På eftermiddagen den 29 maj sätter sig Brittis och hennes man Jörgen i bilen utanför eternithuset på landsbygden på Gotland. De tar kvällsbåten över till fastlandet och bilar sedan ner genom Sverige till Ljungby där de övernattar. Dagen efter kör de den sista biten mot Brittis nya hem – Halmstad och landshövdingens residensbostad på Slottet. Under tre år ska detta bli Brittis nya fasta punkt i livet, nu när hon fått rollen som landshövding i Halland.
– Vi kom hit till Slottet på morgonen och möttes av länsrådet bland annat. Jag gick nästan direkt ut på baksidan till slottsträdgården och när jag såg den stora blodboken kände jag direkt att ”här kan jag bo”, berättar hon om sitt första möte med sitt ”nya” liv.
Brittis Benzler är uppvuxen i Stockholms innerstad och har alltid haft ett starkt intresse för hästar. De var också de som förde henne till Gotland första gången, när hon åkte till ön för att vara med på ett ridläger.
– Sedan fick jag jobb på den gården och arbetade främst med hästarna men också med mjölkkorna och allt som hör gårdslivet till. Jag har alltid varit fascinerad av Gotlandsruss och det var intresset för dem som fick mig att söka mig till Gotland från början.
Genom åren har Brittis bott på fastlandet i perioder, men under senare delen av livet har det varit ”ön” som varit hennes fasta punkt. Hon gick det som i dag kan liknas vid barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet och det var där som intresset för rättvisefrågor för unga växte fram.
– Jag funderade väldigt mycket på det här med att barn har olika uppväxtvillkor och därmed olika möjligheter i livet. Jag blev snabbt väldigt engagerad i och upprörd över att barn har så olika chanser. Det är den frågan som har drivit mig mest under alla år, förklarar Brittis.
Redan 1976 gick hon med i Vänsterpartiet och hon har sedan dess haft en politisk karriär och en framträdande roll för partiet på Gotland, där hon suttit med i region- och kommunstyret under många år.
– Det kommer att bli en omställning för mig, men nu får jag verkligen tänka att jag inte är partipolitiker längre. Nu företräder jag regeringen. Det kommer säkert att finnas situationer eller debatter jag skulle vilja gå in i, men det får jag låta bli. Men det handlar inte om att balansera mellan de olika rollerna. Nu är jag landshövding och företräder regeringen enligt regleringsbrevet som säger vad jag ska göra. Och det är inget snack om det, liksom.
Brittis är övertygad om att hon med sin bakgrund är väl insatt i hur regioner, kommuner och statliga myndigheter arbetar.
– Som politiker handlar det i stort mycket om att företräda. Den rollen har jag haft i många år, konstaterar hon.
Frågan om att bli landshövding fick hon först av Vänsterpartiets ledare, Jonas Sjöstedt.
– Han ringde mig och kollade om jag kunde tänka mig att bli landshövding, om han fick föreslå mig till regeringen. Då visste vi inte var i Sverige eller någonting. Jag bara kände först att ”åh, nej, vad svårt, det klarar jag aldrig”. Men så tänkte jag efter, jag är 60 drygt, hur många fler spännande jobbuppdrag kommer jag få i livet? Inte många, så jag sa ja.
Sedan dröjde det ett par månader innan telefonen ringde och den formella frågan om uppdraget som landshövding i just Halland kom.
– Det kändes kul att det blev Halland, men för mig spelade det egentligen ingen roll var i Sverige det hade blivit. Jag var öppen för att lära känna en ny plats oavsett.
Frågan kom lägligt. Brittis hade redan börjat trappa ner med sina politiska uppdrag och lämnat över de tunga posterna.
– Den sista tiden var jag politisk sekreterare. Jag var efter åren i ledning ganska sliten. En väldigt sliten om man säger så. Jag behövde en paus. Men när frågan kom hade jag på nytt börjat fundera på att jag behövde en utmaning.
Nu träffas vi på Halmstads slott. Den 1 juni tillträdde hon formellt sin tjänst och sedan den där dagen i slutet på maj har hon hunnit göra sig hemmastadd i sitt nya boende. I väntan på att hennes fasta bostad på Slottet ska renoveras bor hon nu i en av flyglarna. Att lämna Gotland och eternithuset på landsbygden mot ett slott i en ”storstad” känns spännande men möjligen också lite ovant.
– Det är klart att det är en omställning. Jag och min man har varit gifta i 30 år och nu ska vi för första gången ha ett distansförhållande. Men jag är en anpassningsbar person och som landshövding är det så att man ska bo i residenset, då är det så.
