Region Hallands chefläkare Anders Åkvist och sjukhuschef Carolina Samuelsson delar bilden av att coronapandemin gett många lärdomar för framtiden.
Region Hallands chefläkare Anders Åkvist och sjukhuschef Carolina Samuelsson delar bilden av att coronapandemin gett många lärdomar för framtiden. Bild: Jari Välitalo och Roger Larsson/Arkiv

Coronapandemin har blottat bristerna i äldreomsorgen

Halland har kommit förhållandevis lindrigt undan när det gäller antalet svårt sjuka och döda i covid-19. Men pandemin har blottat flera brister, inte minst i äldreomsorgen. Här delar Region Hallands chefsläkare och sjukhuschefen sina tankar om coronaåret 2020.

ANNONS
|

I skrivande stund har över 11 000 hallänningar konstaterats smittade av coronaviruset. Cirka 500 av dem har behövt vårdas på sjukhus och 134 personer har dött.

Siffrorna väcker många tankar, men i ett nationellt perspektiv är de förhållandevis låga. I Halland bor 3,3 procent av Sveriges befolkning, men de 134 dödsfallen utgör bara 1,6 procent av det totala antalet avlidna.

– Det innebär att vi haft en lägre dödlighet än riket och vi har inte heller haft den överdödlighet som märkts nationellt. Tittar man på de senaste fem åren så är 2020 inte det värsta året i Halland. 2018 var det fler som dog av säsongsinfluensan, konstaterar Anders Åkvist, regional chefläkare i Region Halland.

ANNONS

Både i Halland och övriga Sverige (och världen) är det framför allt äldre som drabbats hårt av covid-19 och medelåldern på de avlidna hallänningarna är hög, drygt 84 år.

De avlidna har haft många sjukdomar

Den höga åldern innebär i sin tur att de flesta redan hade andra sjukdomar när de smittades av coronaviruset. Nationellt har 85 procent av de avlidna haft en eller flera allvarliga sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck eller diabetes. I Halland är det bara en av de 134 döda som inte hört till en medicinsk riskgrupp.

– Det blir då lite av en definitionsfråga att avgöra vad personen dött av. Man registreras som avliden med covid-19 om man dör inom 30 dagar efter att man fått ett positivt provsvar, förklarar Anders Åkvist.

Enligt Socialstyrelsen, som tittat närmare på dödsorsaken för de avlidna, har dock covidinfektionen haft en avgörande betydelse i de flesta fall, så även i Halland.

Redan under våren, när dödstalen började stiga, uppstod en debatt kring om covidsjuka äldre fick rätt och tillräcklig vård. När Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, nyligen avslutade sin granskning av vården på äldreboenden riktades skarp kritik mot flera regioner. Bland annat hade en femtedel av de covidsjuka inte blivit bedömda av en läkare och de bedömningar som gjordes skedde oftast på distans.

ANNONS

Ivo såg inga brister i vården

Region Halland fick också kritik, men främst för brister i dokumentationen och för att patienter och anhöriga inte fått vara tillräckligt delaktiga i vården.

– Det har varit en ansträngd situation, men även om det finns saker att förbättra så gav Ivo:s granskning ett viktigt besked – man såg inte några brister i vår vård och behandling. Det är ett bra betyg, menar Anders Åkvist.

Även i Halland har det dock hänt att läkarbedömningar av covidsjuka äldre gjorts, och görs, på distans.

– Distansbedömningar görs även i vanliga fall, men då handlar det om situationer då det finns ett bra underlag och det förts en dialog med patient och närstående. Vårdcentralens läkare har ofta god kännedom om sina patienter. Gäller det beslut om att övergå till palliativ vård så är min bild att det alltid görs en bedömning på plats.

Att göra allt är inte alltid bäst

Att beslutet ibland blir att ge palliativ vård, istället för att försöka bota, är inte unikt för coronapandemin, men Anders Åkvist medger att det kan vara en svår avvägning:

– Beslutet utgår både från individens egen vilja och vårdens bedömning av vad som är etiskt riktigt. För vissa patienter innebär de mer avancerade vårdinsatserna bara mer lidande och ingen hjälp. Att under sin sista tid i livet vara med om omfattande och plågsamma ingrepp, som inte har någon utsikt att lyckas, är inte god vård.

