Närmare 30 boende i Steninge kyrkby samlades på måndagskvällen för att avsluta flera års tigande oro. De har helt enkelt fått nog av trafiksituationen längs vägen.
– Den är smal, samtidigt har trafikmängden ökat de senaste åren, beskriver Jenny Berggren.
Hon är en av initiativtagarna till mötet, men långt ifrån ensam om uppfattningen att något måste ske.
– Någon blir påkörd, kanske redan i år. Jag har sett så många incidenter där det varit nära, berättar en kvinna och möts genast av flera vittnesmål om trafiken på sträckan genom Steninge kyrkby.
Hänsynslösa trafikanter
Många av berättelserna handlar om situationen där barn går längs med vägen eller där vuxna går med husdjur eller försöker korsa den exempelvis till häst. Alla har hänsynslösa trafikanter som gemensam nämnare, trafikanter som antingen kör för fort eller för nära de oskyddade längs med vägen. Eller om trafikanter som klarar av båda grenarna, fortkörning och omdömeslöshet.
– Vi är många som rör oss längs med vägen. Jag går, springer, jag rider och jag har hund. Det här är fjärde sommaren som jag bor här och det här är den värsta. Trafiken har ökat och vi upplever att de kör fortare, beskriver Jenny Berggren.
Liksom flera andra av de boende längs vägen upplever hon att andra, som använder sträckan i sitt dagliga pendlande från kustområdet till Getinge eller till motorvägen E6, kör mer och fortare.
– Det byggs mycket, den tunga trafiken har ökat. Det körs bland annat grus och sten. Det har varit intensivt i många år, men nu är det ännu mer. Vi tror också att det är okunskap bland semestrande som kommer hit, det verkar som att de inte har en aning om att det bor folk här. De ser bara en raksträcka och är på väg till motorvägen. Det går undan, säger Jenny Berggren vidare.
Plikt att säga ifrån
Under Steningebornas samling diskuterades en rad åtgärder. Många vill att det byggs en cykelbana, flera förde fram krav på anpassning av högsta tillåtna hastighet. Men flera konstaterade också att det ändå inte verkar spela någon roll att delar av sträckan är begränsad till 50.
– Oskyddade trafikanter lever med livet som insats varje dag. Jag tycker inte att det ska behöva var så. Någon kommer att dö här och jag vill inte behöva bli vittne till det. Därför tycker jag att det är min samhälleliga plikt att säga ifrån, innan det har hänt, motiverar hon inför de församlade.
Under kvällen diskuterades vilka möjligheter de boende har att nå fram med sin vädjan. Alla var överens om att kontakta politiker, prata med bekanta som har olika former av möjligheter att påverka och att de boende skulle bilda en arbetsgrupp.
”Riskera våra liv”
I nästa steg ska man ta fram relevanta fakta, kontakta polis, kommun, länsstyrelse och andra aktörer som kan medverka till att göra vägsträckan säkrare – oavsett om det innebär hastighetssänkningar, farthinder eller att det byggs en cykelbana. Eller ännu bättre, en kombination av åtgärder.
– Vi bor och lever här och behöver riskera våra liv när vi rör oss längs vägen, konstaterar Jenny Berggren.
