Vass från Tåkern skyddar Eftra hembygdsgård mot väta

Det hade inte börjat läcka in, men var på väg. Nu får ladugården på hembygdsgården i Eftra ett nytt stråtak. Lagt med gammal beprövad teknik.

ANNONS
|

Gården kallas ”Brystens” och byggdes omkring 1820. De sista som bodde där var ett syskonpar utan arvingar och skänkte gården till hembygdsföreningen 1976. Fastigheten består av ett bostadshus, en ladugård och en lada.

– Vi har våra styrelsemöten på Brystens och lite evenemang då vi visar upp gården. På hembygsgårdarnas dag i augusti till exempel och när vi har julfest. En trevlig samlingsplats men inte så stort, berättar Margareta Tönsgård.

Byggnadsvård

Hon är ordförande i Eftra hembygdsförening som beställt takläggningen. Den går på ungefär 150 000 kronor men eftersom det handlar om byggnadsvård får man bidrag och föreningen betalar bara en tiondel själv.

ANNONS

Den gamla ladugården har gjorts om och rymmer numera bland annat föreningens arkiv. Det är den delen som nu får nytt tak av vass, skördad från fågelsjön Tåkern i Östergötland.

Hellre halm

– Jag skulle hellre lägga ett halmtak av historiska skäl eftersom man haft det tidigare. Men det fick bli en kompromiss då tillgången på halm är väldigt begränsad och det fanns behov att lägga taket nu, förklarar Joar Nilsson.

Han är lämpligt nog född i Halm(!)stad men bor nu i Hjörnered utanför Laholm och kompletterar hantverksjobb med att arbeta som arborist och importera franska arbetskläder. Men framför allt brinner Joar för att lägga stråtak och är vice ordförande i Svenska Stråtaktäckarföreningen.

Hållbara hus

– Jag har ett intresse för att bygga hållbara och vackra hus. Inte så mycket av historiska skäl utan mer av vilka kunskaper som behövs. Jag tycker att kunskapen är det intressanta och den sitter inte fast i en viss tid. Har vi kunskapen kan vi använda den när det behövs.

Någon utbildning att lägga stråtak finns inte i Sverige. Joar och brodern Samuel (som också är med och lägger taket i Eftra) har lärt sig av sin far Sten Nilsson.

– Nu åker vi runt och täcker om det han har lagt en gång tiden, konstaterar Samuel som också arbetar inom gamla hantverk men är mer specialiserad på timmer.

ANNONS

Längre livslängd

En fördel med vass är att livslängden är ungefär dubbelt så lång jämfört med halm. Ett vasstak håller i ungefär 50-60 år förutom nocken (eller ryggningen som den kallas i det här sammanhanget).

– Det är den svaga punkten på ett stråtak och behöver ses över vart 5-7 år, berättar Joar Nilsson som startade sin firma Joar Byggnadshantverk för tretton år sedan.

I Eftra har bröderna även hjälp av praktikanten Oskar Syrén som går en treårig universitetsutbildning. Den är förlagd till hantverksskolan i Mariestad men hör till Göteborgs universitet.

– Jag går på inriktningen murning och får lära mig murningsteknik och hur murbruk och cement förändrats från medeltid till nutid. Det finns mycket gammal kunskap som behöver återskapas och bevaras. Jag kan mycket väl tänka mig att jobba som stråtaktäckare i kombination med annat, säger Oskar.

Brandsäkerhet

Stråtak är vanligare i länder som Danmark och Holland där det läggs på nybyggen också. Även i Sverige ökar intresset för att bygga hållbara och vackra hus.

– Här har vi en bromskloss  i reglerna för brandsäkerhet. Men det är något vi jobbar med i Stråtaktäckarföreningen. Det finns metoder för att förlänga brandförloppet. Till exempel att man lägger stråna direkt på taket utan läkt. Den svaga punkten då är det inte blir någon ventilation om du får ett läckage, förklarar Joar Nilsson.

ANNONS

Han ser det i alla fall som positivt med det ökade intresset att använda hållbart byggmaterial.

– Det blir inget avfall av ett stråtak. Man kan bara lägga det på komposten när det tjänat ut.

Stråtak

Har funnits sedan urminnes tider. Skateholms utgrävningar i Skåne tyder på vasstäckta hus ca 7000 f Kr. I nordisk litteratur omnämns halmtak för första gången i ett tillägg till Skånelagen vid 1400-talets slut

Under 1700 och 1800 talet har det flesta husen varit täckta med råghalm. Efter skördetröskans tillkomst har det flesta halmtaken försvunnit och flertalet täcks med vass som är varaktigare än halm.

Stråtak har många fördelar, bortsett den estetiska kan nämnas att de är ljud och värmeisolerande, stormsäkra, har lång hållbarhet, fördröjning av vattenmängd till marken vid regn. Nackdelar är att det inte fungerar vid dålig lutning (helst 45 grader eller mer) och är brandfarligt.

Källa: Svenska Stråtaktäckarföreningen

ANNONS