Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Adventsstjärnor nu och då

Att smycka hus och hem med adventsstjärnor är en gammal tradition. Men stjärnornas färg och form har ändrats en hel del genom åren.

Seden med adventsstjärnor har starka rötter i 1800-talets Tyskland, även om det redan på 1700-talet finns dokumenterat att stjärngossar ”gick med stjärna” i juletid på olika platser i Sverige.

Under 1900-talet har stjärnan behållit sin ohotade plats i våra fönster varje december. Men dess utseende har ändrats mycket över tid - och som så mycket annat speglat den tid vi lever i och de trender som råder.

Bild: Annika Karlbom
Bild: Annika Karlbom

2020

– Inget är sig likt under pandemin. Ändå är allt sig likt på grund av pandemin. Under året har inga resor till tillverkarna i Indien och inga mässor ägt rum. Därför är det 2019 års trender som lyser lite starkare i år berättar Marina Lyrestedt, ägare till Lyrestedts färg. De nyaste stjärnorna är i flera lager likt kjolen på en balettdansös. Namnen Snöblomma och Marigold för tankarna mer åt vår flora än till stjärnhimmeln.
Bild: Fanny Rådvik
Bild: Fanny Rådvik

2019

Trenden med återbruk växer sig allt starkare, och tidningarna tipsar om hur man gör egna adventsstjärnor av gamla tapetrullar, och A4 papper.
Bild: Annika Karlbom
Bild: Annika Karlbom

2010-tal

Vitt är ledordet i inredningssammanhang på 2010-talet, och det gäller även adventsstjärnor. Det enda som får avvika är storleken. Ju större fönster desto större stjärna. I en designbutik strax utanför Båstad hittade för fem år sedan varbergskonstnären Brittmarie Pantzar Andersson med en stjärna som passar hennes fönster.
Bild: Annika Karlbom
Bild: Annika Karlbom

Början av 2000-talet

Retrotrenden som funnits inom klädmodet ett tag växer sig starkare även inom inredning. På adventsstjärnefronten är det flera gamla epoker som plockas upp, allt från nya modeller av Herrnhuterstjärnan till 80-talets stjärnor i mässing.
Bild: JESSICA GOW
Bild: JESSICA GOW

Millenieskiftet

Lyrestedts färghandel i Varberg öppnar upp en egen butik med julpynt. Dottern Marina har beställt hem sista skriket - en adventsstjärna med orientaliskt mönster. Pappa John blir förskräckt när han packar upp nymodigheterna, och ringer till leverantören som köper tillbaka delar av det nyinköpta partiet. Det vill sig inte bättre än att alla vill ha dessa färgstarka stjärnor i sina fönster. John tvingas krypa till korset, och måste ringa leverantören ännu en gång. Nu för att köpa tillbaka de stjärnor han precis har sålt tillbaka. Det är brådis, kunderna vill ha sina stjärnor till första advent. Man tvingas anlita en chaufför som åker och hämtar tillbaka stjärnorna. Något John senare fick äta upp många gånger. Efter det var det Marina som bestämde vilka varor som skulle beställas till julbutiken, berättar hon för HN.
Bild: Christel Lind
Bild: Christel Lind

1990-talet

Diodlampor gör sitt intåg, och formen på adventsstjärnornas inspireras av elljusstaken Elflugan som är het i slutet av decenniet.
Bild: Annika Karlbom
Bild: Annika Karlbom

1980-talet

Adventsstjärnor av mässing blir populära.
Bild: Christel Lind
Bild: Christel Lind

1970-talet

Hemslöjd är stort och hantverksstjärnorna gör sitt intåg. De kan vara tillverkade av till exempel trä, spån och halm. I Halland som har en stark tradition inom halmslöjden är den sistnämnda typen vanlig.
Bild: Charlotta Sandelin/Hallands kulturhistoriska museum.
Bild: Charlotta Sandelin/Hallands kulturhistoriska museum.

1941

Hennes & Mauritz grundare Erling Persson startar massproduktion av adventsstjärnor. Den sjuuddiga och gulröda adventsstjärnan fick nu sin form. Mitt under brinnande världskrig tillverkades 200 000 stjärnor av papp som såldes för 2,50 kronor styck 1941. Som mest sysselsatte stjärntillverkningen 300 personer. Så småningom döptes stjärnan till Tindra Kristall och hängde snart i vart och vartannat hem. Tindra Kristall blev så populär och vanlig att den av somliga fick den något nedsättande benämningen Proletärstjärnan. Stjärnans popularitet höll i sig långt in på 70-talet.
Bild: Dan Hansson/TT
Bild: Dan Hansson/TT

1912

Tyskfödda Julia Aurelius med rötterna i tyska Herrnhut flyttar med sin make till Lund. Med sig hade hon en julstjärna som var klotformig, med taggar åt alla håll, och av den typ som tillverkades i Herrnhut. Dessa tidiga julstjärnor spreds genom personliga kontakter. På grund av sin storlek kunde de inte hängas i fönstren, utan hängdes vanligen i taket mitt i rummet eller i dörröppningar.
Bild: Johan Fors, Svenska kyrkan, Västerås
Bild: Johan Fors, Svenska kyrkan, Västerås

1894

Till Västerås domkyrka kommer den första kända svenska adventsstjärnan. Den stora stjärnan, som alltid varit elektrisk, är täckt med glasprismor. Inför första advent varje år hissas den upp i valvet ovanför högaltaret, och tänds under en särskild ceremoni.
Bild: Butik Liebling i Malmö
Bild: Butik Liebling i Malmö

1880-talet

På internatskolan i tyska Herrnhut tillverkar man av tradition julstjärnor i papper. Med skolans klotformade stjärna som förebild började en pappers- och missionsbokhandlare att konstruera en monterbar stjärna med löstagbara spetsar för försäljning. Genom att de omfångsrika stjärnorna nu kunde packas i små avlånga askar underlättades transport och försäljning.
Bild: Charlotta Sandelin/Hallands kulturhistoriska museum
Bild: Charlotta Sandelin/Hallands kulturhistoriska museum

Omkring 1860

Traditionen med trettondagsstjärna upphör i Falkenberg. Detta efter att stjärnan fattat eld i kyrkan juldagsmorgonen1850. Dokumentationen berättar om tumult, och stjärngossar som ej hunnit nyktra till efter att de gått omkring med stjärnan på julaftonskvällen, berättar Christina Andersson-Wiking på länsmuseet i Varberg.
Bild: Charlotta Sandelin/Hallands kulturhistoriska museum
Bild: Charlotta Sandelin/Hallands kulturhistoriska museum

Början av 1800-talet

Adventsstjärnan utvecklas i Herrnhut i Tyskland. Internatet i Niesky firade 50 år 1821, och under firandet satte man upp en pappstjärna. Senare började man hänga upp den på på flera olika internat i samband med första advent. Efterhand började man tillverka stjärnor som en del i det årliga julpysslet.
Bild: Charlotta Sandelin/Hallands kulturhistoriska museum
Bild: Charlotta Sandelin/Hallands kulturhistoriska museum

1700-tal

Seden att gå med stjärna i juletid förekom i bland annat Falkenberg och Halmstad. Den som ville ha besök tände ett ljus i fönstret. Stjärngossarna bar stjärnan runt i staden och en manskör sjöng julsånger. Bilden visar en nytillverkad kopia av en Trettondagsstjärna från Halmstad.