberg kan åka till Göteborg eller Halmstad och byta till höghastighetståget där.

Men det troliga är att de högflygande planerna stannar redan vid det första mötet. För att gå vidare till ett förprojekt krävs att minst två partners från två av länderna Norge, Sverige och Danmark går in och finansierar.
EU/norska staten ger inledningsvis 50 procent i bidrag, högst sammanlagt 50 000 euro. Det innebär att hälften, 425 000 kronor, behövs från partners. 
– Alla som var med på mötet tyckte det var en bra idé. Men de är osäkra på att investera i det här och nu. Tyvärr tror jag inte att det kommer att bli genomförbart, säger Bo Larsson.