Rättvisa enligt den moderata partiledningen kan vara full sysselsättning, mer pengar till sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg, skola och pensionärer. Inte helt olikt vad socialdemokraterna haft för vana att hävda i gångna valrörelser, men inte lyckades så väl med under senare år. Arbetslinjen ska fortsatt gälla. Den dagsaktuella frågan om hur finanskris, rekordvarsel och lågkonjunktur ska mötas utöver vad som redan finns i garantipaket och budget fick inget annat svar än att ytterligare stimulanser av ekonomin ska komma. Hur, när och med vad, besvarades inte av vare sig Fredrik Reinfeldt eller Anders Borg.
Framtidskonventet röstade för hårdare tag i flyktingpolitiken med krav på indraget försörjningsstöd om asylsökande väljer att bo hos släktingar och vänner i kommuner med stor trångboddhet och hög arbetslöshet. Förslaget har inslag av tvång som ledande socialdemokrater tidigare pläderat för.
Med kravet att nyanlända ska skriva på ett särskilt samhällskontrakt, och ett kommande moderatstött utredningsförslag som skärper försörjningskravet innan anhöriga till flyktingar får komma till Sverige, närmar sig moderaterna grupper som föredrar att se problem framför möjligheter med de nyanländas ankomst till Sverige.
Om syftet är att stävja sverigedemokraternas framgångar gäller det att se upp med vilka argument som kommer till användning. Tvingande politik mot flyktingar blir inte mer godtagbar genom att den presenteras av ett regeringsparti. Tvärtom, av ett demokratiskt moget parti bör väljarna kunna vänta sig mer.
I frågan om indraget försörjningsstöd för asylsökande som väljer "fel" bostadsort har ombuden dock inte sin ordförande och statsminister med sig. Fredrik Reinfeldt är skeptisk och säger sig hellre vilja ha fler morötter än restriktioner. Det är klokt. Sveriges asylpolitik är inte övermåttan generös och det finns inga skäl att ytterligare pressa redan pressade människor som väntar på besked om uppehållstillstånd.
Om det råder oenighet mellan ordföranden och ombuden i moderaterna om försörjningsstöd kopplat till boendeort så hettar det till i en annan närliggande fråga mellan allianspartierna i dag när en utredning läggs fram om anhöriginvandring. Redan innan utredningen tillsattes var kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund starkt kritisk mot migrationsminister Tobias Billströms uppfattning att asylsökande som fått uppehållstillstånd ska kunna försörja sig själva innan de får ta hit make/maka och barn.
Kristdemokraternas halländske riksdagsledamot Lars Gustafsson har inte ändrat uppfattning och tvivlar på att riksdagsgruppen kommer att godta utredningsförslaget som innebär att det kan dröja åratal innan barn kan förenas med sina föräldrar i Sverige. Om det blir effekten kan nyordningen stå i strid med FN:s barnkonvention.
Sådana farhågor tycks underordnade i den debatt som hellre diskuterar tvingande särlösningar i integrationspolitiken än ser till nyanländas initiativkraft och stödjer möjligheterna för enskilda och familjer att starta ett nytt och bättre liv här.
Kristdemokraterna bör inte stå ensamma bland allianspartierna att ifrågasätta förslag som i onödan skiljer barn och föräldrar åt. Var finns centerpartiets röst för snabb återförening?
Om rättvisa ska vara ett ledord för regeringens ledande parti borde steget inte vara oöverstigligt att anamma ytterligare ett värdeladdat ord som alltför länge legat i träda.
Solidaritet behövs också för att samhällsbygget ska stå starkt. Det måste omfatta både dem som riskerar utanförskap i vår närhet som i omvärlden.
