Jonas Svensson.
Jonas Svensson.

Begreppet ”god tro” har inte längre samma värde

Begreppet ”god tro” ändrades i lagböckerna för tio år sedan. Köparen har stort ansvar för att försäkra sig om att en vara inte är stulen.

ANNONS
|

Polisens beslut att ta hand om Jonas och Sofies köksbord har sin grund i att polisen måste säkra det gods som kan antas härröra från brott.

Men innan dess ska den som påstår att ett brott begåtts visa att det han säger stämmer.

I det här fallet är säljaren död och en man som haft affärer ihop med honom hävdar nu att bordet och en mängd andra saker är stulna från honom.

– Det fungerar inte som med hittegods, där kan vi uppdra åt upphittaren att sköta om och förvara godset. Vi måste säkra godset om det inte är uppenbart att påståendet saknar grund. Är det stöldgods ska det tillbaka till ägaren, förklarar kommissarie Rita Andersson på Hallandspolisens krimjour.

ANNONS

Rättegångsbalken formulerar saken i 27:e kapitlet: ”Föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott eller vara avhänt någon genom brott eller förverkat på grund av brott får tas i beslag.”

Balken slår också fast att den som motsätter sig ett beslag har rätt att få sin sak prövad av domstol.

Förr hade den som köpt en vara i ”god tro” rätt att få behålla den. Sedan 2003 är lagen om godtrosförvärv av lösöre ändrad. Men det finns fortfarande ett utrymme för att kunna hävda ”god tro”. Lagen säger numera att det gäller: ”endast om det är sannolikt att egendomens beskaffenhet, de förhållanden under vilka den utbjöds och omständigheterna i övrigt var sådana att han inte borde ha misstänkt att överlåtaren saknade rätt att förfoga över egendomen”.

Det är krångligt formulerat men betyder grovt förenklat att om varan har ett rimligt pris och om den säljs under normala omständigheter kan köparen bestämt hävda god tro. Men sedan 2003 gäller alltså att om det ändå framgår att varan är stulen faller god trosbegreppet och äganderätten är kvar hos ursprungsägaren.

Polis eller åklagare som leder brottsutredningen beslutar vad som ska göras i utredningen. Det kan till exempel handla om att ta föremål, som har betydelse för utredningen, i beslag. Beslagtagna föremål ska antingen återlämnas eller lämnas ut till annan person, som har bättre rätt till det. Det kan till exempel vara den rätta ägaren av föremålet. Om föremål som tagits i beslag är utbyte av brott eller kan komma att användas som vapen vid brott får staten förverka beslaget, det vill säga förstöra det eller att föremålet tillfaller staten.

KÄLLA: Polisen.se

ANNONS