– Det här är så fruktansvärt illa skött. I början kunde jag inte prata om det utan att börja gråta, men fortfarande spökar tankarna varenda kväll när jag gått och lagt mig, säger Bo.
Han tar emot hemma i trädgården på Furet, med händerna i ett stadigt grepp om verandans räcke.
– Nerverna i ryggslutet förstördes vid operationen. Jag kan inte stå eller gå utan stöd och jag har ingen känsel i underlivet, så jag måste gå med blöja. Jag har hus och trädgård, men kan inte sköta något själv, säger han och skakar på huvudet.
Bos historia låter nästan osannolik, men i ett brev från överläkaren på ortopedikliniken i Halmstad konstateras kort att ”Med stor sannolikhet var det en felbedömning vad gäller din rygg och man skulle istället opererat höften först. Tyvärr har vi inte medel att rätta till detta, som du vet efter våra samtal, och någon ytterligare utredning går inte att göra”.
– Det som stör mig mest är den nonchalans som jag mötts av. Och att jag inte haft någonting att sätta emot. Jag känner mig helt överkörd, säger Bo.
Övertalades att operera ryggen
Det hela började sommaren 2012 när Bo fick allt mer ont i vänster höft. Hans läkare på vårdcentralen misstänkte höftledsartros och skrev remiss på en röntgenundersökning. Men röntgenbilderna uppgavs inte visa några tecken på artros och istället uppmanades han att göra en magnetkameraundersökning av ländryggen.
– Jag fick sedan höra att det inte var höften, utan ryggen, som det var fel på. Jag tyckte det lät jättekonstigt, men eftersom jag hade så in i helsicke ont i höften så gick jag med på en ryggoperation.
Operationen genomfördes 2013 på sjukhuset i Halmstad och såg först ut att ha gått bra.
– Men efter två dagar fick jag fruktansvärt ont och kunde inte resa mig, berättar Bo.
Det visade sig ha uppstått en blödning efter operationen och Bo fick läggas på operationsbordet igen. Och det var nu något gick fel. När blödningen skulle stoppas skadades nervknippet längst ned på ryggmärgen.
Fått 45-procentig invaliditet
När Bo långt senare sökte ersättning för skadan bedömdes den ha orsakat 45-procentig invaliditet, vilket ersattes av Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, LÖF, med 141 960 kronor.
– Med tanke på vad de har ställt till med så är det inte mycket pengar. Det var inte heller sjukhuset som berättade för mig att jag kunde söka ersättning, så deras rutiner för att informera om LÖF verkar inte fungera, säger Bo.
Till råga på allt så försvann inte det onda i höften efter den misslyckade ryggoperationen. Tre månader senare beslutades därför att han skulle få byta ut sin utslitna höftled. Efter det var smärtan borta.
– Det var ju det jag ville göra hela tiden, men blev mer eller mindre övertalad att gå med på en ryggoperation. Nu har jag istället skador för livet som inte går att återställa.
Skadan inte anmäld till IVO
Bo har också reagerat på att sjukhuset inte anmälde den misslyckade operationen till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Enligt patientsäkerhetslagen är vårdgivare skyldiga att utreda och anmäla alla vårdskador.
– När jag upptäckte det så försökte jag göra en egen anmälan, men då var det för sent. En anmälan till IVO måste göras inom två år, säger Bo.
Han konstaterar att han aldrig fått någon ursäkt från sjukhuset i Halmstad, bara bortförklaringar.
– Å andra sidan, vad hjälper en ursäkt? Jag kan inte gå bättre för det.
Tveksam till om han orkar gå vidare
Brevet från överläkaren på ortopedikliniken avslutas med ”Skulle du trots allt vilja fortsätta med detta så får du skriva en så kallad egenremiss till exempelvis ortopedikliniken på Skånes universitetssjukhus som har en stor ryggkirurgisk verksamhet”.
Bo, som nu hunnit fylla 84 år, är tveksam till om han orkar gå vidare.
– Jag tror faktiskt inte jag kan göra mer. Nerverna är fördärvade.