Brittis ser ingen motsättning i att vara landshövding och vänsterpartist.
– Nej, snarare tvärtom. En gång i tiden tillsattes landshövdingarna hierarkiskt, men i dag är det inte så längre. Det kan jag tycka är ganska fint, att det inte längre är förbehållet överheten och adeln utan att personer med blandad bakgrund kan bli landshövding. Vissa vänstermänniskor kanske tycker det är konstigt att man kan ta en sådan roll, behöva flytta in i ett slott och så. Men jag tänker att det snarare är en fördel att ganska ”vanliga” människor som inte representerar de ledande skikten i samhället kan bli landshövding.
I och med coronapandemin och semestertider har Brittis haft en del tid på sig att läsa in sig på sitt nya jobb. Det har blivit till att plöja styrdokument och strategiplaner från kommunerna bland annat. I augusti ska hon också åka ut på studiebesök till länets samtliga kommuner, för att lära sig ännu mer. Redan nu har hon dock blivit introducerad i olika ärenden som det ska beslutas om till hösten. Exakt vad de handlar om vill hon dock inte gå in på.
– Halland är ett spännande län där många vill bo och många vill bygga. Ibland, eller ganska ofta, hamnar man i ett läge där olika intressen står mot varandra. Där kan det bli så att länsstyrelsen och kommunerna hamnar i konflikt med varandra. Det kan gälla detaljplaner på bostadsområden till exempel, där vi på länsstyrelsen säger stopp på grund av olika faktorer såsom närhet till vattendrag, lantbruksmarker och så vidare. Eftersom jag har varit ”på andra sidan”, i kommunpolitiken, vet jag att relationen mellan länsstyrelse och kommun inte alltid är helt enkel. Det är helt klart en av de stora utmaningarna.
Samtidigt menar Brittis att med konstruktiv dialog och respekt för varandras olika utgångspunkter kommer man långt.
– Länsstyrelsens roll står lite starkare för de mer långsiktiga intressena och för oss gäller det att hålla ett helhetsperspektiv. Detta blir kanske extra tydligt i ett län som Halland, där Agenda 2030 och hållbarhetsmålen där är centrala i arbetet för länsstyrelsen.
Landshövdingens roll är kanske för allmänheten något oklar. En lite luddig förklaring är att den ska företräda regeringen och samtidigt vara talesperson för länets intressen.
– Jag tycker att det är viktigt att medborgarna har insyn i vad statliga myndigheter, regioner och kommuner faktiskt gör. Jag har tänkt på det där med öppenheten och en idé jag har är att vara aktiv på min egen Facebook-sida för att visa min vardag. Hittills har jag varit lite lat med just Facebook-uppdateringar, men jag ska bättra mig.
Brittis Benzler
Familj: Maken Jörgen (bor kvar på Gotland) vuxna barnen Karin, Björn och Olle.
Bakgrund: Varit engagerad i Vänsterpartiet sedan 1976. Varit ledande politiker i region- och kommunstyret på Gotland under närmare 25 år.
Intressen: Hästar, att vara ute i naturen. Har två hästar som är utlånade till en familj på Gotland. ”Den ena är 29 år nu, jag har haft henne sedan hon var ett. De hade så klart älskat att hälsa på här i Halmstad och betat i slottsträdgården. Särskilt den ena som älskar att bada, hon hade gillat dammen. Men nej, de har det bra där de är”.
Känns igen från: SVT:s dokumentärserie Kommunpampar, som spelades in 2013. ”Det var roligt att vara med där, men lite klurigt att släppa in dem privat. De var med och bakade pizza hemma en fredagskväll, då kändes det svårt att vara naturlig. Annars tycker jag det är viktigt att politik och statsapparat är transparent och öppen. Därför ställde jag upp på att vara med i serien”.
Om att barnen fått växa upp vid sidan om en politiskt engagerad mamma: ”Jag har genom åren så klart varit med och tagit beslut, som inte alltid gillats av allt och alla. Då har mina barn haft det kämpigt i perioder med reaktioner och skriverier i media bland annat. Nu när de är vuxna har de ett annat perspektiv och kan förstå det på ett annat sätt.”
Om att flytta in på ett slott: ”Den första reaktionen jag får är ofta frågan om det spökar på slottet. Det är ju en ganska rolig fråga, men nej. Jag har inte hört något som tyder på det, och vad jag vet har just Halmstads slott ingen sådan tydlig sägen heller, om att det ska spöka här”.