ANNONS

Anders Åkvist konstaterar att 40 procent av de som dött med covid-19 i Halland, och som antingen bott på ett äldreboende eller haft hemtjänst/hemsjukvård, har fått vård på sjukhus.

– Det är den näst högsta siffran i landet och jag upplever att sjukhuset vårdar äldre och sköra frikostigt. Och kommunerna har gjort ett fantastiskt jobb med att skydda de äldre, säger han.

Stor och snabb omställning

När sjukhuschef Carolina Samuelsson försöker summera det gångna året så konstaterar även hon att alla försökt göra sitt bästa utifrån de förutsättningar som funnits.

– Det har förstås varit ett exceptionellt år. Vi har hela tiden försökt ligga steget före, men har gång efter annan hamnat i situationer där det inte funnits en färdig plan. Det enda vi kunnat göra är att hantera de utmaningar som kommit och göra det så bra som möjligt.

Som vi tidigare beskrivit så gjorde Hallands sjukhus under våren en stor och snabb omställning för att kunna ta emot en befarad anstormning av covidpatienter. Tusentals icke-akuta operationer och vårdbesök sköts på framtiden, vårdavdelningar gjordes om till epidemiavdelningar och hundratals medarbetare fick tillfälligt byta arbetsplats eller arbetsuppgifter.

Behovet av sjukhusvård större än någonsin

Under sommaren kunde epidemiplatserna stängas ner, med en förhoppning om att inte behöva göra en liknande omställning igen.

ANNONS

– Vår ambition efter sommaren var att klara av både pandemin och övriga vårdbehov. Då hade vi ungefär 500 fler som väntade i operationskön jämfört med 2019, men under hösten har vi arbetat hårt för att beta av den, säger Carolina Samuelsson.

Hon berättar att vårdköerna nu till och med är kortare jämfört med motsvarande tidpunkt förra året, men att det också kan hänga samman med att inte lika många söker vård under pandemin.

Vecka 52 ökade dock behovet av sjukhusvård kraftigt och nu vårdas fler covid-19- patienter på Hallands sjukhus än under vårens topp. För att klara detta har antalet vårdplatser för epidemivård återigen utökats och både medarbetare och verksamhet fått flyttas.

– Tyvärr innebär det att vi nu behöver skjuta fram en del planerade besök och behandlingar till förmån för de med absolut störst behov. Varje person som får vänta längre på besök eller operation är dåligt, men i ett nationellt perspektiv så har Halland fortfarande bland den bästa tillgängligheten, säger Carolina Samuelsson.

En katastrof som gett lärdomar

Sjukhuschefen reflekterar kring vad som händer när förutsättningarna så kraftigt förändras och ansvaret vilar tungt:

– Många har levt med den här anspänningen under en lång tid. När vi nu är mitt i den andra vågen känns det bra att vi åtminstone kunde erbjuda alla medarbetare fyra veckors semester i somras. Pandemin är förstås en katastrof på många sätt, men att under stor press behöva lösa många utmaningar har gjort oss starkare. De lärdomar vi gjort ska vi förvalta så att de kan komma till nytta för framtida patienter.

ANNONS

Fakta: Det halländska coronaåret i siffror (till och med 28/12)

Antal genomförda coronatester: 152 500

Antal bekräftade fall: 11 121, varav Halmstad står för cirka 3 000

Antal som vårdats på sjukhus: 496

Antal utskrivna från sjukhus: cirka 380

Medelvårdtid för covidpatienter: 7,33 dagar (under september-november: 5,39 dagar)

Antal döda: 134

De avlidna hallänningarnas boendeform: Cirka 60 procent har bott på ett äldreboende och cirka 40 procent i vanligt boende, varav ungefär hälften har haft hemtjänst.

ANNONS