De står beredda att hjälpa barn till IS-föräldrar

Om barnen till IS-svenskar möts av förakt om de kommer till Sverige blir det svårare för dem att etablera sig i samhället, enligt Elisabet Nord, psykoterapeut på Rädda Barnen.
– Vi vet ju att det är en risk att leva i utanförskap. Och det ser vi hela tiden i vårt samhälle här och nu. Och det är viktigt att motverka det, säger hon.

ANNONS
|

Ett samtalsrum med nallar, mjuka kuddar och röda fåtöljer. Till Rädda barnens mottagning för stöd och behandling vid Lilla Bommen i Göteborg kommer barn och unga som mår psykiskt dåligt efter att ha varit med om traumatiska händelser, som krig, och inte fått behandling inom vården.

Elisabet Nord, legitimerad psykoterapeut på Rädda barnen, säger att både sjukvården och Rädda barnen har byggt upp en gedigen kunskap om traumahantering för krigsdrabbade barn och det finns mycket forskning på ämnet.

Närmast i minnet är barnen som har kommit till Sverige efter att ha flytt kriget i Syrien sedan 2015.

– Sedan finns också en stor erfarenhet från Balkankriget och de som tvingades fly då. Där har vi också kunnat lära oss om just traumareaktioner, säger hon.

ANNONS

Rädda Barnen är också beredda att hjälpa de svenska barnen som har levt på IS-territorium om de kommer till Göteborg och Sverige.

Linnea Säll Kasheshi, legitimerad psykolog på Rädda Barnen, säger att de här barnen har extrema upplevelser i bagaget och att man behöver bekräfta vad de har varit med om och att det inte har varit ok.

– Barnen kan själva ha balanserat mellan liv och död. Rent fysiologiskt är förhållandena i lägren katastrofala. Det kan också röra sig om förluster och att de har sett personer, kanske sina föräldrar, dö.

Hur barnen mår beror mycket på hur relationerna med dem som står barnet närmast, familjen, har sett ut och hur tryggt eller otryggt barnet har känt sig.

Hur mår barnen om de kommer till Sverige och inser vad deras föräldrar kan ha gjort?

– Barnen behöver få trygghet. De har levt i brist på trygghet, brist på förutsägbarhet. Vi pratar om posttraumatiska reaktioner, säger Elisabet Nord och fortsätter:

– Sedan kan man tänka annorlunda om sig själv, om världen och om sina föräldrar beroende på att man har sett så mycket, som man kanske senare förstår är helt förbjudet och inte accepterat. Eller så har man förstått det redan när det skett.

ANNONS

Här handlar det om att alla barn behöver få en individuell bedömning, att inte generalisera barnen.

– Det är jätteviktigt att barnet får på något sätt återkomma till ett så vardagligt liv som möjligt, att sträva efter en fungerande struktur där barnet vet vad det ska göra imorgon. Här sker mycket läkning, säger Elisabet Nord.

Om möjligt hjälper det också att återkomma till något bekant. Små saker som har fungerat bra och hjälper barnet att känna igen något hos sig själv.

– Om barnet har varit med i ett fotbollslag och tyckt om att spela fotboll, att få göra det. Ta på sig den där tröjan igen.

Många är oroliga för att de här barnen ska komma hit efter vad de har varit med om och att de har indoktrinerats av IS. Vad tänker ni om det?

– Det är väldigt olyckligt om barn ska vara bärare av allt det horribla som de har blivit utsatta för och det som har skett. De har inte valt att vara där. Barnen är utan ansvar, säger Elisabet Nord.

Hon säger att det är viktigt att samhället motverkar stigmatiseringen, att exempelvis skolan får kunskap nog att bemöta barnen.

Hur stort problem kan stigmatiseringen bli?

ANNONS

– Diskriminering och stigmatisering försvårar oerhört för barn och även vuxna att komma in och etablera sig i samhället. Det är belagt i forskning att det försvårar för barnen att återfå en meningsfull plats i samhället, säger Elisabet Nord.

Kan stigmatisering i sig leda till att man radikaliseras?

– Vi vet ju att det är en risk att leva i utanförskap. Och det ser vi hela tiden i vårt samhälle här och nu. Och det är viktigt att motverka det.

Linna Säll Kasheshi påminner om att det inte är kört för barnen som har levt under IS terror och extremism. Men de behöver hjälp.

– Även om jag har varit med om något när jag har varit liten kan jag bli en fungerande människa.

Läs också: "Han har visat att det lönar sig att kämpa"

Läs också: Barnen har återförenats med morfadern

ANNONS